Carlotta - the museum database

AJ:001740 :: barmkläde, bröstbeklädnad

Object description

Barmkläde för kvinna, röd. Tennbroderi med runddragen och plattdragen tenntråd. Broderi på mörkt rött, grönt och blått kläde. Även broderi med rött, vitt och gult ullgarn. Underlag till broderi är grå vadmal.

Barmklädet är fodrat med rött bomullstyg, skodd med vitt skinn runt hals och mot axelsöm, skodd på sidorna med brett bomullsband. En ögla av samma band 4 cm lång på vardera sida.

Banden är sydda med röd bomullstråd. En snodd av 3 trådigt yllegarn flätat med 4 trådar. Snodden är 60 cm lång, som avslutning en röd klädesbit 1x0,7 cm, dubbelvikt och sytt med röd bomullstråd.På vämster sida bak nertill märkt med vit bomullstråd BN. En svart hyska och hake är fastsydda som knäppning med röd bomullstråd.

Plattdragen tenntråd tillverkad av Mariann Nilsson, Ammarnäs. Runddragen tenntråd från Jillkers tenn, Gäddede är sydd med syntettråd.

Platt tenntråd - den finare grovleken är spunnen runt bomull. Den grövre är spunnen runt knyppeltråd.

Barmklädet är sytt efter modell, mönster av Anna-Britta Paulsson-Högberg, Ammarnäs.

Data elements
References (2)

Inventarienummer

AJ:001740

Projekt - sammanhör med

Dräkt- och silverutställningen; Gapta - samisk dräkt och silverutställning

Sakord

barmkläde; bröstbeklädnad

Sakord - övergripande term

Sakord - kategori

samiska dräkter

Sakord, samiska

boengeskuvmie (saS); ditnie-boengeskuvmie (saS); bieliegievlie-boengeskuvmie (saS)

Specialbenämning

tenntrådsbarmkläde*

Antal

OCM

Beskrivning

Barmkläde för kvinna, röd. Tennbroderi med runddragen och plattdragen tenntråd. Broderi på mörkt rött, grönt och blått kläde. Även broderi med rött, vitt och gult ullgarn. Underlag till broderi är grå vadmal.

Barmklädet är fodrat med rött bomullstyg, skodd med vitt skinn runt hals och mot axelsöm, skodd på sidorna med brett bomullsband. En ögla av samma band 4 cm lång på vardera sida.

Banden är sydda med röd bomullstråd. En snodd av 3 trådigt yllegarn flätat med 4 trådar. Snodden är 60 cm lång, som avslutning en röd klädesbit 1x0,7 cm, dubbelvikt och sytt med röd bomullstråd.På vämster sida bak nertill märkt med vit bomullstråd BN. En svart hyska och hake är fastsydda som knäppning med röd bomullstråd.

Plattdragen tenntråd tillverkad av Mariann Nilsson, Ammarnäs. Runddragen tenntråd från Jillkers tenn, Gäddede är sydd med syntettråd.

Platt tenntråd - den finare grovleken är spunnen runt bomull. Den grövre är spunnen runt knyppeltråd.

Barmklädet är sytt efter modell, mönster av Anna-Britta Paulsson-Högberg, Ammarnäs.

