Carlotta - the museum database

Nbm:006360 :: pannbindel

Object description: Rektangulär form. Knytband fästade vid sidorna. Mörkblått, rött, gult. Botten av mörkblått kläde med remsor påsydda i rött och gult kläde. Rikligt med tennbroderier över hela det röda och de gula fälten. Knytband vävda i yllegarn, omvirade med tenntråd över en skarv. Tofsar av blått och rött kläde.

Data elements
References (3)

Inventarienummer: Nbm:006360
Projekt - sammanhör med: StrömskaStr%C3%B6mska [sammanhör med]
Sakord: pannbindelpannbindel
Sakord - övergripande term: dräktdr%C3%A4kt; samiska dräktersamiska%20dr%C3%A4kter
Sakord - kategori: huvudbonadhuvudbonad
Sakord, samiska: rabdda (saL)rabdda%20%28saL%29; gerak (saL)gerak%20%28saL%29
Antal: 11
OCM: 2912 Dräkt kvinna2912%20Dr%C3%A4kt%20kvinna; 2913 Dräkt man2913%20Dr%C3%A4kt%20man
Beskrivning: Rektangulär form. Knytband fästade vid sidorna. Mörkblått, rött, gult. Botten av mörkblått kläde med remsor påsydda i rött och gult kläde. Rikligt med tennbroderier över hela det röda och de gula fälten. Knytband vävda i yllegarn, omvirade med tenntråd över en skarv. Tofsar av blått och rött kläde.
Historik: Tenntråd. Tekniken att dra, spinna och brodera med metalltråd är en teknik, som förekommit bland folk runtom i världen. Att just bearbeta tenn till tråd för utsmyckning är en teknik som verkar känd enbart hos samerna. Tekniken att brodera med metalltråd (guld och silver) kom till Europa från det Bysantiska riket De äldsta arkeologiska fynden i Sverige av både rund och plattdragen tenntråd är från 1000-talet och funna i Gråträsk, Piteå kommun, medan de äldsta skriftliga källorna om tenntråd bland samerna är från 1600-talet. Till exempel har Samuel Rheen beskrivit hur samerna tillverkar tenntråd genom att smälta tennet och sedan dra tenntråden genom horn med hål i, från grövre till tunnare. Rheen berättar att tråden ska dras bred, dvs.platt, för att kunna spinnas. Det gör man genom att sätta i ett litet ben i det hål som man drar tråden genom. Här beskriver han tillverkningssättet för platt tenntråd, som är mycket använt på äldre tenntrådsbroderade föremål. Kanske har platt tenntråd kan varit det normala från början, eftersom andra källor från 1600-, 1700- och 1800-talet omtalar att vid dragningen ska en liten syl av märgben användas för att platta till tenntråden innan spinning. Samuel Rheen berättar vidare att den spunna tenntråden spinns med en liten slända kring en annan tråd och att de kvinnor som är skicklast på tenntrådstillverkning och -broderande är högt ansedda. Det tidigaste sättet att spinna tenntråd verkar ha varit att genom antingen med en spinnkrok, även kallad vridare, eller en typ av slända tvinna den dragna tenntråden kring sentråd. Tenntr%C3%A5d.%20Tekniken%20att%20dra%2C%20spinna%20och%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%C3%A4r%20en%20teknik%2C%20som%20f%C3%B6rekommit%20bland%20folk%20runtom%20i%20v%C3%A4rlden.%20Att%20just%20bearbeta%20tenn%20till%20tr%C3%A5d%20f%C3%B6r%20utsmyckning%20%C3%A4r%20en%20teknik%20som%20verkar%20k%C3%A4nd%20enbart%20hos%20samerna.