Carlotta - the museum database

AJ:005281 :: väska

Object description: Väska med lock. Av barkgarvat renskinn. Locket prydd med rött och blått kläde och tenntrådsbroderier. Tennbroderiet i mitten är trumtecknet jaktguden. Väskan har en fram- och baksida och en botten som går upp längs sidorna. I sömmarna dubbelvikt renskinn som mellanlägg och tvinnade skinnöglor som det hänger mässingringar i. Locket "låses" med tvinnade skinnremmar med tofsar av kläde. Axelrem av tvinnat renskinn, som sitter fast i mässingring. Väskan är fodrad med rött bomullstyg.

Data elements
References (1)

Inventarienummer: AJ:005281
Projekt - sammanhör med: Bergfelts donationBergfelts%20donation
Sakord: väskav%C3%A4ska
Sakord - kategori: väskorv%C3%A4skor
Sakord - övergripande term: dräkttillbehördr%C3%A4kttillbeh%C3%B6r
Sakord, samiska: veaskoe (saS)veaskoe%20%28saS%29
Antal: 11
Beskrivning: Väska med lock. Av barkgarvat renskinn. Locket prydd med rött och blått kläde och tenntrådsbroderier. Tennbroderiet i mitten är trumtecknet jaktguden. Väskan har en fram- och baksida och en botten som går upp längs sidorna. I sömmarna dubbelvikt renskinn som mellanlägg och tvinnade skinnöglor som det hänger mässingringar i. Locket "låses" med tvinnade skinnremmar med tofsar av kläde. Axelrem av tvinnat renskinn, som sitter fast i mässingring. Väskan är fodrad med rött bomullstyg.
Historik: Tenntråd. Tekniken att dra, spinna och brodera med metalltråd är en teknik, som förekommit bland folk runtom i världen. Att just bearbeta tenn till tråd för utsmyckning är en teknik som verkar känd enbart hos samerna. Tekniken att brodera med metalltråd (guld och silver) kom till Europa från det Bysantiska riket De äldsta arkeologiska fynden i Sverige av både rund och plattdragen tenntråd är från 1000-talet och funna i Gråträsk, Piteå kommun, medan de äldsta skriftliga källorna om tenntråd bland samerna är från 1600-talet. Till exempel har Samuel Rheen beskrivit hur samerna tillverkar tenntråd genom att smälta tennet och sedan dra tenntråden genom horn med hål i, från grövre till tunnare. Rheen berättar att tråden ska dras bred, dvs.platt, för att kunna spinnas. Det gör man genom att sätta i ett litet ben i det hål som man drar tråden genom. Här beskriver han tillverkningssättet för platt tenntråd, som är mycket använt på äldre tenntrådsbroderade föremål. Kanske har platt tenntråd kan varit det normala från början, eftersom andra källor från 1600-, 1700- och 1800-talet omtalar att vid dragningen ska en liten syl av märgben användas för att platta till tenntråden innan spinning. Samuel Rheen berättar vidare att den spunna tenntråden spinns med en liten slända kring en annan tråd och att de kvinnor som är skicklast på tenntrådstillverkning och -broderande är högt ansedda. Det tidigaste sättet att spinna tenntråd verkar ha varit att genom antingen med en spinnkrok, även kallad vridare, eller en typ av slända tvinna den dragna tenntråden kring sentråd. Tenntr%C3%A5d.%20Tekniken%20att%20dra%2C%20spinna%20och%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%C3%A4r%20en%20teknik%2C%20som%20f%C3%B6rekommit%20bland%20folk%20runtom%20i%20v%C3%A4rlden.%20Att%20just%20bearbeta%20tenn%20till%20tr%C3%A5d%20f%C3%B6r%20utsmyckning%20%C3%A4r%20en%20teknik%20som%20verkar%20k%C3%A4nd%20enbart%20hos%20samerna.