logo

Carlotta - the museum database

Jm:001730 :: sked, silversked

Object description

Päronformat blad. Profilerat skaft, upptill V-delat inom en kvadratisk ram försedd med 4 ringar. På insidan av bladet gravyr: flätmönster, zig-zag, linjer.

Stämplar: 925 S-JUHLS-5-tre kronor-S.

Fäste: mycket litet droppfäste ytterst på bladet.

Inventarienummer
Jm:001730
Sakord
sked; silversked
Sakord - övergripande term
husgeråd
Sakord - kategori
skedar
Sakord, samiska
bassti (saL); silbbabassti (saL)
Antal
1
OCM
326; 556
Beskrivning

Päronformat blad. Profilerat skaft, upptill V-delat inom en kvadratisk ram försedd med 4 ringar. På insidan av bladet gravyr: flätmönster, zig-zag, linjer.

Stämplar: 925 S-JUHLS-5-tre kronor-S.

Fäste: mycket litet droppfäste ytterst på bladet.

Historik
Silvret hade förr en viktig funktion som en säker och värdebeständig kapitalplacering, till skillnad från renhjorden, som ju kunde minska vid dåliga år. Silvret var lätt att ta med sig, viktigt i ett nomadiserande samhälle, och kunde gömmas utan att förstöras. Dräktsilvret hade det också en social funktion genom att visa ägarens (ekonomiska) ställning. Silver, liksom andra metaller, ansågs också kunna skydda bäraren mot ont. Dessutom, och säkert inte minst, var det förstås ett sätt att pryda sig. Samerna smidde förr inte själva sitt silver. Det tillverkades för deras räkning av städernas guldsmeder. Samerna hade bestämda uppfattningar om vilka silverföremål de ville ha och hur de skulle se ut. Det kunde vara smycken, dryckeskärl och skedar. Det var framförallt äldre, gärna medeltida, former som samerna föredrog. Under senmedeltid upplevde de samiska samhället en högkonjunktur med stabil ekonomi, och den stil som då utvecklades höll man sedan fast vid. Föremålsformerna kom även att påverka de föremål samerna själva tillverkade, t.ex. hornskedarnas utsmyckning påverkas av silverskedarnas former. Samtidigt påverkas silverskeden av den samiska horngravyren. Litteraturtips: Fjellström, Phebe: Lapskt silver 1-2. Stockholm. 1962.; Silver glänser och pryder till fest och högtid och visar på status. Silver är värdebeständigt och hållbart och lätt att förvara och gömma. En bra försäkring i sämre tider. Redan på 1500-talet köpte välbärgade samer silver av guldsmeder i städerna. Maljor, knappar och spännen till kragar och bälten, skedar och kåsor. De medeltida formerna var uppskattade och förblev desamma i generation efter generation, när nya beställningar gjordes hos guldsmederna. Silverskedens form och dekor har influerats av hornskedarnas former. När man beställde silverskedar, tog man med sig sina hornskedar. Silverskedarna fick på detta sätt en form anpassad för en samisk kundkrets.
Material
silver/silbba
Teknik svenska
slaget; lött
Funktion
socialt, prydnad
Modell/Typ
modifierad SKE-III
Sign/märkning
stämplar: 925 S-JUHLS-5-tre kronor-S
Plats
Kautokeino; Guovdageaidnu
land
Norge
stad
Kautokeino
Vikt
52,6 g
Mått
L 14,5 B 5,9 cm
Personnamn - Tillverkare
Juhls Silversmide [tillverkning]
Tillverkningstid
1900-tal