Carlotta - the museum database

Etn:37.33.6 :: lössnöskida, skidor, skida

Object description

lössnöskida för man, av björk. Längd 280 cm, torde ha varit ca 283 cm (bakändens spets avbruten), framdelen 151 cm, bredd 9,4 - 8,8 - 8,6 cm, tjocklek 1,5 - 3,2 - 1,8 cm. Framtung. Vikt 2,45 kg. Spann saknas, tvärtom äro både framdelen och bakdelen något uppåtböjda, vilket tydligen beror på att skidan såsom björkskida med konstgjort spann (jfr nr 5 (dvs. 37.33.5)) förlorat detta och under ett långvarigt bruk, varom en stark nötning vittnar, fått sin nertrampade form, dock torde icke spannet någonsin ha varit synnerligen stort, enär detta ej ansågs vara lämpligt för en lössnöskida. Brätthöjd ca 10,5 cm. Rännan synnerligen bred och grund, givande undersidan en svagt konkav form, framtill spår efter kantskåror (för övrigt utnötta). Undersidans kanter något avrundade upptå. Den motsvarande reflexiviteten på översidan starkt framträdande med uppåtsvängda kanter, kraftigast på framdelen mot brättet. Fotstället mycket nött, bredd 6,4 cm, indragningen 0,7 - 0,9 cm. Kantlisterna starkt framträdande, listpartiets längd 117 cm. Ornamentiken av nästan samma mönster som på nr 1, utomordentligt sirlig. Skidan härrör från samme tillverkare och är av ungefär samma ålder som nr 1, har använts av tillverkarens husbonde i Koppsele (se nr 1 (Jonas Vilhelm Jonsson (Villak) i Koppsele)).

Malå skogssameby, Lycksele lappmark, Setsele. Ägare: Lars Sjulsson.

Teckningen är hämtad från: Ernst Manker: "Skogslapparna skidor – anteckningar från Malå" i "På Skidor 1938".

Data elements
References (8)

Inventarienummer

Etn:37.33.6

Projekt - sammanhör med

Etnografiska Museet [sammanhör med]; Mankers samling [sammanhör med]

Sakord

lössnöskida; skidor; skida

Sakord - övergripande term

transport och kommunikation

Sakord, samiska

Antal

OCM

481 Personförflyttning genom egen kraft

Historik

Skidan kommer från Malå skogssameby i Lycksele lappmark i eller nära Setsele. Insamlad av Ernst Manker . Han skriver i sin artikel från 1938 om samiska skidor: Sedan gammalt hade man tre slags skidor: skarskidor (tjarve-sihpiek), lössnöskidor (luovasmuoht-s.) och vargskidor (guempe-s.). Som namnet angiver, användes det förstnämnda slaget när snön var skarbunden och hård, i synnerhet under de långa vårvinterflyttningarna nerifrån vinterbeteslandet. Skidorna var av olika träslag, den vänstra (guoute) av talltjur, den högra (sågäke) av björk. På tjurskidan, som var hård, glatt och tung, gled man, och med den lättare björkskidan sparkade man sig fram, varvid man som vanligt betjänade sig av endast en skidstav. De båda skidorna voro ungefär lika till formen, jämförelsevis smala (jfr 37.33.3 och 37.33.5). Lössnöskidorna var båda av björk samt betydligt bredare än skarskidorna men för övrigt av ungefär samma form (se 37.33.6). De användes under höstvintern och även längre fram på vintern i nyfallen och lös snö. Vargskidorna utgjorde egentligen en specialform av lössnöskidor, använd framför allt vid vargränning men även vid jakt på lodjur och järv. De gjordes helst av gran, som gav ett ännu lättare virke än björk, samt särskilt korta och breda. Man gled knappast på dem utan sprang med dem — som med snöskor — över den lösa snön. Bindningen (rejdo), bestående av tårem och en rem om häl och vrist, gjordes av sarvläder (sarv = rentjur). Skinnet avhårades genom smultning, garvades i björkbarkslag, torkades, drogs genom sämskjärnet och smordes med fiskfett. Även skidorna insmordes med fiskfett, helst av gädda. Detta gjordes alltid på våren, när skidorna lades upp för sommaren. För övrigt vallade man med vanlig trätjära.Skidan%20kommer%20fr%C3%A5n%20Mal%C3%A5%20skogssameby%20i%20Lycksele%20lappmark%20i%20eller%20n%C3%A4ra%20Setsele.%20Insamlad%20av%20Ernst%20Manker%20.%20%0AHan%20skriver%20i%20sin%20artikel%20fr%C3%A5n%201938%20om%20samiska%20skidor%3A%20%0ASedan%20gammalt%20hade%20man%20tre%20slags%20skidor%3A%20skarskidor%20%28tjarve-sihpiek%29%2C%20l%C3%B6ssn%C3%B6skidor%20%28luovasmuoht-s.%29%20och%20vargskidor%20%28guempe-s.%29.%20Som%20namnet%20angiver%2C%20anv%C3%A4ndes%20det%20f%C3%B6rstn%C3%A4mnda%20slaget%20n%C3%A4r%20sn%C3%B6n%20var%20skarbunden%20och%20h%C3%A5rd%2C%20i%20synnerhet%20under%20de%20l%C3%A5nga%20v%C3%A5rvinterflyttningarna%20nerifr%C3%A5n%20vinterbeteslandet.%20%0ASkidorna%20var%20av%20olika%20tr%C3%A4slag%2C%20den%20v%C3%A4nstra%20%28guoute%29%20av%20talltjur%2C%20den%20h%C3%B6gra%20%28s%C3%A5g%C3%A4ke%29%20av%20bj%C3%B6rk.%20P%C3%A5%20tjurskidan%2C%20som%20var%20h%C3%A5rd%2C%20glatt%20och%20tung%2C%20gled%20man%2C%20och%20med%20den%20l%C3%A4ttare%20bj%C3%B6rkskidan%20sparkade%20man%20sig%20fram%2C%20varvid%20man%20som%20vanligt%20betj%C3%A4nade%20sig%20av%20endast%20en%20skidstav.%20De%20b%C3%A5da%20skidorna%20voro%20ungef%C3%A4r%20lika%20till%20formen%2C%20j%C3%A4mf%C3%B6relsevis%20smala%20%28jfr%2037.33.3%20och%2037.33.5%29.%20%0A%0AL%C3%B6ssn%C3%B6skidorna%20var%20%20b%C3%A5da%20av%20bj%C3%B6rk%20samt%20betydligt%20bredare%20%C3%A4n%20skarskidorna%20men%20f%C3%B6r%20%C3%B6vrigt%20av%20ungef%C3%A4r%20samma%20form%20%28se%2037.33.6%29.%20De%20anv%C3%A4ndes%20under%20h%C3%B6stvintern%20och%20%C3%A4ven%20l%C3%A4ngre%20fram%20p%C3%A5%20vintern%20i%20nyfallen%20och%20l%C3%B6s%20sn%C3%B6.%20%0A%0AVargskidorna%20utgjorde%20egentligen%20en%20specialform%20av%20l%C3%B6ssn%C3%B6skidor%2C%20anv%C3%A4nd%20framf%C3%B6r%20allt%20vid%20vargr%C3%A4nning%20men%20%C3%A4ven%20vid%20jakt%20p%C3%A5%20lodjur%20och%20j%C3%A4rv.%20De%20gjordes%20helst%20av%20gran%2C%20som%20gav%20ett%20%C3%A4nnu%20l%C3%A4ttare%20virke%20%C3%A4n%20bj%C3%B6rk%2C%20samt%20s%C3%A4rskilt%20korta%20och%20breda.%20Man%20gled%20knappast%20p%C3%A5%20dem%20utan%20sprang%20med%20dem%20%E2%80%94%20som%20med%20sn%C3%B6skor%20%E2%80%94%20%C3%B6ver%20den%20l%C3%B6sa%20sn%C3%B6n.%20%0A%0ABindningen%20%28rejdo%29%2C%20best%C3%A5ende%20av%20t%C3%A5rem%20och%20en%20rem%20om%20h%C3%A4l%20och%20vrist%2C%20gjordes%20av%20sarvl%C3%A4der%20%28sarv%20%3D%20rentjur%29.%20Skinnet%20avh%C3%A5rades%20genom%20smultning%2C%20garvades%20i%20bj%C3%B6rkbarkslag%2C%20torkades%2C%20drogs%20genom%20s%C3%A4mskj%C3%A4rnet%20och%20smordes%20med%20fiskfett.%20%0A%0A%C3%84ven%20skidorna%20insmordes%20med%20fiskfett%2C%20helst%20av%20g%C3%A4dda.%20Detta%20gjordes%20alltid%20p%C3%A5%20v%C3%A5ren%2C%20n%C3%A4r%20skidorna%20lades%20upp%20f%C3%B6r%20sommaren.%20F%C3%B6r%20%C3%B6vrigt%20vallade%20man%20med%20vanlig%20tr%C3%A4tj%C3%A4ra.

