Carlotta - the museum database

Etn:33.14.055 :: sked, silversked

Object description

Bladet på insidan graverat med en fyrbladig blomma i en cirkel samt bård med trekanter runt kanten. Skaftet har två genombrutna trekanter samt fem (ursprungligen sju) vidhängande ringar. Skaftet lagat (lött). Svag förgyllning. Se skiss.

Stämplar: JOD-tre kronor-Haparanda stadsstämpel-G6 (1885).

Fäste: "avhugget".

Data elements
References (7)

Inventarienummer

Etn:33.14.055

Projekt - sammanhör med

Etnografiska Museet [sammanhör med]; Mankers samling [sammanhör med]; Lappland 1834-1937 utställningen

Inventarienummer, tidigare

Etn:33.14.55

Sakord

sked; silversked

Sakord - övergripande term

husgeråd

Sakord - kategori

skedar

Sakord, samiska

silbbabassti (saL); bassti (saL)

Antal

OCM

326 Metallhantverk; 264 Födans servering och förtäring; 556 Status genom ägodelar

Historik

Silvret hade förr en viktig funktion som en säker och värdebeständig kapitalplacering, till skillnad från renhjorden, som ju kunde minska vid dåliga år. Silvret var lätt att ta med sig, viktigt i ett nomadiserande samhälle, och kunde gömmas utan att förstöras. Dräktsilvret hade det också en social funktion genom att visa ägarens (ekonomiska) ställning. Silver, liksom andra metaller, ansågs också kunna skydda bäraren mot ont. Dessutom, och säkert inte minst, var det förstås ett sätt att pryda sig. Samerna smidde förr inte själva sitt silver. Det tillverkades för deras räkning av städernas guldsmeder. Samerna hade bestämda uppfattningar om vilka silverföremål de ville ha och hur de skulle se ut. Det kunde vara smycken, dryckeskärl och skedar. Det var framförallt äldre, gärna medeltida, former som samerna föredrog. Under senmedeltid upplevde de samiska samhället en högkonjunktur med stabil ekonomi, och den stil som då utvecklades höll man sedan fast vid. Föremålsformerna kom även att påverka de föremål samerna själva tillverkade, t.ex. hornskedarnas utsmyckning påverkas av silverskedarnas former. Samtidigt påverkas silverskeden av den samiska horngravyren. Litteraturtips: Fjellström, Phebe: Lapskt silver 1-2. Stockholm. 1962.; Silver glänser och pryder till fest och högtid och visar på status. Silver är värdebeständigt och hållbart och lätt att förvara och gömma. En bra försäkring i sämre tider. Redan på 1500-talet köpte välbärgade samer silver av guldsmeder i städerna. Maljor, knappar och spännen till kragar och bälten, skedar och kåsor. De medeltida formerna var uppskattade och förblev desamma i generation efter generation, när nya beställningar gjordes hos guldsmederna. Silverskedens form och dekor har influerats av hornskedarnas former. När man beställde silverskedar, tog man med sig sina hornskedar. Silverskedarna fick på detta sätt en form anpassad för en samisk kundkrets.

Beskrivning

Stämplar: JOD-tre kronor-Haparanda stadsstämpel-G6 (1885).

Fäste: "avhugget".

Material

silver/silbba

Teknik svenska

slaget; lött

Källreferens - http(s)

Funktion

Modell/Typ

Sign/märkning

stämplar: JOD-tre kronor-Haparanda stadsstämpel-G6

Plats

Vittangi skogslappby; Torne lappmark; Vittangi; Tuolpukka; Dulbbok

Sameby

Vittangi

Landskap/Lappmark

T lpm

Vikt

19,5 g

Mått

L 11,3 (utom bygel för ring) bladets L 6,8 B 5,3 cm

Personnamn - Tillverkare

Degerman Johan Olof [tillverkning]

Personnamn - Brukare

Mangi Johan [brukare]

Personnamn - Insamlare

Manker Ernst

accessionsnummer - sammanhör med

1986:8:00336:D

1986:8:00357:D

Tillverkningstid

1885