logo

Carlotta - the museum database

AJ:003261 :: bägare

Object description
Bägare för vatten eller öl i handdrejad lera. Bägaren är svartmålad på utsidan med en dekorationer i vitt på båda sidorna, två samiska runor. På insidan är bägaren vitfärgad. På undersidan av skålen är det tillverkarens siganatur.
Object description

Silvret hade förr en viktig funktion som en säker och värdebeständig kapitalplacering, till skillnad från renhjorden, som ju kunde minska vid dåliga år. Silvret var lätt att ta med sig, viktigt i ett nomadiserande samhälle, och kunde gömmas utan att förstöras. Dräktsilvret hade det också en social funktion genom att visa ägarens (ekonomiska) ställning. Silver, liksom andra metaller, ansågs också kunna skydda bäraren mot ont. Dessutom, och säkert inte minst, var det förstås ett sätt att pryda sig.

Samerna smidde förr inte själva sitt silver. Det tillverkades för deras räkning av städernas guldsmeder. Samerna hade bestämda uppfattningar om vilka silverföremål de ville ha och hur de skulle se ut. Det kunde vara smycken, dryckeskärl och skedar. Det var framförallt äldre, gärna medeltida, former som samerna föredrog. Under senmedeltid upplevde de samiska samhället en högkonjunktur med stabil ekonomi, och den stil som då utvecklades höll man sedan fast vid. Föremålsformerna kom även att påverka de föremål samerna själva tillverkade, t.ex. hornskedarnas utsmyckning påverkas av silverskedarnas former. Samtidigt påverkas silverskeden av den samiska horngravyren.

Litteraturtips: Fjellström, Phebe: Lapskt silver 1-2. Stockholm. 1962.

Inventarienummer
AJ:003261
Sakord
bägare
Sakord - övergripande term
husgeråd
Antal
1
OCM
264; 272
Beskrivning
Bägare för vatten eller öl i handdrejad lera. Bägaren är svartmålad på utsidan med en dekorationer i vitt på båda sidorna, två samiska runor. På insidan är bägaren vitfärgad. På undersidan av skålen är det tillverkarens siganatur.;

Silvret hade förr en viktig funktion som en säker och värdebeständig kapitalplacering, till skillnad från renhjorden, som ju kunde minska vid dåliga år. Silvret var lätt att ta med sig, viktigt i ett nomadiserande samhälle, och kunde gömmas utan att förstöras. Dräktsilvret hade det också en social funktion genom att visa ägarens (ekonomiska) ställning. Silver, liksom andra metaller, ansågs också kunna skydda bäraren mot ont. Dessutom, och säkert inte minst, var det förstås ett sätt att pryda sig.

Samerna smidde förr inte själva sitt silver. Det tillverkades för deras räkning av städernas guldsmeder. Samerna hade bestämda uppfattningar om vilka silverföremål de ville ha och hur de skulle se ut. Det kunde vara smycken, dryckeskärl och skedar. Det var framförallt äldre, gärna medeltida, former som samerna föredrog. Under senmedeltid upplevde de samiska samhället en högkonjunktur med stabil ekonomi, och den stil som då utvecklades höll man sedan fast vid. Föremålsformerna kom även att påverka de föremål samerna själva tillverkade, t.ex. hornskedarnas utsmyckning påverkas av silverskedarnas former. Samtidigt påverkas silverskeden av den samiska horngravyren.

Litteraturtips: Fjellström, Phebe: Lapskt silver 1-2. Stockholm. 1962.

Material
keramik
Teknik svenska
handdrejat; målad
Färg
svart/tjáhppat, vit/vielggat
Funktion
att dricka tex vatten eller öl ur
Sign/märkning
se beskrivningen
län
Gotlands län
Mått
H 95 Diam 7
Personnamn - Tillverkare
Arran krukmakeri [tillverkning]
Tillverkningstid
2000-tal