Beskrivning

lössnöskida för man, av björk. Längd 280 cm, torde ha varit ca 283 cm (bakändens spets avbruten), framdelen 151 cm, bredd 9,4 - 8,8 - 8,6 cm, tjocklek 1,5 - 3,2 - 1,8 cm. Framtung. Vikt 2,45 kg. Spann saknas, tvärtom äro både framdelen och bakdelen något uppåtböjda, vilket tydligen beror på att skidan såsom björkskida med konstgjort spann (jfr nr 5 (dvs. 37.33.5)) förlorat detta och under ett långvarigt bruk, varom en stark nötning vittnar, fått sin nertrampade form, dock torde icke spannet någonsin ha varit synnerligen stort, enär detta ej ansågs vara lämpligt för en lössnöskida. Brätthöjd ca 10,5 cm. Rännan synnerligen bred och grund, givande undersidan en svagt konkav form, framtill spår efter kantskåror (för övrigt utnötta). Undersidans kanter något avrundade upptå. Den motsvarande reflexiviteten på översidan starkt framträdande med uppåtsvängda kanter, kraftigast på framdelen mot brättet. Fotstället mycket nött, bredd 6,4 cm, indragningen 0,7 - 0,9 cm. Kantlisterna starkt framträdande, listpartiets längd 117 cm. Ornamentiken av nästan samma mönster som på nr 1, utomordentligt sirlig. Skidan härrör från samme tillverkare och är av ungefär samma ålder som nr 1, har använts av tillverkarens husbonde i Koppsele (se nr 1 (Jonas Vilhelm Jonsson (Villak) i Koppsele)).

Malå skogssameby, Lycksele lappmark, Setsele. Ägare: Lars Sjulsson.

Teckningen är hämtad från: Ernst Manker: "Skogslapparna skidor – anteckningar från Malå" i "På Skidor 1938".

Material

björk/såekie

Källreferens - http(s)

Kulturell tillhörighet

sydsamiskt/åarjelsaemie

Modell/Typ

bottnisk typ; Malå/Málage

Plats

Lycksele lappmark; Málage; Malå; Setsele

Plats, Svenska

Sameby

län

Västerbottens län

kommun

stad

Personnamn - Tillverkare

Jonsson Jonas [tillverkning]

Personnamn - Brukare

Sjulsson Lars [brukare]

Personnamn - Insamlare

Tillverkningstid

1880-tal [ca]; före 1937