logo

Carlotta - the museum database

AJ:001549 :: flaskor, saltflaska

Object description
Saltflaska bunden med kluvna rottågor. Tretrådig tvinnad skinnsnodd L 27 cm, att bära flaskan i, dessutom en tretrådig tvinnad skinnsnodd L 23 cm, mellan flaskan och korken. På den senare snodden finns en cylinderformad hornpärla, L 1 cm, med initialerna AK inristade. Rutmönster ytterst på korken. Lagad med lim. Tätbunden enligt Ellen Kitok-Andersson, enligt TB samestick eftersom den har fler än en stödtåga och eftersom den saknar omtag mellan varje gång man binder ner. Skillnaden i benämning kan vara dialektal.
Object description

Rotbindning:

För att binda rot behöver man grövre stödtågor och tunnare bindtågor, som dessutom kan vara delade. Stödtågorna kan vara dubbelt så grova som bindtågorna. Stödtågorna bygger upp föremålets form. Runt stödtågorna lindas bindtågorna. Samisk rotteknik karakteriseras av att man oftast binder över två stödtågor istället för en och att man under arbetet håller föremålet med mönstersidan utåt. Bindningen är mycket tät.

Man har färgat rötter och använt. Länge har man använt växtfärger, sedan kom anilinfärgerna (senare hälften av 1800-talet). Då man binder med färgade rötter låter man den tåga som inte används löpa tillsammans med stödtågan. Då göms den och finns på rätt ställe när den senare behövs.

Granens rötter tål mycket väta. Av granrötter blir det starka rep och telnar till nät och not.

Av björkens rötter gjordes fina föremål som lämpade sig väl till mathantering, då björk inte lämnar någon smak.

Innan rötterna används skrapas barken bort. Roten måste alltid mjukas upp i vatten innan man kan arbeta med den och ska vara fuktig när man arbetar med den. När den torkar blir den hård och går inte att böja utan att bryta.

Under självhushållningens dagar tillverkade hushållen själva sina föremål för hemmabruk. Idag är rotslöjd främst ett exklusivt hantverk, ett konsthantverk.

Källa: Dájvve – om rot och hantverk och redskap/ruohttsasa giehtaduojen ja nävon. Ájtte 1995. Parallelltext på svenska och lulesamiska.

Läs mer om samisk rotslöjd i ”Asa Kitok och hennes döttrar” av Tom G Svensson.

Inventarienummer
AJ:001549
Sakord
flaskor; saltflaska
Sakord - övergripande term
husgeråd
Sakord, samiska
sálltetjåhke (saL)
Antal
1
OCM
251 Konservering, förvaring mat i hemmet; 353 Inredning och möblering; 531 Konsthantverk och formgivning
Beskrivning
Saltflaska bunden med kluvna rottågor. Tretrådig tvinnad skinnsnodd L 27 cm, att bära flaskan i, dessutom en tretrådig tvinnad skinnsnodd L 23 cm, mellan flaskan och korken. På den senare snodden finns en cylinderformad hornpärla, L 1 cm, med initialerna AK inristade. Rutmönster ytterst på korken. Lagad med lim. Tätbunden enligt Ellen Kitok-Andersson, enligt TB samestick eftersom den har fler än en stödtåga och eftersom den saknar omtag mellan varje gång man binder ner. Skillnaden i benämning kan vara dialektal.; Rotbindning: För att binda rot behöver man grövre stödtågor och tunnare bindtågor, som dessutom kan vara delade. Stödtågorna kan vara dubbelt så grova som bindtågorna. Stödtågorna bygger upp föremålets form. Runt stödtågorna lindas bindtågorna. Samisk rotteknik karakteriseras av att man oftast binder över två stödtågor istället för en och att man under arbetet håller föremålet med mönstersidan utåt. Bindningen är mycket tät. Man har färgat rötter och använt. Länge har man använt växtfärger, sedan kom anilinfärgerna (senare hälften av 1800-talet). Då man binder med färgade rötter låter man den tåga som inte används löpa tillsammans med stödtågan. Då göms den och finns på rätt ställe när den senare behövs. Granens rötter tål mycket väta. Av granrötter blir det starka rep och telnar till nät och not. Av björkens rötter gjordes fina föremål som lämpade sig väl till mathantering, då björk inte lämnar någon smak. Innan rötterna används skrapas barken bort. Roten måste alltid mjukas upp i vatten innan man kan arbeta med den och ska vara fuktig när man arbetar med den. När den torkar blir den hård och går inte att böja utan att bryta. Under självhushållningens dagar tillverkade hushållen själva sina föremål för hemmabruk. Idag är rotslöjd främst ett exklusivt hantverk, ett konsthantverk. Källa: Dájvve – om rot och hantverk och redskap/ruohttsasa giehtaduojen ja nävon. Ájtte 1995. Parallelltext på svenska och lulesamiska. Läs mer om samisk rotslöjd i ”Asa Kitok och hennes döttrar” av Tom G Svensson.
Material
rottåga/dájvve; skinn; horn/tjoarvve
Teknik svenska
bundet; tvinnat; limmat; graverat; garvat med bark/lasstit
Funktion
att förvara grovsalt i
Kulturell tillhörighet
nordsamiskt/davvisámi
Sign/märkning
A. Kitok. 1967. AK
Sameby
Baste čearru / Mellanbyn
län
Norrbottens län
kommun
Gällivare kn
Vikt
178,6 g
diameter
21 cm
bredd
18,3 cm
Personnamn - Tillverkare
Kitok Asa [tillverkning]
Personnamn - Brukare
Kitok Asa [brukare]; Andersson Kitok Ellen [brukare]
Tillverkningstid
1967
Användningstid
1967-. Ej brukad, prydnadsföremål.