Carlotta - the museum database

AJ:001392 :: väska, dräkttillbehör, väskor

Object description

Väska i "kaffepås-modell" i brunt skinn med rött/gult/grönt kläde (zig-zack-klippt) som mellanlägg.

* Överst dragsko 3 cm hög med tvinnade skinnsnoddar som man drar ihop väskan med. Tofsar i kläde, gult, rött, grönt, blått. Tjockare tvinnad snodd som bärrem.

Halsen 12 cm hög, i sidan grönt & gult zig-zack. Mellan hals & nedre del grönt & gult z-z. Kläde på ena sidan, rött & gult på andra sian. Mitten på plattan i fyra rutor av kläde, blått & rött med tennborderi i mitten, både runt o platt tenntråd. Olika mönster på båda sidorna. Mellan mittplattan är det rött & grönt zig-zack klippt kläde på ena sidan o gult & grönt på andra sidan. Botten är delad på 3 delar o som mellanlägg är det rött o grönt zig-zack kläde. Mittenplattan på andra sidan är blå med ett "kors" i rött kläde med tennborderi på. Väskan är fodrad i gult/vitt-rutigt tyg.

Tillverkaren har själv dragit tenntråden både den runda & den platta. Hon har också beredit skinnet själv. Mönstren är ett av deras gamla sydsamiska mönster.

Data elements
References (3)

Inventarienummer

AJ:001392

Projekt - sammanhör med

Skådesamlingen [sammanhör med]; Duodjeutställningen

Sakord

väska; dräkttillbehör; väskor

Sakord - övergripande term

Sakord, samiska

veaskoe ditneldahkesne (saS); veaskoe (saS)

Antal

OCM

291 Dräkt; 293 Dräkttillbehör

Beskrivning

Väska i "kaffepås-modell" i brunt skinn med rött/gult/grönt kläde (zig-zack-klippt) som mellanlägg.

* Överst dragsko 3 cm hög med tvinnade skinnsnoddar som man drar ihop väskan med. Tofsar i kläde, gult, rött, grönt, blått. Tjockare tvinnad snodd som bärrem.

Halsen 12 cm hög, i sidan grönt & gult zig-zack. Mellan hals & nedre del grönt & gult z-z. Kläde på ena sidan, rött & gult på andra sian. Mitten på plattan i fyra rutor av kläde, blått & rött med tennborderi i mitten, både runt o platt tenntråd. Olika mönster på båda sidorna. Mellan mittplattan är det rött & grönt zig-zack klippt kläde på ena sidan o gult & grönt på andra sidan. Botten är delad på 3 delar o som mellanlägg är det rött o grönt zig-zack kläde. Mittenplattan på andra sidan är blå med ett "kors" i rött kläde med tennborderi på. Väskan är fodrad i gult/vitt-rutigt tyg.

Tillverkaren har själv dragit tenntråden både den runda & den platta. Hon har också beredit skinnet själv. Mönstren är ett av deras gamla sydsamiska mönster.

