Carlotta - the museum database

AJ:005033 :: oväderskrage

Object description

Oväderskrage av blått ulltyg. Fyra kilar: en fram, en bak, en i vardera sidan. I sömmen mellan kilarna fram och bak är en remsa rött kläde. I sömmarna mellan kilarna i sidan är gult kläde. Kanten mot ansikte och huvud är kastad med brunt ullgarn. Mot ansiktet är också prydd med en röd ullgarn, nedkastad med tullt ullgarn. På vardera sidan om ansiktsöppningen i överkanten är ett vävt band av ullgarn, med tofsar i ändarna, fastsytt . I nederkanten är en röd klädesremsa påsydd och nedanför den en remsa av samma blåa ulltyg som kragen och en remsa av blå vadmal. Kantningar vid sömmarna med gult och blått ullgarn. I nederkanten mitt fram och mitt bak på insidan av kragen är en ögla av skinn. Hela oväderskragen är handsydd.

Lappad med blå vadmal i halsen.

Användes särskilt av kvinnor i regn och snöväder. Den knöts åt runt huvudet och täcktedet utom ansiktet, men halsen, axlarna och armarna till armbågarna skyddade det.

Data elements
References (8)

Inventarienummer

AJ:005033

Sakord

oväderskrage

Sakord - övergripande term

dräkt

Sakord - kategori

krage; samiska dräkter

1945 bildades samebyn Jåhkåkasska. Bakgrunden var den att Bårddegruppen som var den grupp som nyttjade den sydligaste delen av Sirges sameby och Gáblesgruppen som nyttjade den nordligaste delen av Tuorpons sameby använde betesområden och flyttvägar gemensamt. Sommarboplatsen var också gemensam och man hade mycket lite samröre med respektive samebyar. I samband med 1930 års lapputredning utreddes frågan och enligt utredarna ”är ett verkligt kaos rådande i renskötseln på ömse sidor gränsen”. Båda grupperna hade framfört önskemål om att deras betesland måste brytas ut från respektive byar. De övriga byamedlemmarna från både Sirkas och Tuorpon motsatte sig uppdelningen med motiveringen att man inte ville beskära samebyarnas områden. Lappfogden som verkställde utredningen, ansåg dock att man skulle tillmötesgå Bårdde- och Gáblessamerna deras önskan. 1934 genomfördes en markegång av lappfogden och av valda ombud från de båda byarna. Det rådde delade meningar om vilka områden inom byarna som nyttjades av vem. Det var speciellt om uppdelningen av sommarbetesområdet man tvistade. Lappfogden presenterade med markegången som grund ett förslag till utredningen. Norra gränsen för den nya byn föreslogs gå från Riksrös 243 ner genom Vásstenavrre längs Låddejåhkå över höjden mellan Guohpervágge och Álggavágge ner genom Ráhpavuobme förbi Snávvá-hemmanet* ner efter Gálmejåhkå till Björkholmen. Södra gränsen föreslogs gå från Árasluokta och ner längs Árassjokk över Duoddarar och Tjuollda genom Njoatsosvagge och Änok förbi Kvikkjokk och vidare ner till sjön Saggat. På sammanträde i Jokkmokk 1935 förklarade sig samerna godkänna det utarbetade förslaget till gränser. 1945 genomfördes den nya indelningen och vi fick tre fjällsamebyar inom Jokkmokks kommun. *Snávvá-hemmanet ligger idag under vatten. Källa: Riksarkivet 1930 års lapputredning YK1768. /Gertrude Kuhmunen, arkivarie på Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum.1945%20bildades%20samebyn%20J%C3%A5hk%C3%A5kasska.