Carlotta - the museum database

Etn:37.33.2 :: fragment av skarskida, skidor, skida

Object description

Fragment av skarskida för man, ett 138 cm långt stycke av skidans mittparti med bibehållet fotställ, vänterskida, av talltjur. Mått vid fotstället: bredd 8,4 cm, tjocklek 3,7 cm. Fotställets bredd 5,5 cm, indragningen 0,8 - 0,9 cm. Rännan av samma slag som på nr 1 (dvs 37.33.1) men betydligt grundare. Ornamentiken i stort sett av samma mönster som på motsvarande del av nr 1. Sannolikt samme tillverkare (dvs Jonas Jonsson).

Malå skogssameby, Lycksele lappmark, Setsele.

Data elements
References (4)

Inventarienummer

Etn:37.33.2

Projekt - sammanhör med

Etnografiska Museet [sammanhör med]; Mankers samling [sammanhör med]; Lappland 1834-1937 utställningen

Sakord

fragment av skarskida; skidor; skida

Sakord - övergripande term

transport och kommunikation

Sakord, samiska

treavka/treavkah (saS)

Antal

OCM

481 Personförflyttning genom egen kraft

Beskrivning

Fragment av skarskida för man, ett 138 cm långt stycke av skidans mittparti med bibehållet fotställ, vänterskida, av talltjur. Mått vid fotstället: bredd 8,4 cm, tjocklek 3,7 cm. Fotställets bredd 5,5 cm, indragningen 0,8 - 0,9 cm. Rännan av samma slag som på nr 1 (dvs 37.33.1) men betydligt grundare. Ornamentiken i stort sett av samma mönster som på motsvarande del av nr 1. Sannolikt samme tillverkare (dvs Jonas Jonsson).

Malå skogssameby, Lycksele lappmark, Setsele.

