Carlotta - the museum database

AJ:003774 :: material till klövjedonsband eller töm? [?], grimma, renseldon

Object description: Ett klövjedonsband eller material till en töm eller till klövjedonsband som består av en ca 11 cm bred garvad läderremsa. I mitten är det ett vikmärke.

Data elements

Inventarienummer: AJ:003774
Projekt - sammanhör med: Idivuoma-samlingenIdivuoma-samlingen [sammanhör med]
Sakord: material till klövjedonsband eller töm? [?]; grimmagrimma; renseldonrenseldon
Sakord - övergripande term: transport och kommunikationtransport%20och%20kommunikation
Sakord - kategori: seldonseldon
Sakord, samiska: bággi (saN)b%C3%A1ggi%20%28saN%29; ávnnas spagaibáddá dahje lávzái? (saN) [?]
Antal: 11
OCM: 281 Skinn- och läderberedning281%20Skinn-%20och%20l%C3%A4derberedning; 492 Transport med dragdjur492%20Transport%20med%20dragdjur
Beskrivning: Ett klövjedonsband eller material till en töm eller till klövjedonsband som består av en ca 11 cm bred garvad läderremsa. I mitten är det ett vikmärke.
Historik: Anta Pirak skriver i boken En nomad och hans liv från 1933 om klövjeraiden. s 84- 86: Så infånga vi härkarna. Vi ha satt på dem grimmor och tömmar, och de äro bundna så att de kunna gå i raid. Fem härkar eller sex lugna härkar kunna gå efter varandra i en raid. På handhärken binder man kalvskinnsfällen som underlägg, och så binder man klövjesadeln på fällen. Klövjesadeln är gjord av två böjda björkbräder. Det ena har ett hål i övre ändan, och den kallas honsadel, den andra har ett huvud, och kalla hansadel och den sticker man genom hålet i det andra. Hansadeln sticker jag på sned in i hålet, och när man vrider den rätt, så sitter den fast i den andra sadeln. Så binder man ihop sadeln hårt omkring härken med bukgjorden, som går från den ena sadelhalvans nedre ända till den andra sadelhalvans nedre ända. Och så surrar man fast omkring sadelns övre spetsar. Så ha vi framgjorden. Den är knuten genom den ena sadelhalvan nära den övre ändan. Och på den andra sadelhalvan mitt emot finns en göla. Så knyter jag framgjorden med ögleknut fast i den öglan. Sedan kommer bakgjorden. Bördorna hägna vi upp på klövjesadelns spetsar på ömse sidor, och bakgjorden är bunden i den ena bördans bakre del. Så tar man gjorden omkring renens bakdel och binder i den andra bördans bakre del. Om den ena bördan är lättare binder man en motvikt i den lättare bördan. Som motvikt binder man fast ett fat, ett mjölkningskärl, en kokslev, en lite mjölkflaska, näverbunten eller hundens matkopp och andra hosamlade tyngder, ibland kokkittel och vattenkittel. Den stora klädsäcken packas också, så att den blir en halv härkbörda. I den säcken förvaras skjortor till ombyte, byxor och andra underkläder till ombyte, mössor till ombyte, skinnhandskar och mansstrumpor. Anta%20Pirak%20skriver%20i%20boken%20En%20nomad%20och%20hans%20liv%20fr%C3%A5n%201933%20om%20kl%C3%B6vjeraiden.%20s%2084-%2086%3A%20%0D%0AS%C3%A5%20inf%C3%A5nga%20vi%20h%C3%A4rkarna.