Anta Pirak skriver i boken En nomad och hans liv från 1933 om klövjeraiden. s 84- 86:
Så infånga vi härkarna. Vi ha satt på dem grimmor och tömmar, och de äro bundna så att de kunna gå i raid. Fem härkar eller sex lugna härkar kunna gå efter varandra i en raid. På handhärken binder man kalvskinnsfällen som underlägg, och så binder man klövjesadeln på fällen. Klövjesadeln är gjord av två böjda björkbräder. Det ena har ett hål i övre ändan, och den kallas honsadel, den andra har ett huvud, och kalla hansadel och den sticker man genom hålet i det andra. Hansadeln sticker jag på sned in i hålet, och när man vrider den rätt, så sitter den fast i den andra sadeln. Så binder man ihop sadeln hårt omkring härken med bukgjorden, som går från den ena sadelhalvans nedre ända till den andra sadelhalvans nedre ända. Och så surrar man fast omkring sadelns övre spetsar. Så ha vi framgjorden. Den är knuten genom den ena sadelhalvan nära den övre ändan. Och på den andra sadelhalvan mitt emot finns en göla. Så knyter jag framgjorden med ögleknut fast i den öglan. Sedan kommer bakgjorden. Bördorna hägna vi upp på klövjesadelns spetsar på ömse sidor, och bakgjorden är bunden i den ena bördans bakre del. Så tar man gjorden omkring renens bakdel och binder i den andra bördans bakre del. Om den ena bördan är lättare binder man en motvikt i den lättare bördan. Som motvikt binder man fast ett fat, ett mjölkningskärl, en kokslev, en lite mjölkflaska, näverbunten eller hundens matkopp och andra hosamlade tyngder, ibland kokkittel och vattenkittel. Den stora klädsäcken packas också, så att den blir en halv härkbörda. I den säcken förvaras skjortor till ombyte, byxor och andra underkläder till ombyte, mössor till ombyte, skinnhandskar och mansstrumpor.
Anta%20Pirak%20skriver%20i%20boken%20En%20nomad%20och%20hans%20liv%20fr%C3%A5n%201933%20om%20kl%C3%B6vjeraiden.%20s%2084-%2086%3A%20%0D%0AS%C3%A5%20inf%C3%A5nga%20vi%20h%C3%A4rkarna.%20Vi%20ha%20satt%20p%C3%A5%20dem%20grimmor%20och%20t%C3%B6mmar%2C%20och%20de%20%C3%A4ro%20bundna%20s%C3%A5%20att%20de%20kunna%20g%C3%A5%20i%20raid.%20Fem%20h%C3%A4rkar%20eller%20sex%20lugna%20h%C3%A4rkar%20kunna%20g%C3%A5%20efter%20varandra%20i%20en%20raid.%20P%C3%A5%20handh%C3%A4rken%20binder%20man%20kalvskinnsf%C3%A4llen%20som%20underl%C3%A4gg%2C%20och%20s%C3%A5%20binder%20man%20kl%C3%B6vjesadeln%20p%C3%A5%20f%C3%A4llen.%20Kl%C3%B6vjesadeln%20%C3%A4r%20gjord%20av%20tv%C3%A5%20b%C3%B6jda%20bj%C3%B6rkbr%C3%A4der.%20Det%20ena%20har%20ett%20h%C3%A5l%20i%20%C3%B6vre%20%C3%A4ndan%2C%20och%20den%20kallas%20honsadel%2C%20den%20andra%20har%20ett%20huvud%2C%20och%20kalla%20hansadel%20och%20den%20sticker%20man%20genom%20h%C3%A5let%20i%20det%20andra.%20Hansadeln%20sticker%20jag%20p%C3%A5%20sned%20in%20i%20h%C3%A5let%2C%20och%20n%C3%A4r%20man%20vrider%20den%20r%C3%A4tt%2C%20s%C3%A5%20sitter%20den%20fast%20i%20den%20andra%20sadeln.%20S%C3%A5%20binder%20man%20ihop%20sadeln%20h%C3%A5rt%20omkring%20h%C3%A4rken%20med%20bukgjorden%2C%20som%20g%C3%A5r%20fr%C3%A5n%20den%20ena%20sadelhalvans%20nedre%20%C3%A4nda%20till%20den%20andra%20sadelhalvans%20nedre%20%C3%A4nda.%20Och%20s%C3%A5%20surrar%20man%20fast%20omkring%20sadelns%20%C3%B6vre%20spetsar.