%20Bakgrunden%20var%20den%20att%20B%C3%A5rddegruppen%20som%20var%20den%20grupp%20som%20nyttjade%20den%20sydligaste%20delen%20av%20Sirges%20sameby%20och%20G%C3%A1blesgruppen%20som%20nyttjade%20den%20nordligaste%20delen%20av%20Tuorpons%20sameby%20anv%C3%A4nde%20betesomr%C3%A5den%20och%20flyttv%C3%A4gar%20gemensamt.%20Sommarboplatsen%20var%20ocks%C3%A5%20gemensam%20och%20man%20hade%20mycket%20lite%20samr%C3%B6re%20med%20respektive%20samebyar.%20I%20samband%20med%201930%20%C3%A5rs%20lapputredning%20utreddes%20fr%C3%A5gan%20och%20enligt%20utredarna%20%E2%80%9D%C3%A4r%20ett%20verkligt%20kaos%20r%C3%A5dande%20i%20rensk%C3%B6tseln%20p%C3%A5%20%C3%B6mse%20sidor%20gr%C3%A4nsen%E2%80%9D.%20%0A%0AB%C3%A5da%20grupperna%20hade%20framf%C3%B6rt%20%C3%B6nskem%C3%A5l%20om%20att%20deras%20betesland%20m%C3%A5ste%20brytas%20ut%20fr%C3%A5n%20respektive%20byar.%20De%20%C3%B6vriga%20byamedlemmarna%20fr%C3%A5n%20b%C3%A5de%20Sirkas%20och%20Tuorpon%20motsatte%20sig%20uppdelningen%20med%20motiveringen%20att%20man%20inte%20ville%20besk%C3%A4ra%20samebyarnas%20omr%C3%A5den.%20Lappfogden%20som%20verkst%C3%A4llde%20utredningen%2C%20ans%C3%A5g%20dock%20att%20man%20skulle%20tillm%C3%B6tesg%C3%A5%20B%C3%A5rdde-%20och%20G%C3%A1blessamerna%20deras%20%C3%B6nskan.%20%0A%0A1934%20genomf%C3%B6rdes%20en%20markeg%C3%A5ng%20av%20lappfogden%20och%20av%20valda%20ombud%20fr%C3%A5n%20de%20b%C3%A5da%20byarna.%20Det%20r%C3%A5dde%20delade%20meningar%20om%20vilka%20omr%C3%A5den%20inom%20byarna%20som%20nyttjades%20av%20vem.%20Det%20var%20speciellt%20om%20uppdelningen%20av%20sommarbetesomr%C3%A5det%20man%20tvistade.%20Lappfogden%20presenterade%20med%20markeg%C3%A5ngen%20som%20grund%20ett%20f%C3%B6rslag%20till%20utredningen.%0A%0ANorra%20gr%C3%A4nsen%20f%C3%B6r%20den%20nya%20byn%20f%C3%B6reslogs%20g%C3%A5%20fr%C3%A5n%20Riksr%C3%B6s%20243%20ner%20genom%20V%C3%A1sstenavrre%20l%C3%A4ngs%20L%C3%A5ddej%C3%A5hk%C3%A5%20%C3%B6ver%20h%C3%B6jden%20mellan%20Guohperv%C3%A1gge%20och%20%C3%81lggav%C3%A1gge%20ner%20genom%20R%C3%A1hpavuobme%20f%C3%B6rbi%20Sn%C3%A1vv%C3%A1-hemmanet%2A%20ner%20efter%20G%C3%A1lmej%C3%A5hk%C3%A5%20till%20Bj%C3%B6rkholmen.%20S%C3%B6dra%20gr%C3%A4nsen%20f%C3%B6reslogs%20g%C3%A5%20fr%C3%A5n%20%C3%81rasluokta%20och%20ner%20l%C3%A4ngs%20%C3%81rassjokk%20%C3%B6ver%20Duoddarar%20och%20Tjuollda%20genom%20Njoatsosvagge%20och%20%C3%84nok%20f%C3%B6rbi%20Kvikkjokk%20och%20vidare%20ner%20till%20sj%C3%B6n%20Saggat.%20%0A%0AP%C3%A5%20sammantr%C3%A4de%20i%20Jokkmokk%201935%20f%C3%B6rklarade%20sig%20samerna%20godk%C3%A4nna%20det%20utarbetade%20f%C3%B6rslaget%20till%20gr%C3%A4nser.%201945%20genomf%C3%B6rdes%20den%20nya%20indelningen%20och%20vi%20fick%20tre%20fj%C3%A4llsamebyar%20inom%20Jokkmokks%20kommun.%20%0A%0A%2ASn%C3%A1vv%C3%A1-hemmanet%20ligger%20idag%20under%20vatten.%20%0AK%C3%A4lla%3A%20Riksarkivet%201930%20%C3%A5rs%20lapputredning%20YK1768.%20%0A%2FGertrude%20Kuhmunen%2C%20arkivarie%20p%C3%A5%20%C3%81jtte%20Svenskt%20Fj%C3%A4ll-%20och%20Samemuseum.

Beskrivning

Lappad med blå vadmal i halsen.

Användes särskilt av kvinnor i regn och snöväder. Den knöts åt runt huvudet och täcktedet utom ansiktet, men halsen, axlarna och armarna till armbågarna skyddade det.

Material