Historik

Skidan kommer från Malå skogssameby i Lycksele lappmark i eller nära Setsele. Insamlad av Ernst Manker . Han skriver i sin artikel från 1938 om samiska skidor: Sedan gammalt hade man tre slags skidor: skarskidor (tjarve-sihpiek), lössnöskidor (luovasmuoht-s.) och vargskidor (guempe-s.). Som namnet angiver, användes det förstnämnda slaget när snön var skarbunden och hård, i synnerhet under de långa vårvinterflyttningarna nerifrån vinterbeteslandet. Skidorna var av olika träslag, den vänstra (guoute) av talltjur, den högra (sågäke) av björk. På tjurskidan, som var hård, glatt och tung, gled man, och med den lättare björkskidan sparkade man sig fram, varvid man som vanligt betjänade sig av endast en skidstav. De båda skidorna voro ungefär lika till formen, jämförelsevis smala (jfr 37.33.3 och 37.33.5). Lössnöskidorna var båda av björk samt betydligt bredare än skarskidorna men för övrigt av ungefär samma form (se 37.33.6). De användes under höstvintern och även längre fram på vintern i nyfallen och lös snö. Vargskidorna utgjorde egentligen en specialform av lössnöskidor, använd framför allt vid vargränning men även vid jakt på lodjur och järv. De gjordes helst av gran, som gav ett ännu lättare virke än björk, samt särskilt korta och breda. Man gled knappast på dem utan sprang med dem — som med snöskor — över den lösa snön. Bindningen (rejdo), bestående av tårem och en rem om häl och vrist, gjordes av sarvläder (sarv = rentjur). Skinnet avhårades genom smultning, garvades i björkbarkslag, torkades, drogs genom sämskjärnet och smordes med fiskfett. Även skidorna insmordes med fiskfett, helst av gädda. Detta gjordes alltid på våren, när skidorna lades upp för sommaren. För övrigt vallade man med vanlig trätjära.Skidan%20kommer%20fr%C3%A5n%20Mal%C3%A5%20skogssameby%20i%20Lycksele%20lappmark%20i%20eller%20n%C3%A4ra%20Setsele.%20Insamlad%20av%20Ernst%20Manker%20.%20%0AHan%20skriver%20i%20sin%20artikel%20fr%C3%A5n%201938%20om%20samiska%20skidor%3A%20%0ASedan%20gammalt%20hade%20man%20tre%20slags%20skidor%3A%20skarskidor%20%28tjarve-sihpiek%29%2C%20l%C3%B6ssn%C3%B6skidor%20%28luovasmuoht-s.%29%20och%20vargskidor%20%28guempe-s.%29.%20Som%20namnet%20angiver%2C%20anv%C3%A4ndes%20det%20f%C3%B6rstn%C3%A4mnda%20slaget%20n%C3%A4r%20sn%C3%B6n%20var%20skarbunden%20och%20h%C3%A5rd%2C%20i%20synnerhet%20under%20de%20l%C3%A5nga%20v%C3%A5rvinterflyttningarna%20nerifr%C3%A5n%20vinterbeteslandet.%20%0ASkidorna%20var%20av%20olika%20tr%C3%A4slag%2C%20den%20v%C3%A4nstra%20%28guoute%29%20av%20talltjur%2C%20den%20h%C3%B6gra%20%28s%C3%A5g%C3%A4ke%29%20av%20bj%C3%B6rk.%20P%C3%A5%20tjurskidan%2C%20som%20var%20h%C3%A5rd%2C%20glatt%20och%20tung%2C%20gled%20man%2C%20och%20med%20den%20l%C3%A4ttare%20bj%C3%B6rkskidan%20sparkade%20man%20sig%20fram%2C%20varvid%20man%20som%20vanligt%20betj%C3%A4nade%20sig%20av%20endast%20en%20skidstav.%20De%20b%C3%A5da%20skidorna%20voro%20ungef%C3%A4r%20lika%20till%20formen%2C%20j%C3%A4mf%C3%B6relsevis%20smala%20%28jfr%2037.33.3%20och%2037.33.5%29.%20%0A%0AL%C3%B6ssn%C3%B6skidorna%20var%20%20b%C3%A5da%20av%20bj%C3%B6rk%20samt%20betydligt%20bredare%20%C3%A4n%20skarskidorna%20men%20f%C3%B6r%20%C3%B6vrigt%20av%20ungef%C3%A4r%20samma%20form%20%28se%2037.33.6%29.%20De%20anv%C3%A4ndes%20under%20h%C3%B6stvintern%20och%20%C3%A4ven%20l%C3%A4ngre%20fram%20p%C3%A5%20vintern%20i%20nyfallen%20och%20l%C3%B6s%20sn%C3%B6.%20%0A%0AVargskidorna%20utgjorde%20egentligen%20en%20specialform%20av%20l%C3%B6ssn%C3%B6skidor%2C%20anv%C3%A4nd%20framf%C3%B6r%20allt%20vid%20vargr%C3%A4nning%20men%20%C3%A4ven%20vid%20jakt%20p%C3%A5%20lodjur%20och%20j%C3%A4rv.%20De%20gjordes%20helst%20av%20gran%2C%20som%20gav%20ett%20%C3%A4nnu%20l%C3%A4ttare%20virke%20%C3%A4n%20bj%C3%B6rk%2C%20samt%20s%C3%A4rskilt%20korta%20och%20breda.%20Man%20gled%20knappast%20p%C3%A5%20dem%20utan%20sprang%20med%20dem%20%E2%80%94%20som%20med%20sn%C3%B6skor%20%E2%80%94%20%C3%B6ver%20den%20l%C3%B6sa%20sn%C3%B6n.%20%0A%0ABindningen%20%28rejdo%29%2C%20best%C3%A5ende%20av%20t%C3%A5rem%20och%20en%20rem%20om%20h%C3%A4l%20och%20vrist%2C%20gjordes%20av%20sarvl%C3%A4der%20%28sarv%20%3D%20rentjur%29.%20Skinnet%20avh%C3%A5rades%20genom%20smultning%2C%20garvades%20i%20bj%C3%B6rkbarkslag%2C%20torkades%2C%20drogs%20genom%20s%C3%A4mskj%C3%A4rnet%20och%20smordes%20med%20fiskfett.%20%0A%0A%C3%84ven%20skidorna%20insmordes%20med%20fiskfett%2C%20helst%20av%20g%C3%A4dda.%20Detta%20gjordes%20alltid%20p%C3%A5%20v%C3%A5ren%2C%20n%C3%A4r%20skidorna%20lades%20upp%20f%C3%B6r%20sommaren.%20F%C3%B6r%20%C3%B6vrigt%20vallade%20man%20med%20vanlig%20tr%C3%A4tj%C3%A4ra.

Material

Källreferens - http(s)

Kulturell tillhörighet

sydsamiskt/åarjelsaemie

Modell/Typ

bottnisk typ; Malå/Málage

Plats

Lycksele lappmark; Málage; Malå; Setsele

Plats, Svenska

Sameby

län

Västerbottens län

kommun

stad

Personnamn - Tillverkare

Jonsson Jonas [tillverkning]

Personnamn - Brukare

Sjulsson Lars [brukare]

Personnamn - Insamlare

Tillverkningstid

Litteratur

<space>Om samiska skidor har Ernst Manker skrivit i "Skogslapparna skidor – anteckningar från Malå", i "På Skidor 1938". I ”Hemslöjden nr 1 1998” har Yngve Ryd skrivit om ”Traditionell tillverkning av björkskidor – Kluvet i norr och i söder” samt ”Tjurskidor på vårskaren – Sommarförvaring i myren”