logo

Carlotta - the museum database

AJ:001683 :: påse, dräkttillbehör, väska

Object description

Påse, sydd av barkgarvat skinn, med vitt dubbelvikt skinn i sömmarna. Siddelar av blått och rött kläde med tenntrådsbroderi. Fodrad med blått bomullstyg. Halsdel nervikt och kanten sydd på fodret. Bärbandet fastsydd under fodret. Bärband = 3 snodd L ca 40 cm, knytsnodd = 3 snodd ca 40 cm. Klädestofs i rött, gult, blått, grönt. Alla sömmar troligtvis sydda med bomullstråd.

Se skiss.

Inventarienummer
AJ:001683
Sakord
påse; dräkttillbehör; väska
Sakord - övergripande term
dräkt
Sakord - kategori
samiska dräkter
Specialbenämning
voesse, voessetje (S.s)*
Sakord, samiska
voesse (saS); veässkuo (saU)
Antal
1
OCM
563; 293
Beskrivning

Påse, sydd av barkgarvat skinn, med vitt dubbelvikt skinn i sömmarna. Siddelar av blått och rött kläde med tenntrådsbroderi. Fodrad med blått bomullstyg. Halsdel nervikt och kanten sydd på fodret. Bärbandet fastsydd under fodret. Bärband = 3 snodd L ca 40 cm, knytsnodd = 3 snodd ca 40 cm. Klädestofs i rött, gult, blått, grönt. Alla sömmar troligtvis sydda med bomullstråd.

Se skiss.

Historik
Syrene Wilks make Andreas Wilks (f. 1884) revitaliserade tenntrådstillverkningen vid 1900-talets början. Andreas Wilks spårade i sin ungdom upp gamla redskap för trådtillverkning och intervjua äldre människor om hur slöjden gick till. Han studerade även traditionella tennbroderade föremål i detalj, och när han var i 20-årsåldern började han experimentera med att göra sin egen tenntråd och brodera med den. Andreas Wilks moderniserade tillverkningen av tenntråd på flera vis. Istället för att spinna den kring en rensena som brukligt var bland samerna spann han den kring en björntråd, det vill säga kring en kraftig niotrådig dubbeltvinnad bomullstråd som fanns att köpa i affären. Wilks förenklade även processen genom att byta ut den gamla vridaren mot en slags slända som samerna fram tills dess endast använt för att spinna ullgarn. Så småningom blev både Andreas Wilks skicklig tenntrådsslöjdare. Efter att han gift sig 1915 tog hustrun Syrene tog över broderiet och Andreas stod för tenntrådstillverkningen. Även Andreas bror Lars och dennes hustru Sanna (Syrenes syster) var skickliga tenntrådsslöjdare, liksom. Tillsammans dokumenterade de gamla mönster och räddade dem från att försvinna. Andreas Wilks höll många kurser om tenntrådsbroderi i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Härjedalen och bidrog till ett uppsving av den gamla konstarten. Första tenntrådskursen hölls 1925. ; Tenntråd. Tekniken att dra, spinna och brodera med metalltråd är en teknik, som förekommit bland folk runtom i världen. Att just bearbeta tenn till tråd för utsmyckning är en teknik som verkar känd enbart hos samerna. Tekniken att brodera med metalltråd (guld och silver) kom till Europa från det Bysantiska riket De äldsta arkeologiska fynden i Sverige av både rund och plattdragen tenntråd är från 1000-talet och funna i Gråträsk, Piteå kommun, medan de äldsta skriftliga källorna om tenntråd bland samerna är från 1600-talet. Till exempel har Samuel Rheen beskrivit hur samerna tillverkar tenntråd genom att smälta tennet och sedan dra tenntråden genom horn med hål i, från grövre till tunnare. Rheen berättar att tråden ska dras bred, dvs.platt, för att kunna spinnas. Det gör man genom att sätta i ett litet ben i det hål som man drar tråden genom. Här beskriver han tillverkningssättet för platt tenntråd, som är mycket använt på äldre tenntrådsbroderade föremål. Kanske har platt tenntråd kan varit det normala från början, eftersom andra källor från 1600-, 1700- och 1800-talet omtalar att vid dragningen ska en liten syl av märgben användas för att platta till tenntråden innan spinning. Samuel Rheen berättar vidare att den spunna tenntråden spinns med en liten slända kring en annan tråd och att de kvinnor som är skicklast på tenntrådstillverkning och -broderande är högt ansedda. Det tidigaste sättet att spinna tenntråd verkar ha varit att genom antingen med en spinnkrok, även kallad vridare, eller en typ av slända tvinna den dragna tenntråden kring sentråd.
Material
kläde/ruvdda; bomullstyg/bomullotujgga; sytråd; skinn; garvat (berett)/skåerrie; tenntråd/ditnietråare
Teknik svenska
handsytt
Teknik sydsamiska
gietegåarodh; klÏssedh; ditnedh
Kulturell tillhörighet
sydsamiskt/åarjelsaemie; umesamiskt/ubmejesámie
län
Västerbottens län
kommun
Vilhelmina kn
stad
Grundfors
Mått
H 18 B 13 cm
Personnamn - Tillverkare
Wilks Syrene [tillverkning]