HambeA:00401:A :: stuga, interiör, möbel, bord, man, tobaksbruk, pipa, möte

Pårek den 18/12 1916. Hedemo foto, tillhör professor Axel Hambergs fotosamling.

De tre bör vara, från vänster: Bror Hedemo, Lars Nilsson Tuorda och Manne Hofling. Bror Hedemo var stationerad i Pårek 1916-1917. Lars Nilsson Tuorda gick med bördor sträckan Kvikkjokk-Pårek-Pårtejåkkå. Han deltog i Nordenskiölds expedition till Grönland 1883, där han skidade 460 kilometer på 57 timmar tillsammans med Anders Rassa. Manne Hofling var assistent i Pårtetjåkkå 1 juli 1916 - 30 juni 1917, och fortsatte efter det för att tjänstgöra ett år till. Anledningen var att upprätthålla meterologiska observationer. Här har han gått ner till Pårekstugan, som ligger i björkskogen. Till skillnad från kalfjällstoppen Pårtetjåkkå, där han var stationerad. (källa: Lars Andersson: Hambergsboken)

I Boarek/Pårek ligger ett höst- och vårviste för Jåhkåkasska sameby. Vid tiden för fotot låg Boarek inom Sirges sameby. 1945 bildades samebyn Jåhkåkasska, av den sydligaste delen av Sirges sameby.

I bakgrunden, i fotots vänstra hörn, syns en Bendorfs elektrometer. En sådan finns i Ájttes samling, inv-nr AJ 7179.

Vid observatoriet i Pårek, och även på Pårtetjåkkå, utfördes luftelektriska observationer. Det gällde förekomsten av positiva och negativa joner i luften (jontätheten) vid olika väderförhållanden liksom undersökning av luftelektrisitet. Luftelektriska mätningar utfördes enl. professor Havmberg 6 gånger /dygn (kl 01-02, 05-06. 09-10. 13-14, 17-18 och 21-22). Antalet positiva joner har maximum omkring kl 18 och de negativa kl 06 med ett mindre maximum kl 18. Det är tydligt att de positiva jonerna överväger. Det stämmer överens med mina begränsade kunskaper, att jordytan är övervägande positiv laddad. (Ur text av Håkan Hultberg, meterolog)

Boarek/Pårek är ett höst- och vårviste för Jåhkågasskasamerna. Samebyn Jåhkåkasska bildades 1945, genom att den bröts ut ur Sirges sameby.

Samevistet i Boarek ligger på torra isälvssediment helt inpå trädgränsen. Här finns hela skalan av gamla härdar, förrådsgropar och övergivna kåtaplatser från rennomadismens tid till nyrenoverade torvkåtor och moderna renvaktarstugor.

Pårektjåkkå-stugan: vid Boarekjávrre ligger en av de fem forskarhyddor som Sarekforskaren Axel Hamberg lät uppföra. Denna byggdes 1912 efter ritning och noggrann planering av Hamberg själv. Konstruktionen är två lager plåt med regelverk och isolerande fetvadd emellan. Allt material för denna, liksom för den hydda som byggdes på Bårddetjåhkkå/Pårtetjåkkå fraktades med tåg från Uppsala till Murjek, sedan med häst och kälke och till sist med hjälp av bärare.

Den rödmålade hyddan i Boarek, omgiven av små byggnader för mätinstrument är den mest välbevarade med sin genomtänkta originalinredning och både instrument och annat kvarlämnat från Hambergs tid. Alla Hambergshyddor är låsta men används än idag som forskarstugor.

I Pårekhyddan bedrevs meteorologiska observationer. Hyddan byggdes ut med ett vindtorn 1916 och fil. stud. Bror Hedemo anställdes som meteorolog för att sköta mätningarna. Här räckte det med en person, eftersom det gick att använda självregistrerande instrument i betydligt större utsträckning när platsen låg på mycket lägre höjd än det utsatta Pårtetjåkko; nere vid björkskogsgränsen utgjorde rimfrost och orkaner inget problem. Mätningarna skedde heller inte med samma täta intervall som på Pårtetjåkko.

Källa: http://www.axelhamberg.se/Default.aspx?pageid=2143