logo

Carlotta - the museum database

Nbm:006971 :: sked, silversked

Object description

Päronformat blad, insidan förgylld, päronformad dekor samt bård runt kanten i svisselerad teknik. Baksidan har päronformad dekor samt halvcirkelformad bård ovanför, allt svisselerat. Snott skaft som delar sig i toppen och omges av en fyrkant. Två ringar har suttit i de översta hörnen på fyrkanten, men de saknas. Stämplar: C(?)5-Luleå stadsstämpel-tre kronor-IF.

Droppfäste.

Tillverkare: Carl John Forsberg f.1813. Son till guldsmeden Olof Forsberg i Luleå, arbetade där som gesäll, examinerad i Stockholm 3/5 1839, mästare i Luleå under ämbetet i Härnösand 4/5 1844. Stämplade 1846 - 1860. Mästerstycke: kaffekanna. En mästare med samma namn finns samtidigt i Skellefteå.

Uppgifter hämtade ur:

Andrén, Hellner, Hernmarck, Holmquist: Svenskt silversmide 1520 - 1850, guld- och silverstämplar, Stockholm 1963

samt ur:

Holmquist, Kersti: Svenskt silversmide, guld- och silverstämplar 1850 - 1912, Nordiska museets förlag, Stockholm 1995.

Inventarienummer
Nbm:006971
Sakord
sked; silversked
Sakord - övergripande term
husgeråd
Sakord - kategori
skedar
Sakord, samiska
silbbabassti (saL); bassti (saL)
Antal
1
OCM
326; 264; 556
Beskrivning

Päronformat blad, insidan förgylld, päronformad dekor samt bård runt kanten i svisselerad teknik. Baksidan har päronformad dekor samt halvcirkelformad bård ovanför, allt svisselerat. Snott skaft som delar sig i toppen och omges av en fyrkant. Två ringar har suttit i de översta hörnen på fyrkanten, men de saknas. Stämplar: C(?)5-Luleå stadsstämpel-tre kronor-IF.

Droppfäste.

Tillverkare: Carl John Forsberg f.1813. Son till guldsmeden Olof Forsberg i Luleå, arbetade där som gesäll, examinerad i Stockholm 3/5 1839, mästare i Luleå under ämbetet i Härnösand 4/5 1844. Stämplade 1846 - 1860. Mästerstycke: kaffekanna. En mästare med samma namn finns samtidigt i Skellefteå.

Uppgifter hämtade ur:

Andrén, Hellner, Hernmarck, Holmquist: Svenskt silversmide 1520 - 1850, guld- och silverstämplar, Stockholm 1963

samt ur:

Holmquist, Kersti: Svenskt silversmide, guld- och silverstämplar 1850 - 1912, Nordiska museets förlag, Stockholm 1995.

Historik
Silvret hade förr en viktig funktion som en säker och värdebeständig kapitalplacering, till skillnad från renhjorden, som ju kunde minska vid dåliga år. Silvret var lätt att ta med sig, viktigt i ett nomadiserande samhälle, och kunde gömmas utan att förstöras. Dräktsilvret hade det också en social funktion genom att visa ägarens (ekonomiska) ställning. Silver, liksom andra metaller, ansågs också kunna skydda bäraren mot ont. Dessutom, och säkert inte minst, var det förstås ett sätt att pryda sig. Samerna smidde förr inte själva sitt silver. Det tillverkades för deras räkning av städernas guldsmeder. Samerna hade bestämda uppfattningar om vilka silverföremål de ville ha och hur de skulle se ut. Det kunde vara smycken, dryckeskärl och skedar. Det var framförallt äldre, gärna medeltida, former som samerna föredrog. Under senmedeltid upplevde de samiska samhället en högkonjunktur med stabil ekonomi, och den stil som då utvecklades höll man sedan fast vid. Föremålsformerna kom även att påverka de föremål samerna själva tillverkade, t.ex. hornskedarnas utsmyckning påverkas av silverskedarnas former. Samtidigt påverkas silverskeden av den samiska horngravyren. Litteraturtips: Fjellström, Phebe: Lapskt silver 1-2. Stockholm. 1962.; Silver glänser och pryder till fest och högtid och visar på status. Silver är värdebeständigt och hållbart och lätt att förvara och gömma. En bra försäkring i sämre tider. Redan på 1500-talet köpte välbärgade samer silver av guldsmeder i städerna. Maljor, knappar och spännen till kragar och bälten, skedar och kåsor. De medeltida formerna var uppskattade och förblev desamma i generation efter generation, när nya beställningar gjordes hos guldsmederna. Silverskedens form och dekor har influerats av hornskedarnas former. När man beställde silverskedar, tog man med sig sina hornskedar. Silverskedarna fick på detta sätt en form anpassad för en samisk kundkrets.
Material
silver/silbba
Teknik svenska
slaget; gjutet; lött; förgyllt
Funktion
social, samt värdöre
Modell/Typ
SKE-III
Sign/märkning
stämplar: C(?)5-Luleå stadsstämpel-tre kronor-IF
Vikt
41,5 g
Mått
L 12,9 B 5,5 cm
Personnamn - Tillverkare
Forsberg Carl Johan [tillverkning]
Tillverkningstid
1861