Carlotta - the museum database

Etn:03.1.02 :: mössa

Object description

Mössa, för man, sydd av blå vadmal. 5 kilar sydda med maskin.

Kanten är handsydd (kanten fastsydd m 2 sömmar), mössan fållad för hand med 2 sömmar.

2 rader runddragen tenntråd, sydd med sentråd.

Rullad topp av blå klädesbit, fastsydd från insidan.

Tenntråd spunnen på svart tråd.

Mössdelen är sydd i kanten från insidan, och tenntrådssömmen.

Se skiss.

Uppgift ur Axel Hambergs dagbok1902:

29 juni - Jag och Per Andersson gingo till Kabblalapparnes by i närhet och inköpte etnografika.

22 juli - Axel Hamberg listar inköpta föremål, bl.a: ”Af Peter Amma Länta och Inga Kajsa Länta född Aira köptes en karlmössa, hvardags (5 kr). Kläderna gjorda af hustrun, skeden af mannen, koxen af nu afliden slägting”.

Axel Hambergs dagböcker har renskrivits och finns att läsa på internet: http://www.axelhamberg.se/Default.aspx?pageid=23.

Data elements
References (1)

Inventarienummer

Etn:03.1.02

Inventarienummer, tidigare

Etn:03.1.2

Sakord

mössa

Sakord - övergripande term

dräkt

Sakord - kategori

huvudbonad; samiska dräkter

Sakord, samiska

gahper (saL); tjubukgahper(saL)

vardagsmössa

Mössa, för man, sydd av blå vadmal. 5 kilar sydda med maskin.

Kanten är handsydd (kanten fastsydd m 2 sömmar), mössan fållad för hand med 2 sömmar.

2 rader runddragen tenntråd, sydd med sentråd.

Rullad topp av blå klädesbit, fastsydd från insidan.

Tenntråd spunnen på svart tråd.

Mössdelen är sydd i kanten från insidan, och tenntrådssömmen.

Se skiss.

Uppgift ur Axel Hambergs dagbok1902:

29 juni - Jag och Per Andersson gingo till Kabblalapparnes by i närhet och inköpte etnografika.

Axel Hambergs dagböcker har renskrivits och finns att läsa på internet: http://www.axelhamberg.se/Default.aspx?pageid=23.

