Carlotta - the museum database

Jm:001690 :: bälte, dräkttillbehör

Object description

Vävt bälte med nålhus, två skinnslidor, skedpung med tillhörande hornsked, brynstensfodral.

Vävt bälte, förstärkt på yttersidan av garvat skinn och ylletyg. I bältet hänger ett enkelt ograverat nålhus i horn, två graverade knivslidor i horn med läderskoning, den ena med genombrutet mönster, tennbroderad skedpung i garvat skinn och kläde med tillhörande sked i horn, samt brynstensfodral i garvat skinn.

Sydd med sentråd o sytråd. Bältet fästs ihop med rostig hyska och hake i metall. Skeden har inskriptionen 1921. Knivslidorna har inskriptionen 1936. Skedpungen märkt 1690 a på baksidan. Pung L 14 cm, B 11 cm, brynstensfodral L 13,5 cm, B 6,5 cm, knivslida genombrutet mönster L 17,5 cm, knivslida L 15,5 cm.

Enligt brukare kom bältet från början från Arvidsjaur (Iggejaur). Bältet använt dagligen av brukaren. Sedan gick bältet i arv till sonen, som använde bältet enbart som prydnad.

Skedpungen antagligen omsydd från en rensele.

Data elements

Inventarienummer

Jm:001690

Projekt - sammanhör med

Jokkmokks museums samling

Sakord

bälte; dräkttillbehör

Sakord - övergripande term

Sakord - kategori

samiska dräkter

Sakord, samiska

avve (saL), bádde (saL)

Specialbenämning

med tillbehör

Antal

Beskrivning

Vävt bälte med nålhus, två skinnslidor, skedpung med tillhörande hornsked, brynstensfodral.

Vävt bälte, förstärkt på yttersidan av garvat skinn och ylletyg. I bältet hänger ett enkelt ograverat nålhus i horn, två graverade knivslidor i horn med läderskoning, den ena med genombrutet mönster, tennbroderad skedpung i garvat skinn och kläde med tillhörande sked i horn, samt brynstensfodral i garvat skinn.

Sydd med sentråd o sytråd. Bältet fästs ihop med rostig hyska och hake i metall. Skeden har inskriptionen 1921. Knivslidorna har inskriptionen 1936. Skedpungen märkt 1690 a på baksidan. Pung L 14 cm, B 11 cm, brynstensfodral L 13,5 cm, B 6,5 cm, knivslida genombrutet mönster L 17,5 cm, knivslida L 15,5 cm.

Enligt brukare kom bältet från början från Arvidsjaur (Iggejaur). Bältet använt dagligen av brukaren. Sedan gick bältet i arv till sonen, som använde bältet enbart som prydnad.

Skedpungen antagligen omsydd från en rensele.

