Carlotta - the museum database

AJ:005119 :: kvinnopäls, päls

Object description: Kvinnopäls sydd av brunt kalvskinn (pälsskinn), höstskinn. Jokkmokksmodell. V-ringningen är dekorerad med ytterst rött kläde, innanför gult kläde sydd med maskinsöm: sicksacksöm och kantad med blått kläde. Krage av kalvhärnor, fodrad med kalvskinn, skodd med gult och rött kläde. Ärmen har förlängts med en bit renpäls och ärmkante med nytt kläde. Ärmmudden är dekorerad med rött kläde överst, sedan gul kläde, grönt kläde och kantat med rött kläde. Ärmmudden är fodrad med blått kläde. Pälsskinnet är sytt med sentråd, kastsöm. Nedre delen av pälsen är kantad med hundskinn.

Data elements
References (1)

Inventarienummer: AJ:005119
Sakord: kvinnopälskvinnop%C3%A4ls; pälsp%C3%A4ls
Sakord - övergripande term: dräktdr%C3%A4kt
Sakord - kategori: samiska dräktersamiska%20dr%C3%A4kter
Sakord, samiska: gujnnamuoddá (saL)gujnnamuodd%C3%A1%20%28saL%29; muoddá (saL)muodd%C3%A1%20%28saL%29
Antal: 11
OCM: 2912 Dräkt kvinna2912%20Dr%C3%A4kt%20kvinna; 281 Skinn- och läderberedning281%20Skinn-%20och%20l%C3%A4derberedning
Beskrivning: Kvinnopäls sydd av brunt kalvskinn (pälsskinn), höstskinn. Jokkmokksmodell. V-ringningen är dekorerad med ytterst rött kläde, innanför gult kläde sydd med maskinsöm: sicksacksöm och kantad med blått kläde. Krage av kalvhärnor, fodrad med kalvskinn, skodd med gult och rött kläde. Ärmen har förlängts med en bit renpäls och ärmkante med nytt kläde. Ärmmudden är dekorerad med rött kläde överst, sedan gul kläde, grönt kläde och kantat med rött kläde. Ärmmudden är fodrad med blått kläde. Pälsskinnet är sytt med sentråd, kastsöm. Nedre delen av pälsen är kantad med hundskinn.
Historik: 1945 bildades samebyn Jåhkåkasska. Bakgrunden var den att Bårddegruppen som var den grupp som nyttjade den sydligaste delen av Sirges sameby och Gáblesgruppen som nyttjade den nordligaste delen av Tuorpons sameby använde betesområden och flyttvägar gemensamt. Sommarboplatsen var också gemensam och man hade mycket lite samröre med respektive samebyar. I samband med 1930 års lapputredning utreddes frågan och enligt utredarna ”är ett verkligt kaos rådande i renskötseln på ömse sidor gränsen”. Båda grupperna hade framfört önskemål om att deras betesland måste brytas ut från respektive byar. De övriga byamedlemmarna från både Sirkas och Tuorpon motsatte sig uppdelningen med motiveringen att man inte ville beskära samebyarnas områden. Lappfogden som verkställde utredningen, ansåg dock att man skulle tillmötesgå Bårdde- och Gáblessamerna deras önskan. 