1
Bild 1 Vy över vall nr 20, nära årddå på Bálatjåhkkå:s sydsida Foto 33
Rapport om rekognoseringstur i kulturlandskap
mellan Parka och Buollemoajvve
090907-090912
Jalle Henriksson
2
Allmänt
Karta 1: Färdrutt
Avsikten var att finna kulturpåverkade landskap, framförallt vallar, längs Nuortvallegruppens
höst- och vårflyttväg. Som bakgrund hade jag en sammanställning av skriftliga uppgifter (den
som jag gjorde 090728), satellitbilder
1
och en del muntliga uppgifter från Per-Israel Pavval.
Sträckan är lång, så det handlar om en översiktlig rekognosering.
Det ska finnas vallar i området som har röjts med miljöstöd. Nummer 11 i min redovisning är
en sådan, men det finns tydligen också någon som jag inte har passerat, såsom en vid
Árvesjávrreluspen. De uppgifter om vallar och sk kulturelement som kan ha framkommit i
samband med dessa ansökningar har jag inte lyckats införliva i denna rapport.
Jag valde att gå den norra sidan av Skielldadalen, som föreföll vara något mindre använd som
flyttled i senare tid. Av praktiska skäl gick jag från öster till väster, alltså motsatt den riktning
som man flyttade under mjölkningssäsongen. Jag har dock numrerat mina iakttagelser i den
senare riktningen, alltså från väster till öster.
Längs hela sträckan är kulturpåverkan uppenbar. Särskilt påtagligt är det i vad jag här kallat
mellanområdet, från slättlandet söder om Skielldajávrre till Sarvasj, men även i Skielldadalen
finns en hel del vallar. Vallarna är av olika storlekar och typer och i olika skeden av
igenväxning.
Jag har framförallt letat efter vallar och härdar på vallarna, härdar i övrigt är sådana som jag
har råkat gå på.
Min kamera fick slut batteri efter tre dagar. Jag har därför inga foton från Skielldadalen.
Numreringen med Foto 1, 2 osv refererar till en bildfilmapp, ”Foton Nuortvalle”, som biläggs
denna Wordfil. Bilderna i denna rapport är hämtade därifrån men har fått andra nummer.
1
Satellitbilderna är mycket skarpa väster om Stuor Láptjok utom i området kring Tsatsák.
3
Redovisning av iakttagelser
Karta 2: Parka-Skielldadalen
1. Härd, 0,90x0,70m. (7409789/1576374) Kol framkom vid sondning. Intill västra kanten av:
Vall, 100x100m i nordsluttning, beväxt med gräs och vuxna björkar.
2. Härd, 0,95x0,65m. (7405273/1579584) Inget kol framkom. På torr lavbeväxt backe i område med
osäkra vallar men mycket gräsmarker.
3. Vall, 100x100m. (7405461/1584116) Beväxt med gräs och vuxna björkar.
4. Vall, inom ett oregelbundet område eller flera vallar, sammantaget över 500m i sin största
utsträckning, det mesta ganska öppna gräsytor. I centrala delen:
Härd, 1.10x0,70m med extra boassjosten. (7407053/1585418) Inget kol framkom. Två härdar är
dokumenterade här sedan tidigare, varav detta torde vara den ena..
5. Härd, avvikande typ, djup med mycket och stor sten, 1,40x0,70m. (7407334/1587271) Sot
framkom vid sondning. Nära sjöstranden. Intill härden bort från sjön ett område med lavmark och
glest björkuppslag som är påfallande magert/utarmat.
6. Vall, oregelbunden, med största utbredning 150m i motsatta riktningar. (7407399/1588667)
Bevuxen med mycket gräs men också vuxna björkar. Ingen härd påträffades.
7. Härd, ej helt komplett, men visar kolförekomst vid sondning. (7404066/1593354) På torr backe
med björkar i östra delen av
Vall, 120x20m beväxt med kruståtel och fårsvingel. Österut fortsätter vallen lika långt, men är där
mer utarmad och beväxt med lav och glest björkuppslag.