%20Vi%20ha%20satt%20p%C3%A5%20dem%20grimmor%20och%20t%C3%B6mmar%2C%20och%20de%20%C3%A4ro%20bundna%20s%C3%A5%20att%20de%20kunna%20g%C3%A5%20i%20raid.%20Fem%20h%C3%A4rkar%20eller%20sex%20lugna%20h%C3%A4rkar%20kunna%20g%C3%A5%20efter%20varandra%20i%20en%20raid.%20P%C3%A5%20handh%C3%A4rken%20binder%20man%20kalvskinnsf%C3%A4llen%20som%20underl%C3%A4gg%2C%20och%20s%C3%A5%20binder%20man%20kl%C3%B6vjesadeln%20p%C3%A5%20f%C3%A4llen.%20Kl%C3%B6vjesadeln%20%C3%A4r%20gjord%20av%20tv%C3%A5%20b%C3%B6jda%20bj%C3%B6rkbr%C3%A4der.%20Det%20ena%20har%20ett%20h%C3%A5l%20i%20%C3%B6vre%20%C3%A4ndan%2C%20och%20den%20kallas%20honsadel%2C%20den%20andra%20har%20ett%20huvud%2C%20och%20kalla%20hansadel%20och%20den%20sticker%20man%20genom%20h%C3%A5let%20i%20det%20andra.%20Hansadeln%20sticker%20jag%20p%C3%A5%20sned%20in%20i%20h%C3%A5let%2C%20och%20n%C3%A4r%20man%20vrider%20den%20r%C3%A4tt%2C%20s%C3%A5%20sitter%20den%20fast%20i%20den%20andra%20sadeln.%20S%C3%A5%20binder%20man%20ihop%20sadeln%20h%C3%A5rt%20omkring%20h%C3%A4rken%20med%20bukgjorden%2C%20som%20g%C3%A5r%20fr%C3%A5n%20den%20ena%20sadelhalvans%20nedre%20%C3%A4nda%20till%20den%20andra%20sadelhalvans%20nedre%20%C3%A4nda.%20Och%20s%C3%A5%20surrar%20man%20fast%20omkring%20sadelns%20%C3%B6vre%20spetsar.%20S%C3%A5%20ha%20vi%20framgjorden.%20Den%20%C3%A4r%20knuten%20genom%20den%20ena%20sadelhalvan%20n%C3%A4ra%20den%20%C3%B6vre%20%C3%A4ndan.%20Och%20p%C3%A5%20den%20andra%20sadelhalvan%20mitt%20emot%20finns%20en%20g%C3%B6la.%20S%C3%A5%20knyter%20jag%20framgjorden%20med%20%C3%B6gleknut%20fast%20i%20den%20%C3%B6glan.%20Sedan%20kommer%20bakgjorden.%20B%C3%B6rdorna%20h%C3%A4gna%20vi%20upp%20p%C3%A5%20kl%C3%B6vjesadelns%20spetsar%20p%C3%A5%20%C3%B6mse%20sidor%2C%20och%20bakgjorden%20%C3%A4r%20bunden%20i%20den%20ena%20b%C3%B6rdans%20bakre%20del.%20S%C3%A5%20tar%20man%20gjorden%20omkring%20renens%20bakdel%20och%20binder%20i%20den%20andra%20b%C3%B6rdans%20bakre%20del.%20Om%20den%20ena%20b%C3%B6rdan%20%C3%A4r%20l%C3%A4ttare%20binder%20man%20en%20motvikt%20i%20den%20l%C3%A4ttare%20b%C3%B6rdan.%20Som%20motvikt%20binder%20man%20fast%20ett%20fat%2C%20ett%20mj%C3%B6lkningsk%C3%A4rl%2C%20en%20kokslev%2C%20en%20lite%20mj%C3%B6lkflaska%2C%20n%C3%A4verbunten%20eller%20hundens%20matkopp%20och%20andra%20hosamlade%20tyngder%2C%20ibland%20kokkittel%20och%20vattenkittel.%20Den%20stora%20kl%C3%A4ds%C3%A4cken%20packas%20ocks%C3%A5%2C%20s%C3%A5%20att%20den%20blir%20en%20halv%20h%C3%A4rkb%C3%B6rda.%20I%20den%20s%C3%A4cken%20f%C3%B6rvaras%20skjortor%20till%20ombyte%2C%20byxor%20och%20andra%20underkl%C3%A4der%20till%20ombyte%2C%20m%C3%B6ssor%20till%20ombyte%2C%20skinnhandskar%20och%20mansstrumpor.