Carlotta - the museum database

Nbm:006877 :: hängknapp

Object description: Rund kulformad. Avfasad över- och nederdel. Vidhängande Anna-monogram. Kulans övre del har graverad dekor i form av en fyruddig stjärna samt ett zigzagband kring mitten. Stämplar på monogrammet: SWÅ-J-E9-tre kronor-S.

Data elements
References (1)

Inventarienummer: Nbm:006877
Sakord: hängknapph%C3%A4ngknapp
Sakord, samiska: libjesboallo (saL)libjesboallo%20%28saL%29
Antal: 11
OCM: 293 Dräkttillbehör293%20Dr%C3%A4kttillbeh%C3%B6r; 556 Status genom ägodelar556%20Status%20genom%20%C3%A4godelar
Beskrivning: Rund kulformad. Avfasad över- och nederdel. Vidhängande Anna-monogram. Kulans övre del har graverad dekor i form av en fyruddig stjärna samt ett zigzagband kring mitten. Stämplar på monogrammet: SWÅ-J-E9-tre kronor-S.
Historik: I samiskt dräktskick användes och används silver; platta silverknappar (-plåtar) på bälten och klotrunda silverknappar, maljor och spännen på silverkragen. I beståndet av samiska silversmycken finns sådant som har sin förklaring i senmedeltidens katolska Maria-fromhet. Det syns i hängen i form av bokstaven A, sk. Ave-Maria-monogram, samt hängen och maljor med ett krönt M, som betecknar Jungfru Maria. Som dekorationer lever dessa kvar än idag, särskilt vanliga är de på bälten och silverkragar. Silvret hade förr en viktig funktion som en säker och värdebeständig kapitalplacering, till skillnad från renhjorden, som ju kunde minska vid dåliga år. Silvret var lätt att ta med sig, viktigt i ett nomadiserande samhälle, och kunde gömmas utan att förstöras. Dräktsilvret hade det också en social funktion genom att visa ägarens (ekonomiska) ställning. Silver, liksom andra metaller, ansågs också kunna skydda bäraren mot ont. Dessutom, och säkert inte minst, var det förstås ett sätt att pryda sig. Samerna smidde förr inte själva sitt silver. Det tillverkades för deras räkning av städernas guldsmeder. Samerna hade bestämda uppfattningar om vilka silverföremål de ville ha och hur de skulle se ut. Det kunde vara smycken, dryckeskärl och skedar. Det var framförallt äldre, gärna medeltida, former som samerna föredrog. Under senmedeltid upplevde det samiska samhället en högkonjunktur med stabil ekonomi, och den stil som då utvecklades höll man sedan fast vid. När samerna under 1600-1800-talen gjorde beställningar hos guldsmederna i städerna lämnade de äldre föremål som förebilder. Därigenom bevarades det samiska silvrets medeltida former genom seklerna. Föremålsformerna kom även att påverka de föremål samerna själva tillverkade, t.ex. hornskedarnas utsmyckning påverkas av silverskedarnas former. Silverskeden influerades i sin tur i form och dekor av hornskedarnas former och gravyr. När samerna beställde silverskedar, tog man med sig sina hornskedar. Silverskedarna fick på detta sätt en form anpassad för en samisk kundkrets. Litteraturtips: Fjellström, Phebe: Lapskt silver 1-2. Stockholm. 1962. I%20samiskt%20dr%C3%A4ktskick%20anv%C3%A4ndes%20och%20anv%C3%A4nds%20silver%3B%20platta%20silverknappar%20%28-pl%C3%A5tar%29%20p%C3%A5%20b%C3%A4lten%20och%20klotrunda%20silverknappar%2C%20maljor%20och%20sp%C3%A4nnen%20p%C3%A5%20silverkragen.%20I%20best%C3%A5ndet%20av%20samiska%20silversmycken%20finns%20s%C3%A5dant%20som%20har%20sin%20f%C3%B6rklaring%20i%20senmedeltidens%20katolska%20Maria-fromhet.%20Det%20syns%20i%20h%C3%A4ngen%20i%20form%20av%20bokstaven%20A%2C%20sk.