%20%20Tekniken%20att%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%28guld%20och%20silver%29%20kom%20till%20Europa%20fr%C3%A5n%20det%20Bysantiska%20riket%0D%0ADe%20%C3%A4ldsta%20arkeologiska%20fynden%20i%20Sverige%20av%20b%C3%A5de%20rund%20och%20plattdragen%20tenntr%C3%A5d%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201000-talet%20och%20funna%20i%20Gr%C3%A5tr%C3%A4sk%2C%20Pite%C3%A5%20kommun%2C%20medan%20de%20%C3%A4ldsta%20skriftliga%20k%C3%A4llorna%20om%20tenntr%C3%A5d%20bland%20samerna%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201600-talet.%20Till%20exempel%20har%20Samuel%20Rheen%20beskrivit%20hur%20samerna%20tillverkar%20tenntr%C3%A5d%20genom%20att%20sm%C3%A4lta%20tennet%20och%20sedan%20dra%20tenntr%C3%A5den%20genom%20horn%20med%20h%C3%A5l%20i%2C%20fr%C3%A5n%20gr%C3%B6vre%20till%20tunnare.%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20att%20tr%C3%A5den%20ska%20dras%20bred%2C%20dvs.platt%2C%20f%C3%B6r%20att%20kunna%20spinnas.%20Det%20g%C3%B6r%20man%20genom%20att%20s%C3%A4tta%20i%20ett%20litet%20ben%20i%20det%20h%C3%A5l%20som%20man%20drar%20tr%C3%A5den%20genom.%20H%C3%A4r%20beskriver%20han%20tillverkningss%C3%A4ttet%20f%C3%B6r%20platt%20tenntr%C3%A5d%2C%20som%20%C3%A4r%20mycket%20anv%C3%A4nt%20p%C3%A5%20%C3%A4ldre%20tenntr%C3%A5dsbroderade%20f%C3%B6rem%C3%A5l.%20%0D%0AKanske%20har%20platt%20tenntr%C3%A5d%20kan%20varit%20det%20normala%20fr%C3%A5n%20b%C3%B6rjan%2C%20eftersom%20andra%20k%C3%A4llor%20fr%C3%A5n%20%201600-%2C%201700-%20och%201800-talet%20omtalar%20att%20vid%20dragningen%20ska%20en%20liten%20syl%20av%20m%C3%A4rgben%20anv%C3%A4ndas%20f%C3%B6r%20att%20platta%20till%20tenntr%C3%A5den%20innan%20spinning.%20%0D%0ASamuel%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20vidare%20att%20den%20spunna%20tenntr%C3%A5den%20spinns%20med%20en%20liten%20sl%C3%A4nda%20kring%20en%20annan%20tr%C3%A5d%20och%20att%20de%20kvinnor%20som%20%C3%A4r%20skicklast%20p%C3%A5%20tenntr%C3%A5dstillverkning%20och%20-broderande%20%C3%A4r%20h%C3%B6gt%20ansedda.%20%0D%0ADet%20tidigaste%20s%C3%A4ttet%20att%20spinna%20tenntr%C3%A5d%20verkar%20ha%20varit%20att%20genom%20antingen%20med%20en%20spinnkrok%2C%20%C3%A4ven%20kallad%20vridare%2C%20eller%20en%20typ%20av%20sl%C3%A4nda%20tvinna%20den%20dragna%20tenntr%C3%A5den%20kring%20sentr%C3%A5d.%20; Andreas Wilks (1884-1953) från Dikanäs är en viktig person inom den samiska tenntrådsslöjden, då han i början av 1900-talet revitaliserade konsten att tillverka och brodera med tenntråd. Den konsten hade nästan fallit i glömska vid sekelskiftet 1900. År 1905 fann Andreas i sin mors gamla tenntrådsverktyg och intervjuade äldre människor om hur slöjden gick till. Han studerade även traditionella tennbroderade föremål i detalj och började han experimentera med att göra sin egen tenntråd och brodera med den. Andreas Wilks moderniserade tillverkningen av tenntråd på flera vis. Istället för att spinna den kring en rensena som varit brukligt bland samerna spann han den kring en björntråd, det vill säga kring en kraftig niotrådig dubbeltvinnad bomullstråd som fanns att köpa i affären. Wilks förenklade även processen genom att byta ut den gamla vridaren mot en slags slända som samerna fram tills dess endast använt för att spinna ullgarn. Andreas Wilks höll många kurser och spred på så sätt kunskapen på nytt, så att den återupptogs och idag åter är ett utvecklat konsthantverk bland samerna. Andreas%20Wilks%20%281884-1953%29%20fr%C3%A5n%20Dikan%C3%A4s%20%C3%A4r%20en%20viktig%20person%20inom%20den%20samiska%20tenntr%C3%A5dssl%C3%B6jden%2C%20d%C3%A5%20han%20i%20b%C3%B6rjan%20av%201900-talet%20revitaliserade%20konsten%20att%20tillverka%20och%20brodera%20med%20tenntr%C3%A5d.