%20%0D%0A; Dragrenens seldon: Förr användes renarna som dragdjur vintertid. Med ren och ackja kunde man färdas på snön och transportera sina tillhörigheter. Att sela en ren: först lägger man trälokorna/ leŋga över renens nacke, framför frambenen och fäster ihop den/dem under renens mage med en läderrem. Från varje bogträ går sidoremmar till att fästa bukträet/tjoajvvevulmuorra i under renens mage. I sidoremmarna sitter också ryggremmen, som går över renens rygg. Från bukträet går dragremmen/ vuohtárájppe till ackjan. Före trälokorna tid användes skinnlokar/gäsás, sedan blev båda typerna vanliga. När man selar med skinnloka så används inte bukträ, utan dragremmen läggs i en ögla, som dras över skinnlokans ändknoppar. På renens huvud sätts grimman/bágge. I grimman sitter tömmen/ lábttje. Om renen inte skulle köras, utan ledas så fästes bara en rem i grimman. Den som ledde renen åkte då skidor. Vid högtidliga tillfällen pryddes renen. Då användes en grimma prydd med tofsar och en utsmyckad ryggrem/vuodjemavudis och en utsmyckad halsrem med skälla/divggariessa. Dragrenens%20seldon%3A%20%0AF%C3%B6rr%20anv%C3%A4ndes%20renarna%20som%20dragdjur%20vintertid.%20Med%20ren%20och%20ackja%20kunde%20man%20f%C3%A4rdas%20p%C3%A5%20sn%C3%B6n%20och%20transportera%20sina%20tillh%C3%B6righeter.%20%0AAtt%20sela%20en%20ren%3A%20f%C3%B6rst%20l%C3%A4gger%20man%20tr%C3%A4lokorna%2F%20le%C5%8Bga%20%C3%B6ver%20renens%20nacke%2C%20framf%C3%B6r%20frambenen%20och%20f%C3%A4ster%20ihop%20den%2Fdem%20under%20renens%20mage%20med%20en%20l%C3%A4derrem.%20Fr%C3%A5n%20varje%20bogtr%C3%A4%20g%C3%A5r%20sidoremmar%20till%20att%20f%C3%A4sta%20buktr%C3%A4et%2Ftjoajvvevulmuorra%20i%20under%20renens%20mage.%20I%20sidoremmarna%20sitter%20ocks%C3%A5%20ryggremmen%2C%20som%20g%C3%A5r%20%C3%B6ver%20renens%20rygg.%20Fr%C3%A5n%20buktr%C3%A4et%20g%C3%A5r%20dragremmen%2F%20vuoht%C3%A1r%C3%A1jppe%20till%20ackjan.%20%0AF%C3%B6re%20tr%C3%A4lokorna%20tid%20anv%C3%A4ndes%20skinnlokar%2Fg%C3%A4s%C3%A1s%2C%20sedan%20blev%20b%C3%A5da%20typerna%20vanliga.%20N%C3%A4r%20man%20selar%20med%20skinnloka%20s%C3%A5%20anv%C3%A4nds%20inte%20buktr%C3%A4%2C%20utan%20dragremmen%20l%C3%A4ggs%20i%20en%20%C3%B6gla%2C%20som%20dras%20%C3%B6ver%20skinnlokans%20%C3%A4ndknoppar.%20%0AP%C3%A5%20renens%20huvud%20s%C3%A4tts%20grimman%2Fb%C3%A1gge.%20I%20grimman%20sitter%20t%C3%B6mmen%2F%20l%C3%A1bttje.%20Om%20renen%20inte%20skulle%20k%C3%B6ras%2C%20utan%20ledas%20s%C3%A5%20f%C3%A4stes%20bara%20en%20rem%20i%20grimman.%20Den%20som%20ledde%20renen%20%C3%A5kte%20d%C3%A5%20skidor.%20%0AVid%20h%C3%B6gtidliga%20tillf%C3%A4llen%20pryddes%20renen.%20D%C3%A5%20anv%C3%A4ndes%20en%20grimma%20prydd%20med%20tofsar%20och%20en%20utsmyckad%20ryggrem%2Fvuodjemavudis%20och%20en%20utsmyckad%20halsrem%20med%20sk%C3%A4lla%2Fdivggariessa.%0A
Material: läder/riehttil%C3%A4der%2Friehtti
Teknik svenska: garvat med bark/ostet, klippt/beaskeditgarvat%20med%20bark%2Fostet%2C%20klippt%2Fbeaskedit
Färg: brunt/ruskat, beigebrunt%2Fruskat%2C%20beige
Funktion: att sela renen med. att%20sela%20renen%20med.%20
Plats: IdivuomaIdivuoma
län: Norrbottens länNorrbottens%20l%C3%A4n
kommun: Kiruna knKiruna%20kn
socken: Karesuando snKaresuando%20sn
by: IdivuomaIdivuoma
bredd: 6 cm6%20cm [ca]
Tillverkningstid: 1900-tal1900-tal
Användningstid: 1900-tal1900-tal