logo

Carlotta - the museum database

AJ:004528 :: ackja, pulka

Object description

Körpulka (ursprungligen med hög rygg, men överdelen har gått av och saknas). 4 lásstaga/sidobräder på var sida om mielgas/kölen. I njunnje/nosen/fören är sidobräderna virade mot kölen och fäst med ett metallbeslag. 6 viera/spant med träspikar. Längs överkanten i varje sida hål för öglor. I vissa av hålen sitter öglor av läder och av sena. Hålet för dragremmen är uttaget vågrätt i kölbrädan. På baksidan av ackjan, på sliehkko är det dekorerat dels med ett blommönster och dels med ett cirkelmönster.

Bild 1: Helbild med synlig insida. Bild 2: Helbild. Bild 3: Baksida. Bild 4: Fören, närbild. Bild 5: Fören insida. Bild 6: Fören utifrån. Bild 7: Bakdelen utifrån. Bild 8: Närbild av sena för fastknytning. Bild 9: Närbild på gravyr på fören.

Inventarienummer
AJ:004528
Sakord
ackja; pulka
Sakord - övergripande term
transport och kommunikation
Sakord - kategori
meddon
Sakord, samiska
gieris (saL)
Antal
1
OCM
492 Transport med dragdjur; 4932
Historik
Förr användes renarna som dragdjur på vintern. Med ren och ackja kunde man färdas på snön och transportera sina tillhörigheter. Vid flyttningar mellan de olika boplatserna flyttades med rajd. En rajd är en rad med renar och ackjor som är hopbundna efter varandra, gierisrájddo. Varje ackja dras av en ren. En rajd kunde bestå av 6 till 8 ackjor. Ackjan tillverkades utifrån hur den skulle användas. Det finns lastackjor, körackjor/ vuodjemgieris och täckta s.k. lockackjor/låhkek. Lastackjor användes till transport av varor och redskap som inte behövde omsorgsfullare förvaring. Uppe vid överkanten har den en rad små skinn- eller repöglor/ gáruna, igenom dessa drogs spännrepen, så lasten hölls på plats. Åkackjan liknar lastackjan, men har högre rygg, att luta sig mot för den som kör ackjan. En åkackja kan också ha fören täckt med skinn. Lockackjan har brädor på översidan, så den är helt sluten. Uppe på översidan har den ett fyrkantigt hål med lock över, för att komma åt tillhörigheterna i ackjan. I lockackjan förvarades mat och viktigare ägodelar. Ofta var den låsbar. Alla ackjor har en båtformad för och oftast har ackjan gavel längt bak/sliehkko (ryggbräda). Ackjor utan denna gavel användes till att forsla kåtastänger med. Ackjan har en bottenbräda till köl/mielgas, ofta två sidomedar/sålge på sidan om kölen (för att göra ackjan mindre vinglig) spant/viera (ackjans skelett) och mot spanten fästa sidobräder/ lásstaga.
Beskrivning

Körpulka (ursprungligen med hög rygg, men överdelen har gått av och saknas). 4 lásstaga/sidobräder på var sida om mielgas/kölen. I njunnje/nosen/fören är sidobräderna virade mot kölen och fäst med ett metallbeslag. 6 viera/spant med träspikar. Längs överkanten i varje sida hål för öglor. I vissa av hålen sitter öglor av läder och av sena. Hålet för dragremmen är uttaget vågrätt i kölbrädan. På baksidan av ackjan, på sliehkko är det dekorerat dels med ett blommönster och dels med ett cirkelmönster.

Bild 1: Helbild med synlig insida. Bild 2: Helbild. Bild 3: Baksida. Bild 4: Fören, närbild. Bild 5: Fören insida. Bild 6: Fören utifrån. Bild 7: Bakdelen utifrån. Bild 8: Närbild av sena för fastknytning. Bild 9: Närbild på gravyr på fören.

Material
trä/muorra; järn/ruovdde; sena/suodna; läder/liertte; hampa
Teknik svenska
handgjort/giehtabarggo
Färg
brunt/russjkat, grönt/ruodnat
Funktion
att åka i efter ren
län
Norrbottens län
kommun
Jokkmokks kn
socken
Jokkmokks sn
Mått
Gu/L 210 cm, Gå/B 50 cm, Sliehkko A/H 50 cm