Jag gick över bäcken mittför 7, satellitbilden ger indikationer på att det kan finnas vallmarker även
längre österut på denna sida. Mittför Tjiegŋalis höll jag högre upp
; i sluttningen. Där finns en del
ängsliknande områden vid årddå, men jag såg då vallområden nere i dalen. Därför gick jag åter ner,
men troligtvis missade jag någon vall vid övre Tjiegŋalis. Eller någon vid årddå.
Mellan Bäjvvájávrre och Gaskasjávrre gick jag tillbaka till södra sidan på grund av dålig terräng. Där
kom jag direkt på en vall. Jag kunde inte med kikaren se något valliknande på norra sidan om
Gaskasjávrre.
4
Karta 3: Mellanområdet
8. Rester av ställning/suoŋer i västra kanten av vallområde som utbreder sig långt österut.
(7402270/1594786) Ingen härd påträffades. Foto 1,2 (av vallområdet)
9. Vall, 180x100m. (7401819/1596510) På flyttleden/fyrhjulingsvägen. Ingen härd påträffad. Foto 3
10. Vall,. (7401482/1599349) Ingen härd påträffades. Vallmarkerna fortsätter ytterligare en bra bit ned
efter stigen/fyrhjulingsvägen. Foto 5
11. Vall, nyröjd, Iŋgá giedde. (7401363/1599714) På flyttleden/fyrhjulingsvägen.Bör vara
dokumenterad i samband med miljöstöd. Foto 6, 7
12. Vall, 150x150m, oregelbunden. (7401284/1600399) På flyttleden/fyrhjulingsvägen nära
trädgränsen, beväxt med gräs och vuxna björkar. Ingen härd påträffades. Foto 8,9,10,11
13. Härd, 0,95x0,60m på kalfjäll. (7401432/1601216) Foto 12 30m söder därom ett område med
Vall, fläckvis och oregelbunden utsträckning, beväxt med fårsvingel. Foto 13, 14, 15, 16
Något hundratal meter väster därom ytterligare
Vall, oregelbunden, men frodigare än föreg.
14. Vall, 150x70m. (7400481/1602981) Oregelbunden och fortsätter i en smal ände ytterligare något
hundratal m mot öster. På flyttleden/fyrhjulingsvägen. Mycket stagg? Foto 17, 18 I västra delen
Härd, 0,95x0,60m, mycket övertorvad. Sot framkom vid sondning.
15. Härd i fyrhjulingsspåret. (7399190/1605271) Vid sondning framkom sot. Foto 19 Söder därom ett
svåruppskattat valliknande område med vuxna björkar. Foto 20
16. Härd, 0,95x0,70m på kalfjäll. (7398657/1606454) Vid sondning framkom sot. Foto 21 Intill finns
Vall, mindre, ganska maget område. Foto 22
Detta är den del av sträckan som uppenbart är gammal flyttled, och nu fyrhjulingsväg. Här är kolossalt
mycket kulturpåverkad mark, särskilt kring Átjekvárásj, på Tsatsáks västsluttning (ännu längre ned än
10) samt i kanterna mot myrlandet mellan 9 och 8. Största öppna ytan där torde vara minst 500m lång.
Skälet till att jag inte hittade några härdar är att jag inte mäktade med att gå runt alla vallar. Många
valliknande marker blev inte heller noterade, och då vet jag inte vad som fanns i björkskogen på
sidorna om stigen.
I Svackan mellan Átjekvárásj och Sarvvátj finns mycket gräsmarker. Där syns på satellitbilden tre
öppna ytor, som det inte är säkert att jag har undersökt. Även österut, i svackan mellan Sarvasj två
toppar, finns ett större, valliknande område som finns på Foto 23 och 24.
