logo

Carlotta - databasen för museer

bild

1990:11:00103:D :: same, jordbruksbebyggelse, slåtter, räfsa, fjällhemman, advent, höhässja

Objektbeskrivning

11 augusti 1945: Amul Länta (1883-1952) räfsar hö på vallen i Aktse. I fotots bakgrund syns den heliga Skierffe-klippan, vars topp når 1179 möh.

Aktse betyder "nio" på lulesamiska och namnet kommer ifrån ett stort karakteristiskt stenblock som kallas "Aktsegállo". Enligt sägnen har nio björnar dödats här.

Aktse-hemmanet, som grundades 1829, ligger på norra stranden av sjön Lájtávrre alldeles på gränsen till Sareks nationalpark, i Sirges/Sirkas sameby. Det var Pehr Amundson Länta i Sirkas som ansökte om att få anlägga nybygget. Han hade vid tiden för ansökan röjt skog, uppfört ett fähus, en bod och börjat timra en stuga.

Aktse är ett typiskt samiskt nybygge vid fjällkanten. Sjön gav fjällröding och skogarna och fjällen pälsverk och kött. Snarning av ripor och pälsdjursfångst med fällor och saxar gav varor för avsalu. Invånarna var också duktiga storviltjägare. På skidor och med hjälp av spjut eller gevär jagade man björn, varg, lo och järv. Även älgjakten har under 1900-talet haft stor betydelse.

Basen för nybygget var dock jordbruket med kor, får, getter och häst. Sommartid gick kreaturen och betade i skogen. För vinterfoder slog man gräset överallt där man kom åt på den närliggande vallen och i deltat. Slåttervallen vid huset kunde ge 30 skrindor hö, om man hade tur. Ute på deltat fanns mer än tillräckligt med hö, men man brukade få ungefär 10 skrindor därifrån. Eftersom marken sluttar mot söder, hade man förutsättningar för att odla potatis, även om risken var stor att den frös. Något sädesslag gick inte att odla.

Göromålen växlade med årstiderna, fiske och jakt under höst- och vintermånaderna, skogsarbete under vintern, arbete med jorden på sommaren, höbärgning i augusti och september. Genom att frakta turister över sjön och in i deltat och baka bröd fick familjen lite inkomster.

Det var inte alltför lätt att få hem mat och andra förnödenheter. Vägen till Tjåmotis, där närmaste affär fanns, var lång. Man kunde inte heller åka dit och handla vid vilken årstid som helst, handlandet skulle helst ske under vintern, då man kunde färdas med häst och släde. Posten kom ungefär en gång i månaden, men då inte genom något postväsende, utan genom att någon från trakten hade ett ärende till Tjåmotis. Vägen dit var tre och en halv mil lång. Telefonledningen drogs till Aktse någon gång under 1940-talet. Vid den tiden slutade man med boskapskötsel. Då slutade man slå deltat.

Fortfarande bebos Aktse av familjen Länta. På 1940-talet köpte Svenska Naturskyddsföreningen halva hemmanet och uppförde en stuga, som är tillgänglig för medlemmar.

(Källa bland annat: http://hem.passagen.se/aktse/aktse/forut.html)

Läs mer om livet i och historien kring Aktse i dessa böcker:

Mats Gärling; ”Aktse på nio rökars håll”, 2009

Ernst Manker:" Markens människor", 1944.

Svante Lundgren: "Sarek", 1952

Accessionsnr
1990:11:00103:D
Rubrik
jordbruk
Bildbeskrivning

11 augusti 1945: Amul Länta (1883-1952) räfsar hö på vallen i Aktse. I fotots bakgrund syns den heliga Skierffe-klippan, vars topp når 1179 möh.

Aktse betyder "nio" på lulesamiska och namnet kommer ifrån ett stort karakteristiskt stenblock som kallas "Aktsegállo". Enligt sägnen har nio björnar dödats här.

Aktse-hemmanet, som grundades 1829, ligger på norra stranden av sjön Lájtávrre alldeles på gränsen till Sareks nationalpark, i Sirges/Sirkas sameby. Det var Pehr Amundson Länta i Sirkas som ansökte om att få anlägga nybygget. Han hade vid tiden för ansökan röjt skog, uppfört ett fähus, en bod och börjat timra en stuga.

Aktse är ett typiskt samiskt nybygge vid fjällkanten. Sjön gav fjällröding och skogarna och fjällen pälsverk och kött. Snarning av ripor och pälsdjursfångst med fällor och saxar gav varor för avsalu. Invånarna var också duktiga storviltjägare. På skidor och med hjälp av spjut eller gevär jagade man björn, varg, lo och järv. Även älgjakten har under 1900-talet haft stor betydelse.

Basen för nybygget var dock jordbruket med kor, får, getter och häst. Sommartid gick kreaturen och betade i skogen. För vinterfoder slog man gräset överallt där man kom åt på den närliggande vallen och i deltat. Slåttervallen vid huset kunde ge 30 skrindor hö, om man hade tur. Ute på deltat fanns mer än tillräckligt med hö, men man brukade få ungefär 10 skrindor därifrån. Eftersom marken sluttar mot söder, hade man förutsättningar för att odla potatis, även om risken var stor att den frös. Något sädesslag gick inte att odla.

Göromålen växlade med årstiderna, fiske och jakt under höst- och vintermånaderna, skogsarbete under vintern, arbete med jorden på sommaren, höbärgning i augusti och september. Genom att frakta turister över sjön och in i deltat och baka bröd fick familjen lite inkomster.

Det var inte alltför lätt att få hem mat och andra förnödenheter. Vägen till Tjåmotis, där närmaste affär fanns, var lång. Man kunde inte heller åka dit och handla vid vilken årstid som helst, handlandet skulle helst ske under vintern, då man kunde färdas med häst och släde. Posten kom ungefär en gång i månaden, men då inte genom något postväsende, utan genom att någon från trakten hade ett ärende till Tjåmotis. Vägen dit var tre och en halv mil lång. Telefonledningen drogs till Aktse någon gång under 1940-talet. Vid den tiden slutade man med boskapskötsel. Då slutade man slå deltat.

Fortfarande bebos Aktse av familjen Länta. På 1940-talet köpte Svenska Naturskyddsföreningen halva hemmanet och uppförde en stuga, som är tillgänglig för medlemmar.

(Källa bland annat: http://hem.passagen.se/aktse/aktse/forut.html)

Läs mer om livet i och historien kring Aktse i dessa böcker:

Mats Gärling; ”Aktse på nio rökars håll”, 2009

Ernst Manker:" Markens människor", 1944.

Svante Lundgren: "Sarek", 1952

Sökord
same; jordbruksbebyggelse; slåtter; räfsa; fjällhemman; advent; höhässja
Sökord, samiska
sábme
OCM
885; 241; 246; 243; 342
Fotodatum
1945-08-11
Personnamn - Fotograf
Sundius Sven
Personnamn - Bildrättigheter/Copyright
Ájtte
land - avbildat
Sverige
län - avbildat
Norrbottens län
kommun - avbildad
Jokkmokks kn
Plats
Aktse; På gränsen till Sareks nationalpark
Sameby
Sirges; Sirkas
Personnamn - Avbildad
Länta Amul 2