Carlotta - the museum database

AJ:001524 :: konsthantverk, korg, rot, med lock

Object description

ÁJ 1524:1 korg. ÁJ 1524:2 lock.

Bladliknande mönster + kedjemönster samt 5-uddig stjärna (i botten) på korgen.

Locket: 3 romber, kedjemönster, kanten av sicksack (enkel).

Object description: Rotkorg med lock. Teknik: bundet, kedjemönster, sicksack.

Object description

Rotbindning:

För att binda rot behöver man grövre stödtågor och tunnare bindtågor, som dessutom kan vara delade. Stödtågorna kan vara dubbelt så grova som bindtågorna. Stödtågorna bygger upp föremålets form. Runt stödtågorna lindas bindtågorna. Samisk rotteknik karakteriseras av att man oftast binder över två stödtågor istället för en och att man under arbetet håller föremålet med mönstersidan utåt. Bindningen är mycket tät.

Man har färgat rötter och använt. Länge har man använt växtfärger, sedan kom anilinfärgerna (senare hälften av 1800-talet). Då man binder med färgade rötter låter man den tåga som inte används löpa tillsammans med stödtågan. Då göms den och finns på rätt ställe när den senare behövs.

Granens rötter tål mycket väta. Av granrötter blir det starka rep och telnar till nät och not.

Av björkens rötter gjordes fina föremål som lämpade sig väl till mathantering, då björk inte lämnar någon smak.

Innan rötterna används skrapas barken bort. Roten måste alltid mjukas upp i vatten innan man kan arbeta med den och ska vara fuktig när man arbetar med den. När den torkar blir den hård och går inte att böja utan att bryta.

Under självhushållningens dagar tillverkade hushållen själva sina föremål för hemmabruk. Idag är rotslöjd främst ett exklusivt hantverk, ett konsthantverk.

Källa: Dájvve – om rot och hantverk och redskap/ruohttsasa giehtaduojen ja nävon. Ájtte 1995. Parallelltext på svenska och lulesamiska.

Läs mer om samisk rotslöjd i ”Asa Kitok och hennes döttrar” av Tom G Svensson.

Data elements
References (9)

Inventarienummer

AJ:001524

Projekt - sammanhör med

Fördjupningsrummet föremål

Sakord

konsthantverk, korg, rot, med lock

Sakord, samiska

dájvvelihtte låhkijn (saL)

Antal

OCM

531 Konsthantverk och formgivning; 353 Inredning och möblering

Beskrivning

ÁJ 1524:1 korg. ÁJ 1524:2 lock.

Bladliknande mönster + kedjemönster samt 5-uddig stjärna (i botten) på korgen.

Locket: 3 romber, kedjemönster, kanten av sicksack (enkel).