5
Karta 4: Nuortvalle
16. Se föreg. (7398657/1606454)
17. Vall, 100x40m öppen gräsyta, men syns också i björkskogssluttningen nedanför. Foto 25, 26 Något
väster om mitten:
Härd, fyrkantig 1,00x1,00m. (7398088/1609717) Vid sondning framkom sot. Foto 27
18. Valliknande område nära Rávdoajvve-vistet, beväxt med mycket björkskog. (7397757/1613918)
Foto 28
19. Härd, 1,00x0,70m. (7396897/1614283) Stenar vid ingången mot söder. Vid sondning framkom
sot. Foto 29, 30, 31
20. Vall, 150x50m. Beväxt med kruståtel och blåbär. Foto 32, 33 I västra änden:
Härd, (7395027/1616915) Vid sondning framkom kol. Foto 34
Härd 15m sö föreg. Vid sondning framkom mycket sot.
Härd 100m ö föreg. Vid sondning framkom kol.
Här gick jag förbi Rávdoajvve, men jag kunde kanske lika gärna ha gått rakt mot Stuor-Láptjok, jag
vet inte hur
; vägarna har använts. Uppenbarligen finns det vallar och härdar där jag gick. Det syns en
gammal textad led från Rávdoajvve och västerut, där den verkar försvinna ungefär som det anges på
kartan. Vid Sarvasj, där jag kom upp vid 16, blir fjällryggen smalare och vägvalsmöjligheterna därmed
mindre.
6
Frågor och diskussion
Det krävs träning för att bli bra på att hitta vallar. I de områden där satellitbilderna är bra är de till stor
hjälp, men även tolkningen av dem kräver vana.
Jag hade räknat med att vallarna skulle ligga på klövjestigen, och den har jag nog hittat långa sträckor.
Där är också vallarna rikligt förekommande. Men det förekommer kanske också vallar på andra
ställen. Den tidigare dokumenterade vallen vid Árvesjávrre:s västända ligger ungefär två kilometer
från den led som jag nu har gått. Man skulle behöva förstå i vilket sammanhang den har använts. En
tänkt flyttväg därifrån längs Árvesjávrre:s norra strand verkar inte så bra. Ett annat exempel är vallarna
vid Bäjvvájávrre som är omgivna av besvärlig terräng utom upp mot fjället.
Jag förväntade mig också att vallarna gärna skulle ligga kring årddå. Typiska sådana vallar finns, som
nr 17 och 20 (Bild 1). Men i Skielldadalen finns det vallar längst ned i dalen. Där har jag visserligen
letat för litet kring årddå. Finns det alternativa flyttvägar, en för höst och en för vår, eller kanske
variationer av andra skäl? Vallen nr 3 ligger likaså långt ned. Jag antar att det finns en flyttled högre
upp på Gájsásj, söder om Sadjem, som ansluter till kartans stig vid den nuvarande renvaktarstugan.
På många ställen ligger vallarna mycket tätare än vad som är lämpliga dagsflyttningsavstånd. Samma
typ av frågor vill jag ställa där; är det alternativa vallar, olika flyttlags ställen, årstidsbundna platser
eller vad?
Vallarna som jag har sett uppvisar som sagt många varianter och olika igenväxningsskeden. Kanske är
området just därför intressant i forskningshänseende? På de högsta partierna är vallarna mycket magra,
såsom nr 13 och 16 (Bild 2), på Tsatsák:s västsida är de frodiga. En del är bevuxna med ganska stora
björkar (Bild 3), andra är mer öppna, t ex kring 8 och 9 (Bild 4). En vall, nr 11, är nyligen röjd (Bild
5). Det vore bra om det fanns någon metod för att bedöma ålder eller någon klassificeringsmodell för
att indela vallarna i olika typer efter flora, läge eller andra kännetecken.
Många igenväxande vallar är oregelbundna med långa utlöpare, t ex 6 och 7 i Skielldadalen. De är
svårbeskrivna vad gäller utsträckning.
Bild 2 Härd vid vall på Sarvasj
(nr 16), mager
typ på fjällkrön. Foto 22
7
Bild 3 Frodig vall
med stora björkar
nära Rávdávrre
(nr 18). Foto 28
Den här typen av
vallar är ofta mycket
svåra att beskriva till
form och storlek.
Bild 4 Östra änden
av det stora vall-
området söder om
Skielldajávrre
(mellan 8 och 9)
Vy mot v Foto 2
Bild 5 Iŋgá giedde,
röjd vall (nr 11)
Foto 7