%20%20Ave-Maria-monogram%2C%20samt%20h%C3%A4ngen%20och%20maljor%20med%20ett%20kr%C3%B6nt%20M%2C%20som%20betecknar%20Jungfru%20Maria.%20Som%20dekorationer%20lever%20dessa%20kvar%20%C3%A4n%20idag%2C%20s%C3%A4rskilt%20vanliga%20%C3%A4r%20de%20p%C3%A5%20b%C3%A4lten%20och%20silverkragar.%0D%0A%0D%0ASilvret%20hade%20f%C3%B6rr%20en%20viktig%20funktion%20som%20en%20s%C3%A4ker%20och%20v%C3%A4rdebest%C3%A4ndig%20kapitalplacering%2C%20till%20skillnad%20fr%C3%A5n%20renhjorden%2C%20som%20ju%20kunde%20minska%20vid%20d%C3%A5liga%20%C3%A5r.%20Silvret%20var%20l%C3%A4tt%20att%20ta%20med%20sig%2C%20viktigt%20i%20ett%20nomadiserande%20samh%C3%A4lle%2C%20och%20kunde%20g%C3%B6mmas%20utan%20att%20f%C3%B6rst%C3%B6ras.%20Dr%C3%A4ktsilvret%20hade%20det%20ocks%C3%A5%20en%20social%20funktion%20genom%20att%20visa%20%C3%A4garens%20%28ekonomiska%29%20st%C3%A4llning.%20Silver%2C%20liksom%20andra%20metaller%2C%20ans%C3%A5gs%20ocks%C3%A5%20kunna%20skydda%20b%C3%A4raren%20mot%20ont.%20Dessutom%2C%20och%20s%C3%A4kert%20inte%20minst%2C%20var%20det%20f%C3%B6rst%C3%A5s%20ett%20s%C3%A4tt%20att%20pryda%20sig.%20%20%0D%0A%0D%0ASamerna%20smidde%20f%C3%B6rr%20inte%20sj%C3%A4lva%20sitt%20silver.%20Det%20tillverkades%20f%C3%B6r%20deras%20r%C3%A4kning%20av%20st%C3%A4dernas%20guldsmeder.%20Samerna%20hade%20best%C3%A4mda%20uppfattningar%20om%20vilka%20silverf%C3%B6rem%C3%A5l%20de%20ville%20ha%20och%20hur%20de%20skulle%20se%20ut.%20Det%20kunde%20vara%20smycken%2C%20dryckesk%C3%A4rl%20och%20skedar.%20Det%20var%20framf%C3%B6rallt%20%C3%A4ldre%2C%20g%C3%A4rna%20medeltida%2C%20former%20som%20samerna%20f%C3%B6redrog.%20Under%20senmedeltid%20upplevde%20det%20samiska%20samh%C3%A4llet%20en%20h%C3%B6gkonjunktur%20med%20stabil%20ekonomi%2C%20och%20den%20stil%20som%20d%C3%A5%20utvecklades%20h%C3%B6ll%20man%20sedan%20fast%20vid.%20N%C3%A4r%20samerna%20under%201600-1800-talen%20gjorde%20best%C3%A4llningar%20hos%20guldsmederna%20i%20st%C3%A4derna%20l%C3%A4mnade%20de%20%C3%A4ldre%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20som%20f%C3%B6rebilder.%20D%C3%A4rigenom%20bevarades%20det%20samiska%20silvrets%20medeltida%20former%20genom%20seklerna.%20%0D%0A%0D%0AF%C3%B6rem%C3%A5lsformerna%20kom%20%C3%A4ven%20att%20p%C3%A5verka%20de%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20samerna%20sj%C3%A4lva%20tillverkade%2C%20t.ex.%20hornskedarnas%20utsmyckning%20p%C3%A5verkas%20av%20silverskedarnas%20former.%20Silverskeden%20influerades%20i%20sin%20tur%20i%20form%20och%20dekor%20av%20hornskedarnas%20former%20och%20gravyr.%20N%C3%A4r%20samerna%20best%C3%A4llde%20silverskedar%2C%20tog%20man%20med%20sig%20sina%20hornskedar.%20Silverskedarna%20fick%20p%C3%A5%20detta%20s%C3%A4tt%20en%20form%20anpassad%20f%C3%B6r%20en%20samisk%20kundkrets.%20%0D%0A%0D%0ALitteraturtips%3A%20Fjellstr%C3%B6m%2C%20Phebe%3A%20Lapskt%20silver%201-2.%20Stockholm.%20%201962.%20%20
Material: silver/silbbasilver%2Fsilbba
Teknik svenska: slagetslaget; löttl%C3%B6tt
Funktion: socialt, värdöre, syddes fast på silverkragens ståndkragesocialt%2C%20v%C3%A4rd%C3%B6re%2C%20syddes%20fast%20p%C3%A5%20silverkragens%20st%C3%A5ndkrage
Modell/Typ: HÄ-IH%C3%84-I
Sign/märkning: stämplar: SWÅ-J-E9-tre kronor-S
Vikt: 8,7 g8%2C7%20g
Mått: H 4,5 Diam 2,7 cm
Personnamn - Tillverkare: Åhman AB%C3%85hman%20AB [tillverkning]
Tillverkningstid: 19551955
Användningstid: 1900-tal1900-tal