1934 genomfördes en markegång av lappfogden och av valda ombud från de båda byarna. Det rådde delade meningar om vilka områden inom byarna som nyttjades av vem. Det var speciellt om uppdelningen av sommarbetesområdet man tvistade. Lappfogden presenterade med markegången som grund ett förslag till utredningen. Norra gränsen för den nya byn föreslogs gå från Riksrös 243 ner genom Vásstenavrre längs Låddejåhkå över höjden mellan Guohpervágge och Álggavágge ner genom Ráhpavuobme förbi Snávvá-hemmanet* ner efter Gálmejåhkå till Björkholmen. Södra gränsen föreslogs gå från Árasluokta och ner längs Árassjokk över Duoddarar och Tjuollda genom Njoatsosvagge och Änok förbi Kvikkjokk och vidare ner till sjön Saggat. På sammanträde i Jokkmokk 1935 förklarade sig samerna godkänna det utarbetade förslaget till gränser. 1945 genomfördes den nya indelningen och vi fick tre fjällsamebyar inom Jokkmokks kommun. *Snávvá-hemmanet ligger idag under vatten. Källa: Riksarkivet 1930 års lapputredning YK1768. /Gertrude Kuhmunen, arkivarie på Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum. 1945%20bildades%20samebyn%20J%C3%A5hk%C3%A5kasska.%20Bakgrunden%20var%20den%20att%20B%C3%A5rddegruppen%20som%20var%20den%20grupp%20som%20nyttjade%20den%20sydligaste%20delen%20av%20Sirges%20sameby%20och%20G%C3%A1blesgruppen%20som%20nyttjade%20den%20nordligaste%20delen%20av%20Tuorpons%20sameby%20anv%C3%A4nde%20betesomr%C3%A5den%20och%20flyttv%C3%A4gar%20gemensamt.%20Sommarboplatsen%20var%20ocks%C3%A5%20gemensam%20och%20man%20hade%20mycket%20lite%20samr%C3%B6re%20med%20respektive%20samebyar.%20I%20samband%20med%201930%20%C3%A5rs%20lapputredning%20utreddes%20fr%C3%A5gan%20och%20enligt%20utredarna%20%E2%80%9D%C3%A4r%20ett%20verkligt%20kaos%20r%C3%A5dande%20i%20rensk%C3%B6tseln%20p%C3%A5%20%C3%B6mse%20sidor%20gr%C3%A4nsen%E2%80%9D.%20%0A%0AB%C3%A5da%20grupperna%20hade%20framf%C3%B6rt%20%C3%B6nskem%C3%A5l%20om%20att%20deras%20betesland%20m%C3%A5ste%20brytas%20ut%20fr%C3%A5n%20respektive%20byar.%20De%20%C3%B6vriga%20byamedlemmarna%20fr%C3%A5n%20b%C3%A5de%20Sirkas%20och%20Tuorpon%20motsatte%20sig%20uppdelningen%20med%20motiveringen%20att%20man%20inte%20ville%20besk%C3%A4ra%20samebyarnas%20omr%C3%A5den.%20Lappfogden%20som%20verkst%C3%A4llde%20utredningen%2C%20ans%C3%A5g%20dock%20att%20man%20skulle%20tillm%C3%B6tesg%C3%A5%20B%C3%A5rdde-%20och%20G%C3%A1blessamerna%20deras%20%C3%B6nskan.%20%0A%0A1934%20genomf%C3%B6rdes%20en%20markeg%C3%A5ng%20av%20lappfogden%20och%20av%20valda%20ombud%20fr%C3%A5n%20de%20b%C3%A5da%20byarna.%20Det%20r%C3%A5dde%20delade%20meningar%20om%20vilka%20omr%C3%A5den%20inom%20byarna%20som%20nyttjades%20av%20vem.%20Det%20var%20speciellt%20om%20uppdelningen%20av%20sommarbetesomr%C3%A5det%20man%20tvistade.%20Lappfogden%20presenterade%20med%20markeg%C3%A5ngen%20som%20grund%20ett%20f%C3%B6rslag%20till%20utredningen.