Carlotta - the museum database

AJ:003311 :: dryckeskärl, bägare, silverbägare, kalk

Object description

bägare liknande medeltida kyrklig kalk i miniatyr. Rund fot (Diam 5,5 cm), på foten ett slätt ben (H 4,5 cm) med en kula på den nedre delen av benet. Kulan har tre rörliga ringar. Överst på benet är corpus, (H ca 4 Diam 6,2 cm). Dekor: Foten har sex svisselerade löv som strålar ut från mitten. Corpus utsida har sex löv, placerade som kronblad. Även dessa är svisselerade. Mot kanten på corpus utsida är ett gördelband av tre ränder. På gördelbandet finns tre rörliga ringar. Ovanför detta gördelband är ingraverat med sirliga versaler: C(möjligen E)ASE. Corpus insida har i botten ett mynt med texten FRID IDG REX DAN NOR V G, myntets yttre kontur är markerad med ett svisselerat vågmönster. Undersidan av myntet, det som syns från utsidan, har en helt annan stil, med större bokstäver som går i linjer tvärs över myntet och ett annat typsnitt.

Förgyllda delar är insidan av corpus, gördelbandet, kulan på foten och samtliga ringar.

Stämplar under foten: kattfoten, IH (modifierat I), renhuvud (Piteå stadsstämpel).

Data elements
References (9)

Inventarienummer

AJ:003311

Sakord

dryckeskärl; bägare; silverbägare; kalk

Sakord - övergripande term

Sakord - kategori

kalkar

Sakord, samiska

juhkamlihtte (saL); gávttja (saL)

Antal

OCM

273 Alkoholhaltiga drycker; 556 Status genom ägodelar; 264 Födans servering och förtäring

Beskrivning

bägare liknande medeltida kyrklig kalk i miniatyr. Rund fot (Diam 5,5 cm), på foten ett slätt ben (H 4,5 cm) med en kula på den nedre delen av benet. Kulan har tre rörliga ringar. Överst på benet är corpus, (H ca 4 Diam 6,2 cm). Dekor: Foten har sex svisselerade löv som strålar ut från mitten. Corpus utsida har sex löv, placerade som kronblad. Även dessa är svisselerade. Mot kanten på corpus utsida är ett gördelband av tre ränder. På gördelbandet finns tre rörliga ringar. Ovanför detta gördelband är ingraverat med sirliga versaler: C(möjligen E)ASE. Corpus insida har i botten ett mynt med texten FRID IDG REX DAN NOR V G, myntets yttre kontur är markerad med ett svisselerat vågmönster. Undersidan av myntet, det som syns från utsidan, har en helt annan stil, med större bokstäver som går i linjer tvärs över myntet och ett annat typsnitt.

Förgyllda delar är insidan av corpus, gördelbandet, kulan på foten och samtliga ringar.

Stämplar under foten: kattfoten, IH (modifierat I), renhuvud (Piteå stadsstämpel).

Historik

Silvret hade förr en viktig funktion som en säker och värdebeständig kapitalplacering, till skillnad från renhjorden, som ju kunde minska vid dåliga år. Silvret var lätt att ta med sig, viktigt i ett nomadiserande samhälle, och kunde gömmas utan att förstöras. Dräktsilvret hade det också en social funktion genom att visa ägarens (ekonomiska) ställning. Silver, liksom andra metaller, ansågs också kunna skydda bäraren mot ont. Dessutom, och säkert inte minst, var det förstås ett sätt att pryda sig. Samerna smidde förr inte själva sitt silver. Det tillverkades för deras räkning av städernas guldsmeder. Samerna hade bestämda uppfattningar om vilka silverföremål de ville ha och hur de skulle se ut. Det kunde vara smycken, dryckeskärl och skedar. Det var framförallt äldre, gärna medeltida, former som samerna föredrog. Under senmedeltid upplevde de samiska samhället en högkonjunktur med stabil ekonomi, och den stil som då utvecklades höll man sedan fast vid. Föremålsformerna kom även att påverka de föremål samerna själva tillverkade, t.ex. hornskedarnas utsmyckning påverkas av silverskedarnas former. Samtidigt påverkas silverskeden av den samiska horngravyren. Litteraturtips: Fjellström, Phebe: Lapskt silver 1-2. Stockholm. 1962.

Material

silver/silbba; guld/gålle

Teknik svenska

slaget; svisselerad

Färg

guldfärgat/gållebájnedum

Funktion

att dricka ur, att visa

Sign/märkning

Stämplar under foten: kattfoten, IH (modifierat I), renhuvud (Piteå stadsstämpel)

stad

Piteå stad

Mått

H 10 Diam 6,2 cm

Personnamn - Tillverkare

Hammargren Johan [tillverkning]

Personnamn - Brukare

Kjellstrand Tor [brukare]

Tillverkningstid

1775-1805