Carlotta - the museum database

Nbm:006961 :: sked, silversked

Object description

Päronformat blad, dekorerat på insidan med lövverk runt övre delen av kanten. Stämplarna sitter på bladets insida, i mitten. Nedre delen av bladet har inristningar, hemgjorda bomärken. Skaftet ihåligt, grovt, med en tvärpinneförsedd romb överst. Skaftet har också en kedja, samt fem ringar och är dekorerat med svisselerade våglinjer.

Stämplar på skeden: OS-tre kronor-Haparanda stadsstämpel-K6. Stämplar på kedjan: EJB-tre kronor-Luleå stadsstämpel-F6.

fästet "avhugget".

Data elements
References (2)

Inventarienummer

Nbm:006961

Projekt - sammanhör med

Strömska [sammanhör med]

Sakord

sked; silversked

Sakord - övergripande term

Sakord - kategori

Sakord, samiska

silbbabassti (saL); bassti (saL)

Antal

OCM

326 Metallhantverk; 264 Födans servering och förtäring; 556 Status genom ägodelar

Beskrivning

Päronformat blad, dekorerat på insidan med lövverk runt övre delen av kanten. Stämplarna sitter på bladets insida, i mitten. Nedre delen av bladet har inristningar, hemgjorda bomärken. Skaftet ihåligt, grovt, med en tvärpinneförsedd romb överst. Skaftet har också en kedja, samt fem ringar och är dekorerat med svisselerade våglinjer.

Stämplar på skeden: OS-tre kronor-Haparanda stadsstämpel-K6. Stämplar på kedjan: EJB-tre kronor-Luleå stadsstämpel-F6.

fästet "avhugget".

Historik

Silvret hade förr en viktig funktion som en säker och värdebeständig kapitalplacering, till skillnad från renhjorden, som ju kunde minska vid dåliga år. Silvret var lätt att ta med sig, viktigt i ett nomadiserande samhälle, och kunde gömmas utan att förstöras. Dräktsilvret hade det också en social funktion genom att visa ägarens (ekonomiska) ställning. Silver, liksom andra metaller, ansågs också kunna skydda bäraren mot ont. Dessutom, och säkert inte minst, var det förstås ett sätt att pryda sig. Samerna smidde förr inte själva sitt silver. Det tillverkades för deras räkning av städernas guldsmeder. Samerna hade bestämda uppfattningar om vilka silverföremål de ville ha och hur de skulle se ut. Det kunde vara smycken, dryckeskärl och skedar. Det var framförallt äldre, gärna medeltida, former som samerna föredrog. Under senmedeltid upplevde de samiska samhället en högkonjunktur med stabil ekonomi, och den stil som då utvecklades höll man sedan fast vid. Föremålsformerna kom även att påverka de föremål samerna själva tillverkade, t.ex. hornskedarnas utsmyckning påverkas av silverskedarnas former. Samtidigt påverkas silverskeden av den samiska horngravyren. Litteraturtips: Fjellström, Phebe: Lapskt silver 1-2. Stockholm. 1962.; Silver glänser och pryder till fest och högtid och visar på status. Silver är värdebeständigt och hållbart och lätt att förvara och gömma. En bra försäkring i sämre tider. Redan på 1500-talet köpte välbärgade samer silver av guldsmeder i städerna. Maljor, knappar och spännen till kragar och bälten, skedar och kåsor. De medeltida formerna var uppskattade och förblev desamma i generation efter generation, när nya beställningar gjordes hos guldsmederna. Silverskedens form och dekor har influerats av hornskedarnas former. När man beställde silverskedar, tog man med sig sina hornskedar. Silverskedarna fick på detta sätt en form anpassad för en samisk kundkrets.

Material

Teknik svenska

Funktion

social, samt värdöre

Modell/Typ

Sign/märkning

stämplar: se beskrivning

Vikt

24,4 g

Mått

L 12 B 4,9. Kedja L 16,2 cm

Personnamn - Tillverkare

Brandt Johan Erik [tillverkning]; Strömberg Oskar [tillverkning]

Dokument - sammanhör med

AJD:1989 Nbm och Jm inkommit till Ájtte

Tillverkningstid

sked:1888,kedja:1884