Historik

Tenntråd. Tekniken att dra, spinna och brodera med metalltråd är en teknik, som förekommit bland folk runtom i världen. Att just bearbeta tenn till tråd för utsmyckning är en teknik som verkar känd enbart hos samerna. Tekniken att brodera med metalltråd (guld och silver) kom till Europa från det Bysantiska riket De äldsta arkeologiska fynden i Sverige av både rund och plattdragen tenntråd är från 1000-talet och funna i Gråträsk, Piteå kommun, medan de äldsta skriftliga källorna om tenntråd bland samerna är från 1600-talet. Till exempel har Samuel Rheen beskrivit hur samerna tillverkar tenntråd genom att smälta tennet och sedan dra tenntråden genom horn med hål i, från grövre till tunnare. Rheen berättar att tråden ska dras bred, dvs.platt, för att kunna spinnas. Det gör man genom att sätta i ett litet ben i det hål som man drar tråden genom. Här beskriver han tillverkningssättet för platt tenntråd, som är mycket använt på äldre tenntrådsbroderade föremål. Kanske har platt tenntråd kan varit det normala från början, eftersom andra källor från 1600-, 1700- och 1800-talet omtalar att vid dragningen ska en liten syl av märgben användas för att platta till tenntråden innan spinning. Samuel Rheen berättar vidare att den spunna tenntråden spinns med en liten slända kring en annan tråd och att de kvinnor som är skicklast på tenntrådstillverkning och -broderande är högt ansedda. Det tidigaste sättet att spinna tenntråd verkar ha varit att genom antingen med en spinnkrok, även kallad vridare, eller en typ av slända tvinna den dragna tenntråden kring sentråd. Tenntr%C3%A5d.%20Tekniken%20att%20dra%2C%20spinna%20och%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%C3%A4r%20en%20teknik%2C%20som%20f%C3%B6rekommit%20bland%20folk%20runtom%20i%20v%C3%A4rlden.%20Att%20just%20bearbeta%20tenn%20till%20tr%C3%A5d%20f%C3%B6r%20utsmyckning%20%C3%A4r%20en%20teknik%20som%20verkar%20k%C3%A4nd%20enbart%20hos%20samerna.%20%20Tekniken%20att%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%28guld%20och%20silver%29%20kom%20till%20Europa%20fr%C3%A5n%20det%20Bysantiska%20riket%0D%0ADe%20%C3%A4ldsta%20arkeologiska%20fynden%20i%20Sverige%20av%20b%C3%A5de%20rund%20och%20plattdragen%20tenntr%C3%A5d%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201000-talet%20och%20funna%20i%20Gr%C3%A5tr%C3%A4sk%2C%20Pite%C3%A5%20kommun%2C%20medan%20de%20%C3%A4ldsta%20skriftliga%20k%C3%A4llorna%20om%20tenntr%C3%A5d%20bland%20samerna%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201600-talet.%20Till%20exempel%20har%20Samuel%20Rheen%20beskrivit%20hur%20samerna%20tillverkar%20tenntr%C3%A5d%20genom%20att%20sm%C3%A4lta%20tennet%20och%20sedan%20dra%20tenntr%C3%A5den%20genom%20horn%20med%20h%C3%A5l%20i%2C%20fr%C3%A5n%20gr%C3%B6vre%20till%20tunnare.%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20att%20tr%C3%A5den%20ska%20dras%20bred%2C%20dvs.platt%2C%20f%C3%B6r%20att%20kunna%20spinnas.%20Det%20g%C3%B6r%20man%20genom%20att%20s%C3%A4tta%20i%20ett%20litet%20ben%20i%20det%20h%C3%A5l%20som%20man%20drar%20tr%C3%A5den%20genom.%20H%C3%A4r%20beskriver%20han%20tillverkningss%C3%A4ttet%20f%C3%B6r%20platt%20tenntr%C3%A5d%2C%20som%20%C3%A4r%20mycket%20anv%C3%A4nt%20p%C3%A5%20%C3%A4ldre%20tenntr%C3%A5dsbroderade%20f%C3%B6rem%C3%A5l.%20%0D%0AKanske%20har%20platt%20tenntr%C3%A5d%20kan%20varit%20det%20normala%20fr%C3%A5n%20b%C3%B6rjan%2C%20eftersom%20andra%20k%C3%A4llor%20fr%C3%A5n%20%201600-%2C%201700-%20och%201800-talet%20omtalar%20att%20vid%20dragningen%20ska%20en%20liten%20syl%20av%20m%C3%A4rgben%20anv%C3%A4ndas%20f%C3%B6r%20att%20platta%20till%20tenntr%C3%A5den%20innan%20spinning.%20%0D%0ASamuel%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20vidare%20att%20den%20spunna%20tenntr%C3%A5den%20spinns%20med%20en%20liten%20sl%C3%A4nda%20kring%20en%20annan%20tr%C3%A5d%20och%20att%20de%20kvinnor%20som%20%C3%A4r%20skicklast%20p%C3%A5%20tenntr%C3%A5dstillverkning%20och%20-broderande%20%C3%A4r%20h%C3%B6gt%20ansedda.%20%0D%0ADet%20tidigaste%20s%C3%A4ttet%20att%20spinna%20tenntr%C3%A5d%20verkar%20ha%20varit%20att%20genom%20antingen%20med%20en%20spinnkrok%2C%20%C3%A4ven%20kallad%20vridare%2C%20eller%20en%20typ%20av%20sl%C3%A4nda%20tvinna%20den%20dragna%20tenntr%C3%A5den%20kring%20sentr%C3%A5d.%20; Andreas Wilks (1884-1953) från Dikanäs är en viktig person inom den samiska tenntrådsslöjden, då han i början av 1900-talet revitaliserade konsten att tillverka och brodera med tenntråd. Den konsten hade nästan fallit i glömska vid sekelskiftet 1900. År 1905 fann Andreas i sin mors gamla tenntrådsverktyg och intervjuade äldre människor om hur slöjden gick till. Han studerade även traditionella tennbroderade föremål i detalj och började han experimentera med att göra sin egen tenntråd och brodera med den. Andreas Wilks moderniserade tillverkningen av tenntråd på flera vis. Istället för att spinna den kring en rensena som varit brukligt bland samerna spann han den kring en björntråd, det vill säga kring en kraftig niotrådig dubbeltvinnad bomullstråd som fanns att köpa i affären. Wilks förenklade även processen genom att byta ut den gamla vridaren mot en slags slända som samerna fram tills dess endast använt för att spinna ullgarn. Andreas Wilks höll många kurser och spred på så sätt kunskapen på nytt, så att den återupptogs och idag åter är ett utvecklat konsthantverk bland samerna.

Material

kläde/skovre, vadmal/vaares, vitt skinn **; tenntråd/ditnietråare; tyg/tyjje; ullgarn/ålloelaejkie; tråd/laejkie; sentråd/soene

Teknik svenska

sytt/gåarodh; handsytt/gietegåarodh; broderad med tenntråd/ditnedh; plattdragen tenntråd är hemtillverkad

Teknik sydsamiska

klÏssedh; ditnedh

Färg

blått/plaave; rött/rööpses; vitt/veelkes; gult/viskes; grönt/krauna

Funktion

att bäras till kolt

Kulturell tillhörighet

umesamiskt/ubmejesámie

Modell/Typ

kvinna/nyjsene/nyjsänäjja (saS); kvinna/kujnna, nȉjsuone (saU); Tärna/Deärnná

Sign/märkning

Plats

län

Västerbottens län

kommun

stad

Mått

L 34,5 B 29,5 Hals L 38,5 B 3,3 cm

Personnamn - Tillverkare

Nilsson Berit [tillverkning]

Tillverkningstid