logo

Carlotta - the museum database

bild

AJ:006094 :: tenntrådsrulle

Object description

AJ 6094:1-6 hemspunnen tenntråd.

AJ 6094:1 tillkippt brun kartongbit med upplindad tenntråd. På kartongbiten är skrivet med blyerts 718.

AJ 6094:2 tillkippt brun kartongbit med upplindad tenntråd. På kartongbiten finns en del av en pappersetikett med text kvar.

AJ 6094:3 tillkippt brun kartongbit med upplindad tenntråd. Mellan kartongbiten och tenntråden är en vit tygbit.

AJ 6094:4 grå tygrulle med upplindad tenntråd.

AJ 6094:5 rullad toapapper med upplindad tenntråd.

AJ 6094:6 lindad tenntråd som en härva.

Inventarienummer
AJ:006094
Sakord
tenntrådsrulle
Sakord - kategori
tenntrådstillverkning
Sakord - övergripande term
hantverk och industri
Sakord, samiska
dadnehárppo (saL)
Antal
6
OCM
326
Beskrivning

AJ 6094:1-6 hemspunnen tenntråd.

AJ 6094:1 tillkippt brun kartongbit med upplindad tenntråd. På kartongbiten är skrivet med blyerts 718.

AJ 6094:2 tillkippt brun kartongbit med upplindad tenntråd. På kartongbiten finns en del av en pappersetikett med text kvar.

AJ 6094:3 tillkippt brun kartongbit med upplindad tenntråd. Mellan kartongbiten och tenntråden är en vit tygbit.

AJ 6094:4 grå tygrulle med upplindad tenntråd.

AJ 6094:5 rullad toapapper med upplindad tenntråd.

AJ 6094:6 lindad tenntråd som en härva.

Historik

Andreas Wilks (f. 1884) revitaliserade tenntrådstillverkningen vid 1900-talets början. Andreas Wilks spårade i sin ungdom upp gamla redskap för trådtillverkning och intervjua äldre människor om hur slöjden gick till. Han studerade även traditionella tennbroderade föremål i detalj, och när han var i 20-årsåldern började han experimentera med att göra sin egen tenntråd och brodera med den. Andreas Wilks moderniserade tillverkningen av tenntråd på flera vis. Istället för att spinna den kring en rensena som brukligt var bland samerna spann han den kring en björntråd, det vill säga kring en kraftig niotrådig dubbeltvinnad bomullstråd som fanns att köpa i affären. Wilks förenklade även processen genom att byta ut den gamla vridaren mot en slags slända som samerna fram tills dess endast använt för att spinna ullgarn.

Så småningom blev både Andreas Wilks skicklig tenntrådsslöjdare. Efter att han gift sig 1915 tog hustrun Syrene tog över broderiet och Andreas stod för tenntrådstillverkningen. Även Andreas bror Lars och dennes hustru Sanna (Syrenes syster) var skickliga tenntrådsslöjdare, liksom. Tillsammans dokumenterade de gamla mönster och räddade dem från att försvinna. Andreas Wilks höll många kurser om tenntrådsbroderi i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Härjedalen och bidrog till ett uppsving av den gamla konstarten. Första tenntrådskursen hölls 1925.

; Tenntråd tillverkad på 1960-talet vid kurs med läraren i samisk slöjd, Elsa Aira. ; Tenntråd. Tekniken att dra, spinna och brodera med metalltråd är en teknik, som förekommit bland folk runtom i världen. Att just bearbeta tenn till tråd för utsmyckning är en teknik som verkar känd enbart hos samerna. Tekniken att brodera med metalltråd (guld och silver) kom till Europa från det Bysantiska riket De äldsta arkeologiska fynden i Sverige av både rund och plattdragen tenntråd är från 1000-talet och funna i Gråträsk, Piteå kommun, medan de äldsta skriftliga källorna om tenntråd bland samerna är från 1600-talet. Till exempel har Samuel Rheen beskrivit hur samerna tillverkar tenntråd genom att smälta tennet och sedan dra tenntråden genom horn med hål i, från grövre till tunnare. Rheen berättar att tråden ska dras bred, dvs.platt, för att kunna spinnas. Det gör man genom att sätta i ett litet ben i det hål som man drar tråden genom. Här beskriver han tillverkningssättet för platt tenntråd, som är mycket använt på äldre tenntrådsbroderade föremål. Kanske har platt tenntråd kan varit det normala från början, eftersom andra källor från 1600-, 1700- och 1800-talet omtalar att vid dragningen ska en liten syl av märgben användas för att platta till tenntråden innan spinning. Samuel Rheen berättar vidare att den spunna tenntråden spinns med en liten slända kring en annan tråd och att de kvinnor som är skicklast på tenntrådstillverkning och -broderande är högt ansedda. Det tidigaste sättet att spinna tenntråd verkar ha varit att genom antingen med en spinnkrok, även kallad vridare, eller en typ av slända tvinna den dragna tenntråden kring sentråd. ; Andreas Wilks (1884-1953) från Dikanäs är en viktig person inom den samiska tenntrådsslöjden, då han i början av 1900-talet revitaliserade konsten att tillverka och brodera med tenntråd. Den konsten hade nästan fallit i glömska vid sekelskiftet 1900. År 1905 fann Andreas i sin mors gamla tenntrådsverktyg och intervjuade äldre människor om hur slöjden gick till. Han studerade även traditionella tennbroderade föremål i detalj och började han experimentera med att göra sin egen tenntråd och brodera med den. Andreas Wilks moderniserade tillverkningen av tenntråd på flera vis. Istället för att spinna den kring en rensena som varit brukligt bland samerna spann han den kring en björntråd, det vill säga kring en kraftig niotrådig dubbeltvinnad bomullstråd som fanns att köpa i affären. Wilks förenklade även processen genom att byta ut den gamla vridaren mot en slags slända som samerna fram tills dess endast använt för att spinna ullgarn. Andreas Wilks höll många kurser och spred på så sätt kunskapen på nytt, så att den återupptogs och idag åter är ett utvecklat konsthantverk bland samerna.
Material
tenn/dadne; tenntråd/dadnehárppo; trä/muorra
Teknik svenska
draget tenntråd; spunnet
Teknik lulesamiska
danev giesedum
land
Sverige
län
Norrbottens län
kommun
Jokkmokks kn
höjd
varje provbit ca 8 cm
Personnamn - Tillverkare
Tuolja Inga Maj; Tuolja Karin
Tillverkningstid
1970-80-tal