Historik

Tenntråd. Tekniken att dra, spinna och brodera med metalltråd är en teknik, som förekommit bland folk runtom i världen. Att just bearbeta tenn till tråd för utsmyckning är en teknik som verkar känd enbart hos samerna. Tekniken att brodera med metalltråd (guld och silver) kom till Europa från det Bysantiska riket De äldsta arkeologiska fynden i Sverige av både rund och plattdragen tenntråd är från 1000-talet och funna i Gråträsk, Piteå kommun, medan de äldsta skriftliga källorna om tenntråd bland samerna är från 1600-talet. Till exempel har Samuel Rheen beskrivit hur samerna tillverkar tenntråd genom att smälta tennet och sedan dra tenntråden genom horn med hål i, från grövre till tunnare. Rheen berättar att tråden ska dras bred, dvs.platt, för att kunna spinnas. Det gör man genom att sätta i ett litet ben i det hål som man drar tråden genom. Här beskriver han tillverkningssättet för platt tenntråd, som är mycket använt på äldre tenntrådsbroderade föremål. Kanske har platt tenntråd kan varit det normala från början, eftersom andra källor från 1600-, 1700- och 1800-talet omtalar att vid dragningen ska en liten syl av märgben användas för att platta till tenntråden innan spinning. Samuel Rheen berättar vidare att den spunna tenntråden spinns med en liten slända kring en annan tråd och att de kvinnor som är skicklast på tenntrådstillverkning och -broderande är högt ansedda. Det tidigaste sättet att spinna tenntråd verkar ha varit att genom antingen med en spinnkrok, även kallad vridare, eller en typ av slända tvinna den dragna tenntråden kring sentråd. Tenntr%C3%A5d.%20Tekniken%20att%20dra%2C%20spinna%20och%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%C3%A4r%20en%20teknik%2C%20som%20f%C3%B6rekommit%20bland%20folk%20runtom%20i%20v%C3%A4rlden.%20Att%20just%20bearbeta%20tenn%20till%20tr%C3%A5d%20f%C3%B6r%20utsmyckning%20%C3%A4r%20en%20teknik%20som%20verkar%20k%C3%A4nd%20enbart%20hos%20samerna.%20%20Tekniken%20att%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%28guld%20och%20silver%29%20kom%20till%20Europa%20fr%C3%A5n%20det%20Bysantiska%20riket%0D%0ADe%20%C3%A4ldsta%20arkeologiska%20fynden%20i%20Sverige%20av%20b%C3%A5de%20rund%20och%20plattdragen%20tenntr%C3%A5d%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201000-talet%20och%20funna%20i%20Gr%C3%A5tr%C3%A4sk%2C%20Pite%C3%A5%20kommun%2C%20medan%20de%20%C3%A4ldsta%20skriftliga%20k%C3%A4llorna%20om%20tenntr%C3%A5d%20bland%20samerna%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201600-talet.%20Till%20exempel%20har%20Samuel%20Rheen%20beskrivit%20hur%20samerna%20tillverkar%20tenntr%C3%A5d%20genom%20att%20sm%C3%A4lta%20tennet%20och%20sedan%20dra%20tenntr%C3%A5den%20genom%20horn%20med%20h%C3%A5l%20i%2C%20fr%C3%A5n%20gr%C3%B6vre%20till%20tunnare.%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20att%20tr%C3%A5den%20ska%20dras%20bred%2C%20dvs.platt%2C%20f%C3%B6r%20att%20kunna%20spinnas.%20Det%20g%C3%B6r%20man%20genom%20att%20s%C3%A4tta%20i%20ett%20litet%20ben%20i%20det%20h%C3%A5l%20som%20man%20drar%20tr%C3%A5den%20genom.%20H%C3%A4r%20beskriver%20han%20tillverkningss%C3%A4ttet%20f%C3%B6r%20platt%20tenntr%C3%A5d%2C%20som%20%C3%A4r%20mycket%20anv%C3%A4nt%20p%C3%A5%20%C3%A4ldre%20tenntr%C3%A5dsbroderade%20f%C3%B6rem%C3%A5l.%20%0D%0AKanske%20har%20platt%20tenntr%C3%A5d%20kan%20varit%20det%20normala%20fr%C3%A5n%20b%C3%B6rjan%2C%20eftersom%20andra%20k%C3%A4llor%20fr%C3%A5n%20%201600-%2C%201700-%20och%201800-talet%20omtalar%20att%20vid%20dragningen%20ska%20en%20liten%20syl%20av%20m%C3%A4rgben%20anv%C3%A4ndas%20f%C3%B6r%20att%20platta%20till%20tenntr%C3%A5den%20innan%20spinning.%20%0D%0ASamuel%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20vidare%20att%20den%20spunna%20tenntr%C3%A5den%20spinns%20med%20en%20liten%20sl%C3%A4nda%20kring%20en%20annan%20tr%C3%A5d%20och%20att%20de%20kvinnor%20som%20%C3%A4r%20skicklast%20p%C3%A5%20tenntr%C3%A5dstillverkning%20och%20-broderande%20%C3%A4r%20h%C3%B6gt%20ansedda.%20%0D%0ADet%20tidigaste%20s%C3%A4ttet%20att%20spinna%20tenntr%C3%A5d%20verkar%20ha%20varit%20att%20genom%20antingen%20med%20en%20spinnkrok%2C%20%C3%A4ven%20kallad%20vridare%2C%20eller%20en%20typ%20av%20sl%C3%A4nda%20tvinna%20den%20dragna%20tenntr%C3%A5den%20kring%20sentr%C3%A5d.%20; Andreas Wilks (1884-1953) från Dikanäs är en viktig person inom den samiska tenntrådsslöjden, då han i början av 1900-talet revitaliserade konsten att tillverka och brodera med tenntråd. Den konsten hade nästan fallit i glömska vid sekelskiftet 1900. År 1905 fann Andreas i sin mors gamla tenntrådsverktyg och intervjuade äldre människor om hur slöjden gick till. Han studerade även traditionella tennbroderade föremål i detalj och började han experimentera med att göra sin egen tenntråd och brodera med den. Andreas Wilks moderniserade tillverkningen av tenntråd på flera vis. Istället för att spinna den kring en rensena som varit brukligt bland samerna spann han den kring en björntråd, det vill säga kring en kraftig niotrådig dubbeltvinnad bomullstråd som fanns att köpa i affären. Wilks förenklade även processen genom att byta ut den gamla vridaren mot en slags slända som samerna fram tills dess endast använt för att spinna ullgarn. Andreas Wilks höll många kurser och spred på så sätt kunskapen på nytt, så att den återupptogs och idag åter är ett utvecklat konsthantverk bland samerna.

Material

vadmal/vádas; tenntråd; bomullstråd/bomullohárppo; sentråd/suodna

Teknik svenska

maskin- och handsydd

Källreferens - http(s)

collections.smvk.se

Färg

blått

Kulturell tillhörighet

lulesamiskt/julevsáme

Modell/Typ

Jokkmokk/Jåhkåmåhkke; man/ålmåj

Samling - tidpunkt förvärv till museum

1902 till Etnografiska museet, Stockholm

Plats

Bårdde; Pårte

Sameby

Jåhkågaska tjiellde / Jåkkåkaska; Sirges / Sirkas

Mått

H 25 + 1 cm tofs, omkr 53 cm

Personnamn - Tillverkare

Länta Kajsa

Personnamn - Insamlare

Hamberg Axel

Tillverkningstid

innan 1902; före 1903