%20Den%20konsten%20hade%20n%C3%A4stan%20fallit%20i%20gl%C3%B6mska%20vid%20sekelskiftet%201900.%20%C3%85r%201905%20fann%20Andreas%20i%20sin%20mors%20gamla%20tenntr%C3%A5dsverktyg%20och%20%20intervjuade%20%C3%A4ldre%20m%C3%A4nniskor%20om%20hur%20sl%C3%B6jden%20gick%20till.%20Han%20studerade%20%C3%A4ven%20traditionella%20tennbroderade%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20i%20detalj%20och%20b%C3%B6rjade%20han%20experimentera%20med%20att%20g%C3%B6ra%20sin%20egen%20tenntr%C3%A5d%20och%20brodera%20med%20den.%20Andreas%20Wilks%20moderniserade%20tillverkningen%20av%20tenntr%C3%A5d%20p%C3%A5%20flera%20vis.%20Ist%C3%A4llet%20f%C3%B6r%20att%20spinna%20den%20kring%20en%20rensena%20som%20varit%20brukligt%20bland%20samerna%20spann%20han%20den%20kring%20en%20bj%C3%B6rntr%C3%A5d%2C%20det%20vill%20s%C3%A4ga%20kring%20en%20kraftig%20niotr%C3%A5dig%20dubbeltvinnad%20bomullstr%C3%A5d%20som%20fanns%20att%20k%C3%B6pa%20i%20aff%C3%A4ren.%20Wilks%20f%C3%B6renklade%20%C3%A4ven%20processen%20genom%20att%20byta%20ut%20den%20gamla%20vridaren%20mot%20en%20slags%20sl%C3%A4nda%20som%20samerna%20fram%20tills%20dess%20endast%20anv%C3%A4nt%20f%C3%B6r%20att%20spinna%20ullgarn.%20%20Andreas%20Wilks%20h%C3%B6ll%20m%C3%A5nga%20kurser%20och%20spred%20p%C3%A5%20s%C3%A5%20s%C3%A4tt%20kunskapen%20p%C3%A5%20nytt%2C%20s%C3%A5%20att%20den%20%C3%A5terupptogs%20och%20idag%20%C3%A5ter%20%C3%A4r%20ett%20utvecklat%20konsthantverk%20bland%20samerna.%20; Den lulesamiska pannbindeln, rabdda, är ett kvinnoplagg. Men för denna rabdda finns uppgiften att den tidigare ägaren, som var man, använde den utanpå sin mössa.
Material: kläde/ruvddakl%C3%A4de%2Fruvdda; tenntrådtenntr%C3%A5d; ullgarn/ullolájggeullgarn%2Fullol%C3%A1jgge
Teknik svenska: sytt/goarodumsytt%2Fgoarodum; handsytt/giehtagoarodumhandsytt%2Fgiehtagoarodum; broderat med tenntråd/daddnidum/riessatbroderat%20med%20tenntr%C3%A5d%2Fdaddnidum%2Friessat; tenntråden spunnentenntr%C3%A5den%20spunnen
Funktion: denna rab'ta använd man. bands kring den egentliga *
län: Norrbottens länNorrbottens%20l%C3%A4n
kommun: Jokkmokks knJokkmokks%20kn
socken: Jokkmokks snJokkmokks%20sn
Mått: L 35 cm B 13 cm. bandens L 54 cm
Personnamn - Brukare: Länta Pietar Amulsson
Dokument - sammanhör med: AJD:1989 Nbm och Jm inkommit till ÁjtteAJD%3A1989%20Nbm%20och%20Jm%20inkommit%20till%20%C3%81jtte
Tillverkningstid: 1752 +- 27år, enligt C14-datering av en tråd i det röda ulltyget.
Litteratur: Rheen, Samuel. (1897) 1983. En kortt relation om lapparnes lefwerne och sedher, wijdskiepellsser, sampt i många stycken grofwe wildfarellsser. Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige. Faksimileutgåva av de s.k. prästrelationerna m.m. först publicerade av K. B. Wiklund 1897-1909. Umeå.Rheen%2C%20Samuel.%20%281897%29%201983.%20En%20kortt%20relation%20om%20lapparnes%20lefwerne%20och%20sedher%2C%20wijdskiepellsser%2C%20sampt%20i%20m%C3%A5nga%20stycken%20grofwe%20wildfarellsser.%20Ber%C3%A4ttelser%20om%20samerna%20i%201600-talets%20Sverige.%20Faksimileutg%C3%A5va%20av%20de%20s.k.%20pr%C3%A4strelationerna%20m.m.%20f%C3%B6rst%20publicerade%20av%20K.%20B.%20Wiklund%201897-1909.%20Ume%C3%A5.