%20%20Tekniken%20att%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%28guld%20och%20silver%29%20kom%20till%20Europa%20fr%C3%A5n%20det%20Bysantiska%20riket%0D%0ADe%20%C3%A4ldsta%20arkeologiska%20fynden%20i%20Sverige%20av%20b%C3%A5de%20rund%20och%20plattdragen%20tenntr%C3%A5d%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201000-talet%20och%20funna%20i%20Gr%C3%A5tr%C3%A4sk%2C%20Pite%C3%A5%20kommun%2C%20medan%20de%20%C3%A4ldsta%20skriftliga%20k%C3%A4llorna%20om%20tenntr%C3%A5d%20bland%20samerna%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201600-talet.%20Till%20exempel%20har%20Samuel%20Rheen%20beskrivit%20hur%20samerna%20tillverkar%20tenntr%C3%A5d%20genom%20att%20sm%C3%A4lta%20tennet%20och%20sedan%20dra%20tenntr%C3%A5den%20genom%20horn%20med%20h%C3%A5l%20i%2C%20fr%C3%A5n%20gr%C3%B6vre%20till%20tunnare.%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20att%20tr%C3%A5den%20ska%20dras%20bred%2C%20dvs.platt%2C%20f%C3%B6r%20att%20kunna%20spinnas.%20Det%20g%C3%B6r%20man%20genom%20att%20s%C3%A4tta%20i%20ett%20litet%20ben%20i%20det%20h%C3%A5l%20som%20man%20drar%20tr%C3%A5den%20genom.%20H%C3%A4r%20beskriver%20han%20tillverkningss%C3%A4ttet%20f%C3%B6r%20platt%20tenntr%C3%A5d%2C%20som%20%C3%A4r%20mycket%20anv%C3%A4nt%20p%C3%A5%20%C3%A4ldre%20tenntr%C3%A5dsbroderade%20f%C3%B6rem%C3%A5l.%20%0D%0AKanske%20har%20platt%20tenntr%C3%A5d%20kan%20varit%20det%20normala%20fr%C3%A5n%20b%C3%B6rjan%2C%20eftersom%20andra%20k%C3%A4llor%20fr%C3%A5n%20%201600-%2C%201700-%20och%201800-talet%20omtalar%20att%20vid%20dragningen%20ska%20en%20liten%20syl%20av%20m%C3%A4rgben%20anv%C3%A4ndas%20f%C3%B6r%20att%20platta%20till%20tenntr%C3%A5den%20innan%20spinning.%20%0D%0ASamuel%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20vidare%20att%20den%20spunna%20tenntr%C3%A5den%20spinns%20med%20en%20liten%20sl%C3%A4nda%20kring%20en%20annan%20tr%C3%A5d%20och%20att%20de%20kvinnor%20som%20%C3%A4r%20skicklast%20p%C3%A5%20tenntr%C3%A5dstillverkning%20och%20-broderande%20%C3%A4r%20h%C3%B6gt%20ansedda.%20%0D%0ADet%20tidigaste%20s%C3%A4ttet%20att%20spinna%20tenntr%C3%A5d%20verkar%20ha%20varit%20att%20genom%20antingen%20med%20en%20spinnkrok%2C%20%C3%A4ven%20kallad%20vridare%2C%20eller%20en%20typ%20av%20sl%C3%A4nda%20tvinna%20den%20dragna%20tenntr%C3%A5den%20kring%20sentr%C3%A5d.%20; Andreas Wilks (1884-1953) från Dikanäs är en viktig person inom den samiska tenntrådsslöjden, då han i början av 1900-talet revitaliserade konsten att tillverka och brodera med tenntråd. Den konsten hade nästan fallit i glömska vid sekelskiftet 1900. År 1905 fann Andreas i sin mors gamla tenntrådsverktyg och intervjuade äldre människor om hur slöjden gick till. Han studerade även traditionella tennbroderade föremål i detalj och började han experimentera med att göra sin egen tenntråd och brodera med den. Andreas Wilks moderniserade tillverkningen av tenntråd på flera vis. Istället för att spinna den kring en rensena som varit brukligt bland samerna spann han den kring en björntråd, det vill säga kring en kraftig niotrådig dubbeltvinnad bomullstråd som fanns att köpa i affären. Wilks förenklade även processen genom att byta ut den gamla vridaren mot en slags slända som samerna fram tills dess endast använt för att spinna ullgarn. Andreas Wilks höll många kurser och spred på så sätt kunskapen på nytt, så att den återupptogs och idag åter är ett utvecklat konsthantverk bland samerna. Andreas%20Wilks%20%281884-1953%29%20fr%C3%A5n%20Dikan%C3%A4s%20%C3%A4r%20en%20viktig%20person%20inom%20den%20samiska%20tenntr%C3%A5dssl%C3%B6jden%2C%20d%C3%A5%20han%20i%20b%C3%B6rjan%20av%201900-talet%20revitaliserade%20konsten%20att%20tillverka%20och%20brodera%20med%20tenntr%C3%A5d.