; Rotkorg med lock. Teknik: bundet, kedjemönster, sicksack. ; Rotbindning: För att binda rot behöver man grövre stödtågor och tunnare bindtågor, som dessutom kan vara delade. Stödtågorna kan vara dubbelt så grova som bindtågorna. Stödtågorna bygger upp föremålets form. Runt stödtågorna lindas bindtågorna. Samisk rotteknik karakteriseras av att man oftast binder över två stödtågor istället för en och att man under arbetet håller föremålet med mönstersidan utåt. Bindningen är mycket tät. Man har färgat rötter och använt. Länge har man använt växtfärger, sedan kom anilinfärgerna (senare hälften av 1800-talet). Då man binder med färgade rötter låter man den tåga som inte används löpa tillsammans med stödtågan. Då göms den och finns på rätt ställe när den senare behövs. Granens rötter tål mycket väta. Av granrötter blir det starka rep och telnar till nät och not. Av björkens rötter gjordes fina föremål som lämpade sig väl till mathantering, då björk inte lämnar någon smak. Innan rötterna används skrapas barken bort. Roten måste alltid mjukas upp i vatten innan man kan arbeta med den och ska vara fuktig när man arbetar med den. När den torkar blir den hård och går inte att böja utan att bryta. Under självhushållningens dagar tillverkade hushållen själva sina föremål för hemmabruk. Idag är rotslöjd främst ett exklusivt hantverk, ett konsthantverk. Källa: Dájvve – om rot och hantverk och redskap/ruohttsasa giehtaduojen ja nävon. Ájtte 1995. Parallelltext på svenska och lulesamiska. Läs mer om samisk rotslöjd i ”Asa Kitok och hennes döttrar” av Tom G Svensson. Rotbindning%3A%20%0AF%C3%B6r%20att%20binda%20rot%20beh%C3%B6ver%20man%20gr%C3%B6vre%20st%C3%B6dt%C3%A5gor%20och%20tunnare%20bindt%C3%A5gor%2C%20som%20dessutom%20kan%20vara%20delade.%20St%C3%B6dt%C3%A5gorna%20kan%20vara%20dubbelt%20s%C3%A5%20grova%20som%20bindt%C3%A5gorna.%20St%C3%B6dt%C3%A5gorna%20bygger%20upp%20f%C3%B6rem%C3%A5lets%20form.%20Runt%20st%C3%B6dt%C3%A5gorna%20lindas%20bindt%C3%A5gorna.%20Samisk%20rotteknik%20karakteriseras%20av%20att%20man%20oftast%20binder%20%C3%B6ver%20tv%C3%A5%20st%C3%B6dt%C3%A5gor%20ist%C3%A4llet%20f%C3%B6r%20en%20och%20att%20man%20under%20arbetet%20h%C3%A5ller%20f%C3%B6rem%C3%A5let%20med%20m%C3%B6nstersidan%20ut%C3%A5t.%20Bindningen%20%C3%A4r%20mycket%20t%C3%A4t.%20%0A%0AMan%20har%20f%C3%A4rgat%20r%C3%B6tter%20och%20anv%C3%A4nt.%20L%C3%A4nge%20har%20man%20anv%C3%A4nt%20v%C3%A4xtf%C3%A4rger%2C%20sedan%20kom%20anilinf%C3%A4rgerna%20%28senare%20h%C3%A4lften%20av%201800-talet%29.%20D%C3%A5%20man%20binder%20med%20f%C3%A4rgade%20r%C3%B6tter%20l%C3%A5ter%20man%20den%20t%C3%A5ga%20som%20inte%20anv%C3%A4nds%20l%C3%B6pa%20tillsammans%20med%20st%C3%B6dt%C3%A5gan.%20D%C3%A5%20g%C3%B6ms%20den%20och%20finns%20p%C3%A5%20r%C3%A4tt%20st%C3%A4lle%20n%C3%A4r%20den%20senare%20beh%C3%B6vs.%20%0A%0AGranens%20r%C3%B6tter%20t%C3%A5l%20mycket%20v%C3%A4ta.%20Av%20granr%C3%B6tter%20blir%20det%20starka%20rep%20och%20telnar%20till%20n%C3%A4t%20och%20not.%20%0AAv%20bj%C3%B6rkens%20r%C3%B6tter%20gjordes%20fina%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20som%20l%C3%A4mpade%20sig%20v%C3%A4l%20till%20mathantering%2C%20d%C3%A5%20bj%C3%B6rk%20inte%20l%C3%A4mnar%20n%C3%A5gon%20smak.%20%0AInnan%20r%C3%B6tterna%20anv%C3%A4nds%20skrapas%20barken%20bort.%20Roten%20m%C3%A5ste%20alltid%20mjukas%20upp%20i%20vatten%20innan%20man%20kan%20arbeta%20med%20den%20och%20ska%20vara%20fuktig%20n%C3%A4r%20man%20arbetar%20med%20den.%20N%C3%A4r%20den%20torkar%20blir%20den%20h%C3%A5rd%20och%20g%C3%A5r%20inte%20att%20b%C3%B6ja%20utan%20att%20bryta.%20%0A%0AUnder%20sj%C3%A4lvhush%C3%A5llningens%20dagar%20tillverkade%20hush%C3%A5llen%20sj%C3%A4lva%20sina%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20f%C3%B6r%20hemmabruk.%20Idag%20%C3%A4r%20rotsl%C3%B6jd%20fr%C3%A4mst%20ett%20exklusivt%20hantverk%2C%20ett%20konsthantverk.%20%0A%0AK%C3%A4lla%3A%20D%C3%A1jvve%20%E2%80%93%20om%20rot%20och%20hantverk%20och%20redskap%2Fruohttsasa%20giehtaduojen%20ja%20n%C3%A4von.%20%C3%81jtte%201995.%20Parallelltext%20p%C3%A5%20svenska%20och%20lulesamiska.%20%0AL%C3%A4s%20mer%20om%20samisk%20rotsl%C3%B6jd%20i%20%E2%80%9DAsa%20Kitok%20och%20hennes%20d%C3%B6ttrar%E2%80%9D%20av%20Tom%20G%20Svensson.%20%0A