Historik

Tenntråd. Tekniken att dra, spinna och brodera med metalltråd är en teknik, som förekommit bland folk runtom i världen. Att just bearbeta tenn till tråd för utsmyckning är en teknik som verkar känd enbart hos samerna. Tekniken att brodera med metalltråd (guld och silver) kom till Europa från det Bysantiska riket De äldsta arkeologiska fynden i Sverige av både rund och plattdragen tenntråd är från 1000-talet och funna i Gråträsk, Piteå kommun, medan de äldsta skriftliga källorna om tenntråd bland samerna är från 1600-talet. Till exempel har Samuel Rheen beskrivit hur samerna tillverkar tenntråd genom att smälta tennet och sedan dra tenntråden genom horn med hål i, från grövre till tunnare. Rheen berättar att tråden ska dras bred, dvs.platt, för att kunna spinnas. Det gör man genom att sätta i ett litet ben i det hål som man drar tråden genom. Här beskriver han tillverkningssättet för platt tenntråd, som är mycket använt på äldre tenntrådsbroderade föremål. Kanske har platt tenntråd kan varit det normala från början, eftersom andra källor från 1600-, 1700- och 1800-talet omtalar att vid dragningen ska en liten syl av märgben användas för att platta till tenntråden innan spinning. Samuel Rheen berättar vidare att den spunna tenntråden spinns med en liten slända kring en annan tråd och att de kvinnor som är skicklast på tenntrådstillverkning och -broderande är högt ansedda. Det tidigaste sättet att spinna tenntråd verkar ha varit att genom antingen med en spinnkrok, även kallad vridare, eller en typ av slända tvinna den dragna tenntråden kring sentråd. Tenntr%C3%A5d.%20Tekniken%20att%20dra%2C%20spinna%20och%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%C3%A4r%20en%20teknik%2C%20som%20f%C3%B6rekommit%20bland%20folk%20runtom%20i%20v%C3%A4rlden.%20Att%20just%20bearbeta%20tenn%20till%20tr%C3%A5d%20f%C3%B6r%20utsmyckning%20%C3%A4r%20en%20teknik%20som%20verkar%20k%C3%A4nd%20enbart%20hos%20samerna.%20%20Tekniken%20att%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%28guld%20och%20silver%29%20kom%20till%20Europa%20fr%C3%A5n%20det%20Bysantiska%20riket%0D%0ADe%20%C3%A4ldsta%20arkeologiska%20fynden%20i%20Sverige%20av%20b%C3%A5de%20rund%20och%20plattdragen%20tenntr%C3%A5d%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201000-talet%20och%20funna%20i%20Gr%C3%A5tr%C3%A4sk%2C%20Pite%C3%A5%20kommun%2C%20medan%20de%20%C3%A4ldsta%20skriftliga%20k%C3%A4llorna%20om%20tenntr%C3%A5d%20bland%20samerna%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201600-talet.%20Till%20exempel%20har%20Samuel%20Rheen%20beskrivit%20hur%20samerna%20tillverkar%20tenntr%C3%A5d%20genom%20att%20sm%C3%A4lta%20tennet%20och%20sedan%20dra%20tenntr%C3%A5den%20genom%20horn%20med%20h%C3%A5l%20i%2C%20fr%C3%A5n%20gr%C3%B6vre%20till%20tunnare.%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20att%20tr%C3%A5den%20ska%20dras%20bred%2C%20dvs.platt%2C%20f%C3%B6r%20att%20kunna%20spinnas.%20Det%20g%C3%B6r%20man%20genom%20att%20s%C3%A4tta%20i%20ett%20litet%20ben%20i%20det%20h%C3%A5l%20som%20man%20drar%20tr%C3%A5den%20genom.%20H%C3%A4r%20beskriver%20han%20tillverkningss%C3%A4ttet%20f%C3%B6r%20platt%20tenntr%C3%A5d%2C%20som%20%C3%A4r%20mycket%20anv%C3%A4nt%20p%C3%A5%20%C3%A4ldre%20tenntr%C3%A5dsbroderade%20f%C3%B6rem%C3%A5l.%20%0D%0AKanske%20har%20platt%20tenntr%C3%A5d%20kan%20varit%20det%20normala%20fr%C3%A5n%20b%C3%B6rjan%2C%20eftersom%20andra%20k%C3%A4llor%20fr%C3%A5n%20%201600-%2C%201700-%20och%201800-talet%20omtalar%20att%20vid%20dragningen%20ska%20en%20liten%20syl%20av%20m%C3%A4rgben%20anv%C3%A4ndas%20f%C3%B6r%20att%20platta%20till%20tenntr%C3%A5den%20innan%20spinning.%20%0D%0ASamuel%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20vidare%20att%20den%20spunna%20tenntr%C3%A5den%20spinns%20med%20en%20liten%20sl%C3%A4nda%20kring%20en%20annan%20tr%C3%A5d%20och%20att%20de%20kvinnor%20som%20%C3%A4r%20skicklast%20p%C3%A5%20tenntr%C3%A5dstillverkning%20och%20-broderande%20%C3%A4r%20h%C3%B6gt%20ansedda.%20%0D%0ADet%20tidigaste%20s%C3%A4ttet%20att%20spinna%20tenntr%C3%A5d%20verkar%20ha%20varit%20att%20genom%20antingen%20med%20en%20spinnkrok%2C%20%C3%A4ven%20kallad%20vridare%2C%20eller%20en%20typ%20av%20sl%C3%A4nda%20tvinna%20den%20dragna%20tenntr%C3%A5den%20kring%20sentr%C3%A5d.%20; Andreas Wilks (1884-1953) från Dikanäs är en viktig person inom den samiska tenntrådsslöjden, då han i början av 1900-talet revitaliserade konsten att tillverka och brodera med tenntråd. Den konsten hade nästan fallit i glömska vid sekelskiftet 1900. År 1905 fann Andreas i sin mors gamla tenntrådsverktyg och intervjuade äldre människor om hur slöjden gick till. Han studerade även traditionella tennbroderade föremål i detalj och började han experimentera med att göra sin egen tenntråd och brodera med den. Andreas Wilks moderniserade tillverkningen av tenntråd på flera vis. Istället för att spinna den kring en rensena som varit brukligt bland samerna spann han den kring en björntråd, det vill säga kring en kraftig niotrådig dubbeltvinnad bomullstråd som fanns att köpa i affären. Wilks förenklade även processen genom att byta ut den gamla vridaren mot en slags slända som samerna fram tills dess endast använt för att spinna ullgarn. Andreas Wilks höll många kurser och spred på så sätt kunskapen på nytt, så att den återupptogs och idag åter är ett utvecklat konsthantverk bland samerna.

Material

skinn; horn; renhorn/boahttsutjoarvve; ullgarn/ullolájgge; ulltyg/ullotujgga; kläde/ruvdda; tenntråd; metall/metálla; sentråd/suodna

Teknik svenska

vävt; graverat; täljt; sytt/goarodum; broderat med tenntråd/daddnidum/riessat; urgröpt/gåhpåt; garvat med bark/lasstit

Färg

rött; gult; blått; grått; vitt

Funktion

att bäras i bältet

län

Norrbottens län

kommun

socken

by

längd

bredd

38 cm

Personnamn - Brukare

Stokke Nils Andreas [brukare]

Litteratur

Rheen, Samuel. (1897) 1983. En kortt relation om lapparnes lefwerne och sedher, wijdskiepellsser, sampt i många stycken grofwe wildfarellsser. Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige. Faksimileutgåva av de s.k. prästrelationerna m.m. först publicerade av K. B. Wiklund 1897-1909. Umeå.