Carlotta - the museum database

Jm:001897 :: sked, silversked

Object description

Päronformat blad dekorerat med en enkel linje som löper 3 mm från kanten. Påsmitt, platt skaft med genombrutna mönster: ett hjärta, en triangel och två cirklar. Skaftet är graverat med linjer, sick-sack och enkla mönster, samt i de 2 genombrutna cirklarna försett med vardera 1 vidhängande ring, diam 8 mm. Stämplar på skaftets baksida: SWÅ-J (Jokkmokk)-tre kronor-925-C 10. (egentligen står C 10 för 1977).

Fäste: tvådelat.

Data elements
References (8)

Inventarienummer

Jm:001897

Projekt - sammanhör med

Jokkmokks museums samling

Sakord

sked; silversked

Sakord - övergripande term

husgeråd

Sakord - kategori

skedar

Sakord, samiska

bassti (saL); silbbabassti (saL)

Antal

OCM

326 Metallhantverk; 556 Status genom ägodelar

Beskrivning

Fäste: tvådelat.

Historik

Silvret hade förr en viktig funktion som en säker och värdebeständig kapitalplacering, till skillnad från renhjorden, som ju kunde minska vid dåliga år. Silvret var lätt att ta med sig, viktigt i ett nomadiserande samhälle, och kunde gömmas utan att förstöras. Dräktsilvret hade det också en social funktion genom att visa ägarens (ekonomiska) ställning. Silver, liksom andra metaller, ansågs också kunna skydda bäraren mot ont. Dessutom, och säkert inte minst, var det förstås ett sätt att pryda sig. Samerna smidde förr inte själva sitt silver. Det tillverkades för deras räkning av städernas guldsmeder. Samerna hade bestämda uppfattningar om vilka silverföremål de ville ha och hur de skulle se ut. Det kunde vara smycken, dryckeskärl och skedar. Det var framförallt äldre, gärna medeltida, former som samerna föredrog. Under senmedeltid upplevde de samiska samhället en högkonjunktur med stabil ekonomi, och den stil som då utvecklades höll man sedan fast vid. Föremålsformerna kom även att påverka de föremål samerna själva tillverkade, t.ex. hornskedarnas utsmyckning påverkas av silverskedarnas former. Samtidigt påverkas silverskeden av den samiska horngravyren. Litteraturtips: Fjellström, Phebe: Lapskt silver 1-2. Stockholm. 1962.; Silver glänser och pryder till fest och högtid och visar på status. Silver är värdebeständigt och hållbart och lätt att förvara och gömma. En bra försäkring i sämre tider. Redan på 1500-talet köpte välbärgade samer silver av guldsmeder i städerna. Maljor, knappar och spännen till kragar och bälten, skedar och kåsor. De medeltida formerna var uppskattade och förblev desamma i generation efter generation, när nya beställningar gjordes hos guldsmederna. Silverskedens form och dekor har influerats av hornskedarnas former. När man beställde silverskedar, tog man med sig sina hornskedar. Silverskedarna fick på detta sätt en form anpassad för en samisk kundkrets. ;

Silverskeden är en kopia av en hornsked, inv-nr Nbm 6249, tillverkad av Mikel Utsi, född 1908, tidigare medlem av Sirkas sameby. Hornskeden finns i museets samling och tillhör Strömska samlingen.

Föreningen Jokkmokks Musei Vänner lät beställa 200 numrerade exemplar av silverskeden från AB S. Åhman. De såldes genom Jokkmokks museum. Detta ex är prototypen för de 200 ex.

Material