%20Den%20konsten%20hade%20n%C3%A4stan%20fallit%20i%20gl%C3%B6mska%20vid%20sekelskiftet%201900.%20%C3%85r%201905%20fann%20Andreas%20i%20sin%20mors%20gamla%20tenntr%C3%A5dsverktyg%20och%20%20intervjuade%20%C3%A4ldre%20m%C3%A4nniskor%20om%20hur%20sl%C3%B6jden%20gick%20till.%20Han%20studerade%20%C3%A4ven%20traditionella%20tennbroderade%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20i%20detalj%20och%20b%C3%B6rjade%20han%20experimentera%20med%20att%20g%C3%B6ra%20sin%20egen%20tenntr%C3%A5d%20och%20brodera%20med%20den.%20Andreas%20Wilks%20moderniserade%20tillverkningen%20av%20tenntr%C3%A5d%20p%C3%A5%20flera%20vis.%20Ist%C3%A4llet%20f%C3%B6r%20att%20spinna%20den%20kring%20en%20rensena%20som%20varit%20brukligt%20bland%20samerna%20spann%20han%20den%20kring%20en%20bj%C3%B6rntr%C3%A5d%2C%20det%20vill%20s%C3%A4ga%20kring%20en%20kraftig%20niotr%C3%A5dig%20dubbeltvinnad%20bomullstr%C3%A5d%20som%20fanns%20att%20k%C3%B6pa%20i%20aff%C3%A4ren.%20Wilks%20f%C3%B6renklade%20%C3%A4ven%20processen%20genom%20att%20byta%20ut%20den%20gamla%20vridaren%20mot%20en%20slags%20sl%C3%A4nda%20som%20samerna%20fram%20tills%20dess%20endast%20anv%C3%A4nt%20f%C3%B6r%20att%20spinna%20ullgarn.%20%20Andreas%20Wilks%20h%C3%B6ll%20m%C3%A5nga%20kurser%20och%20spred%20p%C3%A5%20s%C3%A5%20s%C3%A4tt%20kunskapen%20p%C3%A5%20nytt%2C%20s%C3%A5%20att%20den%20%C3%A5terupptogs%20och%20idag%20%C3%A5ter%20%C3%A4r%20ett%20utvecklat%20konsthantverk%20bland%20samerna.%20
Material: renskinn; garvat (berett)/skåerrierenskinn%3B%20garvat%20%28berett%29%2Fsk%C3%A5errie; kläde/skrovrekl%C3%A4de%2Fskrovre; tenntråd/ditnietråaretenntr%C3%A5d%2Fditnietr%C3%A5are; mässing/messegem%C3%A4ssing%2Fmessege
Teknik svenska: sytt för handsytt%20f%C3%B6r%20hand; garvatgarvat; broderat med tenntrådbroderat%20med%20tenntr%C3%A5d
Teknik sydsamiska: klÏssedhkl%C3%8Fssedh; ditnedhditnedh
Färg: brunt/rutjkiesbrunt%2Frutjkies; blått/plaavebl%C3%A5tt%2Fplaave; rött/rööpsesr%C3%B6tt%2Fr%C3%B6%C3%B6pses; gult/viskesgult%2Fviskes; grönt/kraunagr%C3%B6nt%2Fkrauna
Kulturell tillhörighet: sydsamiskt/åarjelsaemiesydsamiskt%2F%C3%A5arjelsaemie
Plats: TärnabyT%C3%A4rnaby; DearnaDearna
län: Västerbottens länV%C3%A4sterbottens%20l%C3%A4n
kommun: Storumans knStorumans%20kn
Personnamn - Tillverkare: Lundin Skott LenaLundin%20Skott%20Lena [tillverkning]
Litteratur: Rheen, Samuel. (1897) 1983. En kortt relation om lapparnes lefwerne och sedher, wijdskiepellsser, sampt i många stycken grofwe wildfarellsser. Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige. Faksimileutgåva av de s.k. prästrelationerna m.m. först publicerade av K. B. Wiklund 1897-1909. Umeå.Rheen%2C%20Samuel.%20%281897%29%201983.%20En%20kortt%20relation%20om%20lapparnes%20lefwerne%20och%20sedher%2C%20wijdskiepellsser%2C%20sampt%20i%20m%C3%A5nga%20stycken%20grofwe%20wildfarellsser.%20Ber%C3%A4ttelser%20om%20samerna%20i%201600-talets%20Sverige.%20Faksimileutg%C3%A5va%20av%20de%20s.k.%20pr%C3%A4strelationerna%20m.m.%20f%C3%B6rst%20publicerade%20av%20K.%20B.%20Wiklund%201897-1909.%20Ume%C3%A5.