Carlotta - the museum database

AJ:001534 :: silversked, sked

Object description

skeden har äggformat blad, ornerat på insidan med två svisselerade båglinjer runt kanten. Skaftet har tre genombrutna hjärtan, fem runda små hål från vilka det hänger ringar (en ring från varje runt hål) samt två avlånga hål på var sida om skaftet. Från de avlånga hålen hänger det totalt tjugo ringar (tio från varje avlångt hål). Totalt på hela skaftet sitter 25 ringar. (Alla ringar är vridna.) Skaftet har också graverad dekor; svisselerade linjer och bågar.

Stämplar: KSS-Kiruna stadsstämpel-925-U 10.

Fäste: spetsfäste

Data elements
References (3)

Inventarienummer

AJ:001534

Sakord

silversked; sked

Sakord - övergripande term

Sakord - kategori

Sakord, samiska

silbabaste (saN); bassti (saL); silbbabassti (saL)

Antal

OCM

326 Metallhantverk; 264 Födans servering och förtäring; 556 Status genom ägodelar

Beskrivning

skeden har äggformat blad, ornerat på insidan med två svisselerade båglinjer runt kanten. Skaftet har tre genombrutna hjärtan, fem runda små hål från vilka det hänger ringar (en ring från varje runt hål) samt två avlånga hål på var sida om skaftet. Från de avlånga hålen hänger det totalt tjugo ringar (tio från varje avlångt hål). Totalt på hela skaftet sitter 25 ringar. (Alla ringar är vridna.) Skaftet har också graverad dekor; svisselerade linjer och bågar.

Stämplar: KSS-Kiruna stadsstämpel-925-U 10.

Fäste: spetsfäste

Historik

Silvret hade förr en viktig funktion som en säker och värdebeständig kapitalplacering, till skillnad från renhjorden, som ju kunde minska vid dåliga år. Silvret var lätt att ta med sig, viktigt i ett nomadiserande samhälle, och kunde gömmas utan att förstöras. Dräktsilvret hade det också en social funktion genom att visa ägarens (ekonomiska) ställning. Silver, liksom andra metaller, ansågs också kunna skydda bäraren mot ont. Dessutom, och säkert inte minst, var det förstås ett sätt att pryda sig. Samerna smidde förr inte själva sitt silver. Det tillverkades för deras räkning av städernas guldsmeder. Samerna hade bestämda uppfattningar om vilka silverföremål de ville ha och hur de skulle se ut. Det kunde vara smycken, dryckeskärl och skedar. Det var framförallt äldre, gärna medeltida, former som samerna föredrog. Under senmedeltid upplevde de samiska samhället en högkonjunktur med stabil ekonomi, och den stil som då utvecklades höll man sedan fast vid. Föremålsformerna kom även att påverka de föremål samerna själva tillverkade, t.ex. hornskedarnas utsmyckning påverkas av silverskedarnas former. Samtidigt påverkas silverskeden av den samiska horngravyren. Litteraturtips: Fjellström, Phebe: Lapskt silver 1-2. Stockholm. 1962.; Silver glänser och pryder till fest och högtid och visar på status. Silver är värdebeständigt och hållbart och lätt att förvara och gömma. En bra försäkring i sämre tider. Redan på 1500-talet köpte välbärgade samer silver av guldsmeder i städerna. Maljor, knappar och spännen till kragar och bälten, skedar och kåsor. De medeltida formerna var uppskattade och förblev desamma i generation efter generation, när nya beställningar gjordes hos guldsmederna. Silverskedens form och dekor har influerats av hornskedarnas former. När man beställde silverskedar, tog man med sig sina hornskedar. Silverskedarna fick på detta sätt en form anpassad för en samisk kundkrets.

Material

Teknik svenska

driven; lött; graverat

Färg

silverfärgat/silbbabájnedum

Funktion

socialt, prydnad

Modell/Typ

modifierad SKE-VI

Sign/märkning

stämplar: KSS-Kiruna stadsstämpel-925-U 10

län

Norrbottens län

kommun

socken

by

Vikt

36,9 g

Mått

L 12, 5 B 5 cm

Personnamn - Tillverkare

Kvenangen Silba Sisti HB [tillverkning]

Tillverkningstid