%20S%C3%A5%20ha%20vi%20framgjorden.%20Den%20%C3%A4r%20knuten%20genom%20den%20ena%20sadelhalvan%20n%C3%A4ra%20den%20%C3%B6vre%20%C3%A4ndan.%20Och%20p%C3%A5%20den%20andra%20sadelhalvan%20mitt%20emot%20finns%20en%20g%C3%B6la.%20S%C3%A5%20knyter%20jag%20framgjorden%20med%20%C3%B6gleknut%20fast%20i%20den%20%C3%B6glan.%20Sedan%20kommer%20bakgjorden.%20B%C3%B6rdorna%20h%C3%A4gna%20vi%20upp%20p%C3%A5%20kl%C3%B6vjesadelns%20spetsar%20p%C3%A5%20%C3%B6mse%20sidor%2C%20och%20bakgjorden%20%C3%A4r%20bunden%20i%20den%20ena%20b%C3%B6rdans%20bakre%20del.%20S%C3%A5%20tar%20man%20gjorden%20omkring%20renens%20bakdel%20och%20binder%20i%20den%20andra%20b%C3%B6rdans%20bakre%20del.%20Om%20den%20ena%20b%C3%B6rdan%20%C3%A4r%20l%C3%A4ttare%20binder%20man%20en%20motvikt%20i%20den%20l%C3%A4ttare%20b%C3%B6rdan.%20Som%20motvikt%20binder%20man%20fast%20ett%20fat%2C%20ett%20mj%C3%B6lkningsk%C3%A4rl%2C%20en%20kokslev%2C%20en%20lite%20mj%C3%B6lkflaska%2C%20n%C3%A4verbunten%20eller%20hundens%20matkopp%20och%20andra%20hosamlade%20tyngder%2C%20ibland%20kokkittel%20och%20vattenkittel.%20Den%20stora%20kl%C3%A4ds%C3%A4cken%20packas%20ocks%C3%A5%2C%20s%C3%A5%20att%20den%20blir%20en%20halv%20h%C3%A4rkb%C3%B6rda.%20I%20den%20s%C3%A4cken%20f%C3%B6rvaras%20skjortor%20till%20ombyte%2C%20byxor%20och%20andra%20underkl%C3%A4der%20till%20ombyte%2C%20m%C3%B6ssor%20till%20ombyte%2C%20skinnhandskar%20och%20mansstrumpor.%20%0D%0A; Renmärket har tillhört Pava Ammasson Paval, född 1836 i Kvikkjokks socken och död 1927. Vid renräkningen hade Pava Ammasson Paval drygt åttahundra renar. Han tillhörde Virihaure-gruppen som hade sina renar i Badjelannda på sommaren.
Pava Ammasson Paval blev gammal, över nittio år, och kom med tiden att få hedersnamnet ”Pava-Áddjá”, egentligen ”morfar/farfar Pava” men även med betydelsen ”respekterad äldre man/farbror”.
Ordet ”karksnöre” finns inte i rikssvenskan, men i lulesamiskan finns ”gárkas”, som betyder snöre (band, rep) med vilket man fäster något som är nerpackat. I Harald Grundströms ”Lulelapsk ordbok” från 1946 finns verbet ”kar’h-kat” med betydelserna ”binda fast; snöra in benen (när man ska åka i lappsläde)”.
Karksnöret hör således helt och hållet ihop med en nomadiserande tillvaro, där tillhörigheter skulle packas och fästas för att klara transporter både på snö och på barmark. Det var lätt hänt att något lossnade och föll av en bångstyrig ren, så ett karksnöre med renmärket väl synligt var ett bra sätt att försäkra sig om att packningen skulle komma tillrätta.
Renmärket är ett ägarmärke som snittas in i kalvens öra dess första sommar. Som renskötare måste du känna till ditt eget renmärke, dina familjemedlemmars och din närmaste släkts märken. I dag ger samebyarna ut böcker med alla byns renmärken förtecknade tillsammans med ägarens namn. Men detta är ett gammalt märke och då får man gå till de gamla tingslagböckerna för att leta rätt på ägaren. När en renägare kallas rik betyder det att han har många renar. Just kring 1910 gjordes renräkningar i samband med utredningar om renbeten, och utifrån dessa kunde sökandet begränsas till några individer i släkten Paval som tillhör Tuorpon sameby i Jokkmokk.
