Carlotta - the museum database

AJ:003839 :: grimma, renseldon

Object description: Renseldon tillverkat i läder. Först är det en ca 1,5 cm bred läderremsa som är ihoplappad på ett ställe och då är det lagt omlott och sytt med grov sentråd, denna läderremsa är ihopknuten. Mitt på lädret är det gjort ett hål och i detta hål är det iträtten lite smalare läderremsa och i änden av denna läderremsa är det fäst en avlång knapp i horn. På hornknappen är det graverat initialerna/bomärke?, det ser ut som HLP? på ena sidan och på andra sidan står det något oläsligt. Hornknappen är L 8, B 1,3.

Data elements
References (1)

Inventarienummer: AJ:003839
Projekt - sammanhör med: Idivuoma-samlingenIdivuoma-samlingen [sammanhör med]
Sakord: grimmagrimma; renseldonrenseldon
Sakord - övergripande term: transport och kommunikationtransport%20och%20kommunikation
Sakord - kategori: seldonseldon
Sakord, samiska: bággi (saN)b%C3%A1ggi%20%28saN%29
Antal: 11
OCM: 492 Transport med dragdjur492%20Transport%20med%20dragdjur; 281 Skinn- och läderberedning281%20Skinn-%20och%20l%C3%A4derberedning; 321 Bearbetning av ben, horn och skal321%20Bearbetning%20av%20ben%2C%20horn%20och%20skal
Beskrivning: Renseldon tillverkat i läder. Först är det en ca 1,5 cm bred läderremsa som är ihoplappad på ett ställe och då är det lagt omlott och sytt med grov sentråd, denna läderremsa är ihopknuten. Mitt på lädret är det gjort ett hål och i detta hål är det iträtten lite smalare läderremsa och i änden av denna läderremsa är det fäst en avlång knapp i horn. På hornknappen är det graverat initialerna/bomärke?, det ser ut som HLP? på ena sidan och på andra sidan står det något oläsligt. Hornknappen är L 8, B 1,3.
Historik: Dragrenens seldon: Förr användes renarna som dragdjur vintertid. Med ren och ackja kunde man färdas på snön och transportera sina tillhörigheter. Att sela en ren: först lägger man trälokorna/ leŋga över renens nacke, framför frambenen och fäster ihop den/dem under renens mage med en läderrem. Från varje bogträ går sidoremmar till att fästa bukträet/tjoajvvevulmuorra i under renens mage. I sidoremmarna sitter också ryggremmen, som går över renens rygg. Från bukträet går dragremmen/ vuohtárájppe till ackjan. Före trälokorna tid användes skinnlokar/gäsás, sedan blev båda typerna vanliga. När man selar med skinnloka så används inte bukträ, utan dragremmen läggs i en ögla, som dras över skinnlokans ändknoppar. På renens huvud sätts grimman/bágge. I grimman sitter tömmen/ lábttje. Om renen inte skulle köras, utan ledas så fästes bara en rem i grimman. Den som ledde renen åkte då skidor. Vid högtidliga tillfällen pryddes renen. Då användes en grimma prydd med tofsar och en utsmyckad ryggrem/vuodjemavudis och en utsmyckad halsrem med skälla/divggariessa. Dragrenens%20seldon%3A%20%0AF%C3%B6rr%20anv%C3%A4ndes%20renarna%20som%20dragdjur%20vintertid.%20Med%20ren%20och%20ackja%20kunde%20man%20f%C3%A4rdas%20p%C3%A5%20sn%C3%B6n%20och%20transportera%20sina%20tillh%C3%B6righeter.%20%0AAtt%20sela%20en%20ren%3A%20f%C3%B6rst%20l%C3%A4gger%20man%20tr%C3%A4lokorna%2F%20le%C5%8Bga%20%C3%B6ver%20renens%20nacke%2C%20framf%C3%B6r%20frambenen%20och%20f%C3%A4ster%20ihop%20den%2Fdem%20under%20renens%20mage%20med%20en%20l%C3%A4derrem.%20Fr%C3%A5n%20varje%20bogtr%C3%A4%20g%C3%A5r%20sidoremmar%20till%20att%20f%C3%A4sta%20buktr%C3%A4et%2Ftjoajvvevulmuorra%20i%20under%20renens%20mage.%20I%20sidoremmarna%20sitter%20ocks%C3%A5%20ryggremmen%2C%20som%20g%C3%A5r%20%C3%B6ver%20renens%20rygg.%20Fr%C3%A5n%20buktr%C3%A4et%20g%C3%A5r%20dragremmen%2F%20vuoht%C3%A1r%C3%A1jppe%20till%20ackjan.%20%0AF%C3%B6re%20tr%C3%A4lokorna%20tid%20anv%C3%A4ndes%20skinnlokar%2Fg%C3%A4s%C3%A1s%2C%20sedan%20blev%20b%C3%A5da%20typerna%20vanliga.%20N%C3%A4r%20man%20selar%20med%20skinnloka%20s%C3%A5%20anv%C3%A4nds%20inte%20buktr%C3%A4%2C%20utan%20dragremmen%20l%C3%A4ggs%20i%20en%20%C3%B6gla%2C%20som%20dras%20%C3%B6ver%20skinnlokans%20%C3%A4ndknoppar.%20%0AP%C3%A5%20renens%20huvud%20s%C3%A4tts%20grimman%2Fb%C3%A1gge.%20I%20grimman%20sitter%20t%C3%B6mmen%2F%20l%C3%A1bttje.%20Om%20renen%20inte%20skulle%20k%C3%B6ras%2C%20utan%20ledas%20s%C3%A5%20f%C3%A4stes%20bara%20en%20rem%20i%20grimman.%20Den%20som%20ledde%20renen%20%C3%A5kte%20d%C3%A5%20skidor.%20%0AVid%20h%C3%B6gtidliga%20tillf%C3%A4llen%20pryddes%20renen.%20D%C3%A5%20anv%C3%A4ndes%20en%20grimma%20prydd%20med%20tofsar%20och%20en%20utsmyckad%20ryggrem%2Fvuodjemavudis%20och%20en%20utsmyckad%20halsrem%20med%20sk%C3%A4lla%2Fdivggariessa.%0A
Material: läder/riehttil%C3%A4der%2Friehtti; horn/čoarvihorn%2F%C4%8Doarvi; sentråd/suotnasentr%C3%A5d%2Fsuotna
Teknik svenska: sytt/goarrot, täljt/fearrat, garvat/ostet, tvinnat, gravera/hervet
Färg: brunt/ruskatbrunt%2Fruskat
Funktion: att sela renen med. att%20sela%20renen%20med.%20
Sign/märkning: HLP på ena sidan + något oläsligt
Plats: IdivuomaIdivuoma
län: Norrbottens länNorrbottens%20l%C3%A4n
kommun: Kiruna knKiruna%20kn
socken: Karesuando snKaresuando%20sn
by: IdivuomaIdivuoma
längd: 42
Personnamn - Brukare: Piltto Lars HendrikPiltto%20Lars%20Hendrik [brukare]
Tillverkningstid: 1900-tal1900-tal
Användningstid: 1900-tal1900-tal