Carlotta - the museum database

Nbm:006968 :: sked, silversked

Object description

Päronformat blad, på insidan dekorerat med en bård en bit in från kanten, en halvmåne i nederdelen samt ovanför halvmånen ett floristiskt motiv. Förgylld. På baksidan en bård en bit in från kanten samt tre breda tvärränder med en våglinje i de två nedre. I den översta randen sitter stämplarna. Skaftet består av två snoddar som delar sig mot toppen. En fyrkant runt toppen med tre vidhängande ringar. Stämplar: EJB-Luleå stadsstämpel-tre kronor-H6.

Bomärke: se skiss.

Variant av droppfäste, dock smalare än ett sådant, detta fäste är jämntjockt med skaftet ovanför.

Data elements
References (2)

Inventarienummer

Nbm:006968

sked; silversked

Sakord - övergripande term

Sakord - kategori

Sakord, samiska

silbbabassti (saL); bassti (saL)

326 Metallhantverk; 264 Födans servering och förtäring; 556 Status genom ägodelar

Beskrivning

Päronformat blad, på insidan dekorerat med en bård en bit in från kanten, en halvmåne i nederdelen samt ovanför halvmånen ett floristiskt motiv. Förgylld. På baksidan en bård en bit in från kanten samt tre breda tvärränder med en våglinje i de två nedre. I den översta randen sitter stämplarna. Skaftet består av två snoddar som delar sig mot toppen. En fyrkant runt toppen med tre vidhängande ringar. Stämplar: EJB-Luleå stadsstämpel-tre kronor-H6.

Bomärke: se skiss.

Variant av droppfäste, dock smalare än ett sådant, detta fäste är jämntjockt med skaftet ovanför.

Silvret hade förr en viktig funktion som en säker och värdebeständig kapitalplacering, till skillnad från renhjorden, som ju kunde minska vid dåliga år. Silvret var lätt att ta med sig, viktigt i ett nomadiserande samhälle, och kunde gömmas utan att förstöras. Dräktsilvret hade det också en social funktion genom att visa ägarens (ekonomiska) ställning. Silver, liksom andra metaller, ansågs också kunna skydda bäraren mot ont. Dessutom, och säkert inte minst, var det förstås ett sätt att pryda sig. Samerna smidde förr inte själva sitt silver. Det tillverkades för deras räkning av städernas guldsmeder. Samerna hade bestämda uppfattningar om vilka silverföremål de ville ha och hur de skulle se ut. Det kunde vara smycken, dryckeskärl och skedar. Det var framförallt äldre, gärna medeltida, former som samerna föredrog. Under senmedeltid upplevde de samiska samhället en högkonjunktur med stabil ekonomi, och den stil som då utvecklades höll man sedan fast vid. Föremålsformerna kom även att påverka de föremål samerna själva tillverkade, t.ex. hornskedarnas utsmyckning påverkas av silverskedarnas former. Samtidigt påverkas silverskeden av den samiska horngravyren. Litteraturtips: Fjellström, Phebe: Lapskt silver 1-2. Stockholm. 1962.; Silver glänser och pryder till fest och högtid och visar på status. Silver är värdebeständigt och hållbart och lätt att förvara och gömma. En bra försäkring i sämre tider. Redan på 1500-talet köpte välbärgade samer silver av guldsmeder i städerna. Maljor, knappar och spännen till kragar och bälten, skedar och kåsor. De medeltida formerna var uppskattade och förblev desamma i generation efter generation, när nya beställningar gjordes hos guldsmederna. Silverskedens form och dekor har influerats av hornskedarnas former. När man beställde silverskedar, tog man med sig sina hornskedar. Silverskedarna fick på detta sätt en form anpassad för en samisk kundkrets.

Teknik svenska

slaget; gjutet; lött; förgyllt

social, samt värdöre

Sign/märkning

stämplar: EJB-Luleå stadsstämpel-tre kronor-H6*

L 12,8 B 5 cm

Personnamn - Tillverkare

Brandt Johan Erik [tillverkning]

Tillverkningstid

1886