Historik

I byn Rönäs spreds i början av 1900-talet lärdomen i rotkorgsbindning. När det gällde rotkorgsbindning skrev Emma Andelius i Hemslöjdens jubileumsskrift 1919 ”Endast några få hava vågat sig på det, men bland dessa finnes särskilt ett par ’gamlingar’ i Rönäs, som uppnått stor skicklighet och nu har detta arbete till sitt levebröd”. Dessa ”gamlingar”, Dorotea och Samuel Samuelsson, har redan som unga lärt sig binda korgar i Dorotea och nu får de möjlighet att sälja så många korgar de hinner göra. I Jämtland, Norrbotten och Västernorrland uppger man till hemslöjdskommittén att rotslöjden är nästan utdöd och att försök med kursverksamhet har strandat på ”dålig lönsamhet”. Tack vare slöjdarna i Rönäs får korgslöjden en renässans i Västerbotten. Byn Rönäs blir snart känd för sin korgslöjd, fler och fler lär sig binda korgar och tekniken förs vidare genom den vittförgrenade släktens medlemmar, även sedan de lämnat hembyn. . Dorotea och Samuel Samuelsson har åtta barn, flera av dem blir kända korgbindare, och sonhustrun Signe Samuelsson och hennes dotter Klara räknas snart till de skickligaste. Rönäskorgarna är lätta att känna igen på sin eleganta form och lätthet. De binds av tunna tågor av glänsande björkrot, har ofta genombrutna väggar och botten med olika mönsterbindningar, varav stjärnmönstret är det mest avancerade och svåraste att göra. Brödkorgar, låga fat i olika storlekar, runda burkar med lock är vanliga, men också andra modeller har använts. De är konstskickligt gjorda föremål att beundra och stolt visa upp i hemmet. Maria Eriksson i Rönäs tilldelas minnesgåvor i samband med hemslöjdsföreningens tioårsjubileum 1919. (källa: Rotkorgen – skötebarn och stolthet /Katarina Ågren. /Ur tidskriften Västerbotten 4/10)I%20byn%20R%C3%B6n%C3%A4s%20spreds%20%20i%20b%C3%B6rjan%20av%201900-talet%20l%C3%A4rdomen%20i%20rotkorgsbindning.%20N%C3%A4r%20det%20g%C3%A4llde%20rotkorgsbindning%20skrev%20Emma%20Andelius%20i%20Hemsl%C3%B6jdens%20jubileumsskrift%201919%20%E2%80%9DEndast%20n%C3%A5gra%20f%C3%A5%20hava%20v%C3%A5gat%20sig%20p%C3%A5%20det%2C%20men%20bland%20dessa%20finnes%20s%C3%A4rskilt%20ett%20par%20%E2%80%99gamlingar%E2%80%99%20i%20R%C3%B6n%C3%A4s%2C%20som%20uppn%C3%A5tt%20stor%20skicklighet%20och%20nu%20har%20detta%20arbete%20till%20sitt%20levebr%C3%B6d%E2%80%9D.%20Dessa%20%E2%80%9Dgamlingar%E2%80%9D%2C%20Dorotea%20och%20Samuel%20Samuelsson%2C%20har%20redan%20som%20unga%20l%C3%A4rt%20sig%20binda%20korgar%20i%20Dorotea%20och%20nu%20f%C3%A5r%20de%20m%C3%B6jlighet%20att%20s%C3%A4lja%20s%C3%A5%20m%C3%A5nga%20korgar%20de%20hinner%20g%C3%B6ra.