logo

Carlotta - the museum database

Nbm:006807 :: klövjesadel

Object description
Klövjesadel med skinnremmar för anspänning. Bomärke inristat på den ena halvan.
Inventarienummer
Nbm:006807
Sakord
klövjesadel
Sakord - kategori
klövjedon
Sakord - övergripande term
transport och kommunikation
Sakord, samiska
svahka/svagá (saL)
Antal
1
OCM
492
Beskrivning
Klövjesadel med skinnremmar för anspänning. Bomärke inristat på den ena halvan.
Historik
Lulesamiska benämning med samband till klövjesadeln: svagá (pl) = klövjesadel. svahka = (sg) ena hälften av klövjesadeln/klövjesadelstycke. áttes áddás- = bukgjord eller rem i klövjesadenln med vilken man binder ihop klövjesadelhalvorna under klövjerens buk. (Grundström: Lulelapsk ordbok). goallos goallu(sj) - (l'l) = gjord som fästes bakåt eller framåt på klövjeren (håller bördorna i rätt läge) (Korhonen: Báhkogirjje). svahkabielle = ena halvan av en klövjesadel. svahkaåres = ”han”sadel, den halva av klövjesadeln som har en pinne som knopp. svahkaniŋŋelis = ”hon”sadel, den halva av klövjesadeln som har ett hål i övre ändan. svahkaoaive =krysset upptill på klövjesadeln. noadodit =lägga klövjebördorna på en härk. noade = klövjebörda. noadebielle l = den del av klövjebördan som hänger på ena sidan. noade-hiergge rg =klövjerenoxe. ; Anta Pirak skriver i boken En nomad och hans liv från 1933 om klövjeraiden. s 84- 86: Så infånga vi härkarna. Vi ha satt på dem grimmor och tömmar, och de äro bundna så att de kunna gå i raid. Fem härkar eller sex lugna härkar kunna gå efter varandra i en raid. På handhärken binder man kalvskinnsfällen som underlägg, och så binder man klövjesadeln på fällen. Klövjesadeln är gjord av två böjda björkbräder. Det ena har ett hål i övre ändan, och den kallas honsadel, den andra har ett huvud, och kalla hansadel och den sticker man genom hålet i det andra. Hansadeln sticker jag på sned in i hålet, och när man vrider den rätt, så sitter den fast i den andra sadeln. Så binder man ihop sadeln hårt omkring härken med bukgjorden, som går från den ena sadelhalvans nedre ända till den andra sadelhalvans nedre ända. Och så surrar man fast omkring sadelns övre spetsar. Så ha vi framgjorden. Den är knuten genom den ena sadelhalvan nära den övre ändan. Och på den andra sadelhalvan mitt emot finns en göla. Så knyter jag framgjorden med ögleknut fast i den öglan. Sedan kommer bakgjorden. Bördorna hägna vi upp på klövjesadelns spetsar på ömse sidor, och bakgjorden är bunden i den ena bördans bakre del. Så tar man gjorden omkring renens bakdel och binder i den andra bördans bakre del. Om den ena bördan är lättare binder man en motvikt i den lättare bördan. Som motvikt binder man fast ett fat, ett mjölkningskärl, en kokslev, en lite mjölkflaska, näverbunten eller hundens matkopp och andra hosamlade tyngder, ibland kokkittel och vattenkittel. Den stora klädsäcken packas också, så att den blir en halv härkbörda. I den säcken förvaras skjortor till ombyte, byxor och andra underkläder till ombyte, mössor till ombyte, skinnhandskar och mansstrumpor.
Material
trä/muorra; skinn
Funktion
Med hjälp av klövjesadeln kunde man under barmarksperioden använda renen till att transportera ägodelar med. Man klövjade de tama härkarna. Mellan klövjesadeln och renens rygg lade man ett renskinn eller något annat skydd. En klövjesadel består av två avlånga, böjda trästycken; sadelstycken. Dessa hakas i varandra upptill. Längst ner på vardera sadelstycke finns ett hål och igenom dessa dras en skinnrem, bukgjorden, som går under renens mage och fäster ihop sadelstyckena undertill. I vartdera sadelstycket finns hål, som breda skinnband fästs i. Dessa utgör fram- och bakgjorden, som går runt renen fram- respektive bakdel och knyts fast i sadelstycket på renens andra sida. Det förhindrar bördan från att åka framåt eller bakåt när renen börjar röra på sig.
Mått
klövjesadel L 56 cm B 8,5 cm