logo

Carlotta - the museum database

AJ:003774 :: material till klövjedonsband eller töm?, grimma, renseldon

Object description
Ett klövjedonsband eller material till en töm eller till klövjedonsband som består av en ca 11 cm bred garvad läderremsa. I mitten är det ett vikmärke.
  • Data elements
Inventarienummer
AJ:003774
Sakord
material till klövjedonsband eller töm?; grimma; renseldon
Sakord - övergripande term
transport och kommunikation
Sakord - kategori
seldon
Sakord, samiska
ávnnas spagaibáddá dahje lávzái? (saN); bággi (saN)
Antal
1
OCM
281; 492
Beskrivning
Ett klövjedonsband eller material till en töm eller till klövjedonsband som består av en ca 11 cm bred garvad läderremsa. I mitten är det ett vikmärke.
Historik
Anta Pirak skriver i boken En nomad och hans liv från 1933 om klövjeraiden. s 84- 86: Så infånga vi härkarna. Vi ha satt på dem grimmor och tömmar, och de äro bundna så att de kunna gå i raid. Fem härkar eller sex lugna härkar kunna gå efter varandra i en raid. På handhärken binder man kalvskinnsfällen som underlägg, och så binder man klövjesadeln på fällen. Klövjesadeln är gjord av två böjda björkbräder. Det ena har ett hål i övre ändan, och den kallas honsadel, den andra har ett huvud, och kalla hansadel och den sticker man genom hålet i det andra. Hansadeln sticker jag på sned in i hålet, och när man vrider den rätt, så sitter den fast i den andra sadeln. Så binder man ihop sadeln hårt omkring härken med bukgjorden, som går från den ena sadelhalvans nedre ända till den andra sadelhalvans nedre ända. Och så surrar man fast omkring sadelns övre spetsar. Så ha vi framgjorden. Den är knuten genom den ena sadelhalvan nära den övre ändan. Och på den andra sadelhalvan mitt emot finns en göla. Så knyter jag framgjorden med ögleknut fast i den öglan. Sedan kommer bakgjorden. Bördorna hägna vi upp på klövjesadelns spetsar på ömse sidor, och bakgjorden är bunden i den ena bördans bakre del. Så tar man gjorden omkring renens bakdel och binder i den andra bördans bakre del. Om den ena bördan är lättare binder man en motvikt i den lättare bördan. Som motvikt binder man fast ett fat, ett mjölkningskärl, en kokslev, en lite mjölkflaska, näverbunten eller hundens matkopp och andra hosamlade tyngder, ibland kokkittel och vattenkittel. Den stora klädsäcken packas också, så att den blir en halv härkbörda. I den säcken förvaras skjortor till ombyte, byxor och andra underkläder till ombyte, mössor till ombyte, skinnhandskar och mansstrumpor. ; Dragrenens seldon: Förr användes renarna som dragdjur vintertid. Med ren och ackja kunde man färdas på snön och transportera sina tillhörigheter. Att sela en ren: först lägger man trälokorna/ leŋga över renens nacke, framför frambenen och fäster ihop den/dem under renens mage med en läderrem. Från varje bogträ går sidoremmar till att fästa bukträet/tjoajvvevulmuorra i under renens mage. I sidoremmarna sitter också ryggremmen, som går över renens rygg. Från bukträet går dragremmen/ vuohtárájppe till ackjan. Före trälokorna tid användes skinnlokar/gäsás, sedan blev båda typerna vanliga. När man selar med skinnloka så används inte bukträ, utan dragremmen läggs i en ögla, som dras över skinnlokans ändknoppar. På renens huvud sätts grimman/bágge. I grimman sitter tömmen/ lábttje. Om renen inte skulle köras, utan ledas så fästes bara en rem i grimman. Den som ledde renen åkte då skidor. Vid högtidliga tillfällen pryddes renen. Då användes en grimma prydd med tofsar och en utsmyckad ryggrem/vuodjemavudis och en utsmyckad halsrem med skälla/divggariessa.
Material
läder/riehtti
Teknik svenska
garvat med bark/ostet, klippt/beaskedit
Färg
brunt/ruskat, beige
Funktion
att sela renen med.
Plats
Idivuoma
län
Norrbottens län
kommun
Kiruna kn
socken
Karesuando sn
by
Idivuoma
bredd
6 cm [ca]
Tillverkningstid
1900-tal
Användningstid
1900-tal