%20%0D%0AI%20J%C3%A4mtland%2C%20Norrbotten%20och%20V%C3%A4sternorrland%20uppger%20man%20till%20hemsl%C3%B6jdskommitt%C3%A9n%20att%20rotsl%C3%B6jden%20%C3%A4r%20n%C3%A4stan%20utd%C3%B6d%20och%20att%20f%C3%B6rs%C3%B6k%20med%20kursverksamhet%20har%20strandat%20p%C3%A5%20%E2%80%9Dd%C3%A5lig%20l%C3%B6nsamhet%E2%80%9D.%20%0D%0A%0D%0ATack%20vare%20sl%C3%B6jdarna%20i%20R%C3%B6n%C3%A4s%20f%C3%A5r%20korgsl%C3%B6jden%20en%20ren%C3%A4ssans%20i%20V%C3%A4sterbotten.%20Byn%20R%C3%B6n%C3%A4s%20blir%20snart%20k%C3%A4nd%20f%C3%B6r%20sin%20korgsl%C3%B6jd%2C%20fler%20och%20fler%20l%C3%A4r%20sig%20binda%20korgar%20och%20tekniken%20f%C3%B6rs%20vidare%20genom%20den%20vittf%C3%B6rgrenade%20sl%C3%A4ktens%20medlemmar%2C%20%C3%A4ven%20sedan%20de%20l%C3%A4mnat%20hembyn.%20.%20Dorotea%20och%20Samuel%20Samuelsson%20har%20%C3%A5tta%20barn%2C%20flera%20av%20dem%20blir%20k%C3%A4nda%20korgbindare%2C%20och%20sonhustrun%20Signe%20Samuelsson%20och%20hennes%20dotter%20Klara%20r%C3%A4knas%20snart%20till%20de%20skickligaste.%20%0D%0AR%C3%B6n%C3%A4skorgarna%20%C3%A4r%20l%C3%A4tta%20att%20k%C3%A4nna%20igen%20p%C3%A5%20sin%20eleganta%20form%20och%20l%C3%A4tthet.%20De%20binds%20av%20tunna%20t%C3%A5gor%20av%20gl%C3%A4nsande%20bj%C3%B6rkrot%2C%20har%20ofta%20genombrutna%20v%C3%A4ggar%20och%20botten%20med%20olika%20m%C3%B6nsterbindningar%2C%20varav%20stj%C3%A4rnm%C3%B6nstret%20%C3%A4r%20det%20mest%20avancerade%20och%20sv%C3%A5raste%20att%20g%C3%B6ra.%20Br%C3%B6dkorgar%2C%20l%C3%A5ga%20fat%20i%20olika%20storlekar%2C%20runda%20burkar%20med%20lock%20%C3%A4r%20vanliga%2C%20men%20ocks%C3%A5%20andra%20modeller%20har%20anv%C3%A4nts.%20De%20%C3%A4r%20konstskickligt%20gjorda%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20att%20beundra%20och%20stolt%20visa%20upp%20i%20hemmet.%0D%0A%0D%0AMaria%20Eriksson%20i%20R%C3%B6n%C3%A4s%20tilldelas%20minnesg%C3%A5vor%20i%20samband%20med%20hemsl%C3%B6jdsf%C3%B6reningens%20tio%C3%A5rsjubileum%201919.%20%0D%0A%0D%0A%28k%C3%A4lla%3A%20Rotkorgen%20%E2%80%93%20sk%C3%B6tebarn%20och%20stolthet%20%2FKatarina%20%C3%85gren.%20%2FUr%20tidskriften%20V%C3%A4sterbotten%204%2F10%29; Litteratur: Om lapska rotkorgar och deras bindning. För nomadskolor och arbetsstugor utarbetad av Emma Bergström-Andelius utgavs 1932. Rotkorgar. Tidskriften Västerbotten 4/83, Västerbottens museum 1983. Att föra vidare ett kunskaps arv. Tidskriften Västerbotten 4/10, Västerbottens museum 2010.

Material

Teknik svenska

bundet/gådedum

Funktion

Plats

län

Västerbottens län

kommun

Vikt

116,2 gr

Mått

H ca 11 Diam ca 17

Personnamn - Tillverkare

Eriksson Maria1 [tillverkning]

Personnamn - Brukare

Olofsson Ossian [brukare]

Tillverkningstid