Historik

Andreas Wilks (1884-1953) från Dikanäs är en viktig person inom den samiska tenntrådsslöjden, då han i början av 1900-talet revitaliserade konsten att tillverka och brodera med tenntråd. Den konsten hade nästan fallit i glömska vid sekelskiftet 1900. År 1905 fann Andreas i sin mors gamla tenntrådsverktyg och intervjuade äldre människor om hur slöjden gick till. Han studerade även traditionella tennbroderade föremål i detalj och började han experimentera med att göra sin egen tenntråd och brodera med den. Andreas Wilks moderniserade tillverkningen av tenntråd på flera vis. Istället för att spinna den kring en rensena som varit brukligt bland samerna spann han den kring en björntråd, det vill säga kring en kraftig niotrådig dubbeltvinnad bomullstråd som fanns att köpa i affären. Wilks förenklade även processen genom att byta ut den gamla vridaren mot en slags slända som samerna fram tills dess endast använt för att spinna ullgarn. Andreas Wilks höll många kurser och spred på så sätt kunskapen på nytt, så att den återupptogs och idag åter är ett utvecklat konsthantverk bland samerna. ; Anna Alfredsson gick den första tenntrådskursen som Andreas Wilks höll i Åbosjön (Örnsköldsviks kommun). ; Tenntråd. Tekniken att dra, spinna och brodera med metalltråd är en teknik, som förekommit bland folk runtom i världen. Att just bearbeta tenn till tråd för utsmyckning är en teknik som verkar känd enbart hos samerna. Tekniken att brodera med metalltråd (guld och silver) kom till Europa från det Bysantiska riket De äldsta arkeologiska fynden i Sverige av både rund och plattdragen tenntråd är från 1000-talet och funna i Gråträsk, Piteå kommun, medan de äldsta skriftliga källorna om tenntråd bland samerna är från 1600-talet. Till exempel har Samuel Rheen beskrivit hur samerna tillverkar tenntråd genom att smälta tennet och sedan dra tenntråden genom horn med hål i, från grövre till tunnare. Rheen berättar att tråden ska dras bred, dvs.platt, för att kunna spinnas. Det gör man genom att sätta i ett litet ben i det hål som man drar tråden genom. Här beskriver han tillverkningssättet för platt tenntråd, som är mycket använt på äldre tenntrådsbroderade föremål. Kanske har platt tenntråd kan varit det normala från början, eftersom andra källor från 1600-, 1700- och 1800-talet omtalar att vid dragningen ska en liten syl av märgben användas för att platta till tenntråden innan spinning. Samuel Rheen berättar vidare att den spunna tenntråden spinns med en liten slända kring en annan tråd och att de kvinnor som är skicklast på tenntrådstillverkning och -broderande är högt ansedda. Det tidigaste sättet att spinna tenntråd verkar ha varit att genom antingen med en spinnkrok, även kallad vridare, eller en typ av slända tvinna den dragna tenntråden kring sentråd. Tenntr%C3%A5d.%20Tekniken%20att%20dra%2C%20spinna%20och%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%C3%A4r%20en%20teknik%2C%20som%20f%C3%B6rekommit%20bland%20folk%20runtom%20i%20v%C3%A4rlden.%20Att%20just%20bearbeta%20tenn%20till%20tr%C3%A5d%20f%C3%B6r%20utsmyckning%20%C3%A4r%20en%20teknik%20som%20verkar%20k%C3%A4nd%20enbart%20hos%20samerna.%20%20Tekniken%20att%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%28guld%20och%20silver%29%20kom%20till%20Europa%20fr%C3%A5n%20det%20Bysantiska%20riket%0ADe%20%C3%A4ldsta%20arkeologiska%20fynden%20i%20Sverige%20av%20b%C3%A5de%20rund%20och%20plattdragen%20tenntr%C3%A5d%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201000-talet%20och%20funna%20i%20Gr%C3%A5tr%C3%A4sk%2C%20Pite%C3%A5%20kommun%2C%20medan%20de%20%C3%A4ldsta%20skriftliga%20k%C3%A4llorna%20om%20tenntr%C3%A5d%20bland%20samerna%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201600-talet.%20Till%20exempel%20har%20Samuel%20Rheen%20beskrivit%20hur%20samerna%20tillverkar%20tenntr%C3%A5d%20genom%20att%20sm%C3%A4lta%20tennet%20och%20sedan%20dra%20tenntr%C3%A5den%20genom%20horn%20med%20h%C3%A5l%20i%2C%20fr%C3%A5n%20gr%C3%B6vre%20till%20tunnare.%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20att%20tr%C3%A5den%20ska%20dras%20bred%2C%20dvs.platt%2C%20f%C3%B6r%20att%20kunna%20spinnas.%20Det%20g%C3%B6r%20man%20genom%20att%20s%C3%A4tta%20i%20ett%20litet%20ben%20i%20det%20h%C3%A5l%20som%20man%20drar%20tr%C3%A5den%20genom.%20H%C3%A4r%20beskriver%20han%20tillverkningss%C3%A4ttet%20f%C3%B6r%20platt%20tenntr%C3%A5d%2C%20som%20%C3%A4r%20mycket%20anv%C3%A4nt%20p%C3%A5%20%C3%A4ldre%20tenntr%C3%A5dsbroderade%20f%C3%B6rem%C3%A5l.%20%0AKanske%20har%20platt%20tenntr%C3%A5d%20kan%20varit%20det%20normala%20fr%C3%A5n%20b%C3%B6rjan%2C%20eftersom%20andra%20k%C3%A4llor%20fr%C3%A5n%20%201600-%2C%201700-%20och%201800-talet%20omtalar%20att%20vid%20dragningen%20ska%20en%20liten%20syl%20av%20m%C3%A4rgben%20anv%C3%A4ndas%20f%C3%B6r%20att%20platta%20till%20tenntr%C3%A5den%20innan%20spinning.%20%0ASamuel%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20vidare%20att%20den%20spunna%20tenntr%C3%A5den%20spinns%20med%20en%20liten%20sl%C3%A4nda%20kring%20en%20annan%20tr%C3%A5d%20och%20att%20de%20kvinnor%20som%20%C3%A4r%20skicklast%20p%C3%A5%20tenntr%C3%A5dstillverkning%20och%20-broderande%20%C3%A4r%20h%C3%B6gt%20ansedda.%20%0ADet%20tidigaste%20s%C3%A4ttet%20att%20spinna%20tenntr%C3%A5d%20verkar%20ha%20varit%20att%20genom%20antingen%20med%20en%20spinnkrok%2C%20%C3%A4ven%20kallad%20vridare%2C%20eller%20en%20typ%20av%20sl%C3%A4nda%20tvinna%20den%20dragna%20tenntr%C3%A5den%20kring%20sentr%C3%A5d.%20

Material

skinn; kläde/ruvdda; tenn

Teknik svenska

handsytt/giehtagoarodum

Funktion

Kulturell tillhörighet

sydsamiskt/åarjelsaemie

Plats

Dikanäs; Gäjka; Vilhelmina; Vualtjere

Sameby

Vilhelmina norra

län

Västerbottens län

kommun

Mått

L 26 cm B 19 cm *

Personnamn - Tillverkare

Alfredsson Anna [tillverkning]

Månad - Månadens föremål

2021-08