%0A%0ANorra%20gr%C3%A4nsen%20f%C3%B6r%20den%20nya%20byn%20f%C3%B6reslogs%20g%C3%A5%20fr%C3%A5n%20Riksr%C3%B6s%20243%20ner%20genom%20V%C3%A1sstenavrre%20l%C3%A4ngs%20L%C3%A5ddej%C3%A5hk%C3%A5%20%C3%B6ver%20h%C3%B6jden%20mellan%20Guohperv%C3%A1gge%20och%20%C3%81lggav%C3%A1gge%20ner%20genom%20R%C3%A1hpavuobme%20f%C3%B6rbi%20Sn%C3%A1vv%C3%A1-hemmanet%2A%20ner%20efter%20G%C3%A1lmej%C3%A5hk%C3%A5%20till%20Bj%C3%B6rkholmen.%20S%C3%B6dra%20gr%C3%A4nsen%20f%C3%B6reslogs%20g%C3%A5%20fr%C3%A5n%20%C3%81rasluokta%20och%20ner%20l%C3%A4ngs%20%C3%81rassjokk%20%C3%B6ver%20Duoddarar%20och%20Tjuollda%20genom%20Njoatsosvagge%20och%20%C3%84nok%20f%C3%B6rbi%20Kvikkjokk%20och%20vidare%20ner%20till%20sj%C3%B6n%20Saggat.%20%0A%0AP%C3%A5%20sammantr%C3%A4de%20i%20Jokkmokk%201935%20f%C3%B6rklarade%20sig%20samerna%20godk%C3%A4nna%20det%20utarbetade%20f%C3%B6rslaget%20till%20gr%C3%A4nser.%201945%20genomf%C3%B6rdes%20den%20nya%20indelningen%20och%20vi%20fick%20tre%20fj%C3%A4llsamebyar%20inom%20Jokkmokks%20kommun.%20%0A%0A%2ASn%C3%A1vv%C3%A1-hemmanet%20ligger%20idag%20under%20vatten.%20%0AK%C3%A4lla%3A%20Riksarkivet%201930%20%C3%A5rs%20lapputredning%20YK1768.%20%0A%2FGertrude%20Kuhmunen%2C%20arkivarie%20p%C3%A5%20%C3%81jtte%20Svenskt%20Fj%C3%A4ll-%20och%20Samemuseum.%20
Material: sentråd/suodnasentr%C3%A5d%2Fsuodna; kläde/ruvddakl%C3%A4de%2Fruvdda; tråd/hárppotr%C3%A5d%2Fh%C3%A1rppo; renkalvskinn/miesenáhkkerenkalvskinn%2Fmiesen%C3%A1hkke; skinn/náhkkeskinn%2Fn%C3%A1hkke; skinn; pälsverk/náhkkeskinn%3B%20p%C3%A4lsverk%2Fn%C3%A1hkke; hundskinn/benanáhkkehundskinn%2Fbenan%C3%A1hkke
Teknik svenska: hand- och maskinsytthand-%20och%20maskinsytt; handsytt/giehtagoarodumhandsytt%2Fgiehtagoarodum; sytt på symaskin/goarodum masjijnajnsytt%20p%C3%A5%20symaskin%2Fgoarodum%20masjijnajn
Färg: röttr%C3%B6tt; blåttbl%C3%A5tt; gultgult; gröntgr%C3%B6nt
Funktion: som ytterplagg, att bära vintertidsom%20ytterplagg%2C%20att%20b%C3%A4ra%20vintertid
Kulturell tillhörighet: lulesamiskt/julevsámelulesamiskt%2Fjulevs%C3%A1me
Modell/Typ: Jokkmokk/JåhkåmåhkkeJokkmokk%2FJ%C3%A5hk%C3%A5m%C3%A5hkke; kvinna/gujnnakvinna%2Fgujnna
Sameby: Jåhkågaska tjiellde / JåkkåkaskaJ%C3%A5hk%C3%A5gaska%20tjiellde%20%2F%20J%C3%A5kk%C3%A5kaska
län: Norrbottens länNorrbottens%20l%C3%A4n
kommun: Jokkmokks knJokkmokks%20kn
socken: Jokkmokks snJokkmokks%20sn
by: TjalmejaurTjalmejaur
längd, ärm: ca 44 cm
längd: ca 117 cm (rygglängd, inklusive krage)
vidd, nedtill: ca 2,58 m
Personnamn - Tillverkare: Rassa Kristina MagdalenaRassa%20Kristina%20Magdalena [tillverkning]
Personnamn - Brukare: Stridsman IngaStridsman%20Inga [brukare]
Tillverkningstid: 1900 ca1900%20ca