Carlotta - the museum database

AJ:001505 :: silversked, sked

Object description: Bladet päronformat, guldpläterad på konkava sidan. Floristisk ornamentik med diagonalt dubbelstreck tvärs över bladet. Skaftet har zigzag på långsidorna, genombruten dekor i form av två x med ett streck emellan. 7 ringar fastsatta vid den genombrutna dekoren.

Data elements
References (1)

Inventarienummer: AJ:001505
Sakord: silverskedsilversked; skedsked
Sakord - övergripande term: husgerådhusger%C3%A5d
Sakord - kategori: skedarskedar
Sakord, samiska: silbabaste (saN)silbabaste%20%28saN%29; bassti (saL)bassti%20%28saL%29; silbbabassti (saL)silbbabassti%20%28saL%29
Antal: 11
OCM: 326 Metallhantverk326%20Metallhantverk; 264 Födans servering och förtäring264%20F%C3%B6dans%20servering%20och%20f%C3%B6rt%C3%A4ring; 556 Status genom ägodelar556%20Status%20genom%20%C3%A4godelar
Beskrivning: Bladet päronformat, guldpläterad på konkava sidan. Floristisk ornamentik med diagonalt dubbelstreck tvärs över bladet. Skaftet har zigzag på långsidorna, genombruten dekor i form av två x med ett streck emellan. 7 ringar fastsatta vid den genombrutna dekoren.
Historik: Silvret hade förr en viktig funktion som en säker och värdebeständig kapitalplacering, till skillnad från renhjorden, som ju kunde minska vid dåliga år. Silvret var lätt att ta med sig, viktigt i ett nomadiserande samhälle, och kunde gömmas utan att förstöras. Dräktsilvret hade det också en social funktion genom att visa ägarens (ekonomiska) ställning. Silver, liksom andra metaller, ansågs också kunna skydda bäraren mot ont. Dessutom, och säkert inte minst, var det förstås ett sätt att pryda sig. Samerna smidde förr inte själva sitt silver. Det tillverkades för deras räkning av städernas guldsmeder. Samerna hade bestämda uppfattningar om vilka silverföremål de ville ha och hur de skulle se ut. Det kunde vara smycken, dryckeskärl och skedar. Det var framförallt äldre, gärna medeltida, former som samerna föredrog. Under senmedeltid upplevde de samiska samhället en högkonjunktur med stabil ekonomi, och den stil som då utvecklades höll man sedan fast vid. Föremålsformerna kom även att påverka de föremål samerna själva tillverkade, t.ex. hornskedarnas utsmyckning påverkas av silverskedarnas former. Samtidigt påverkas silverskeden av den samiska horngravyren. Litteraturtips: Fjellström, Phebe: Lapskt silver 1-2. Stockholm. 1962.Silvret%20hade%20f%C3%B6rr%20en%20viktig%20funktion%20som%20en%20s%C3%A4ker%20och%20v%C3%A4rdebest%C3%A4ndig%20kapitalplacering%2C%20till%20skillnad%20fr%C3%A5n%20renhjorden%2C%20som%20ju%20kunde%20minska%20vid%20d%C3%A5liga%20%C3%A5r.%20Silvret%20var%20l%C3%A4tt%20att%20ta%20med%20sig%2C%20viktigt%20i%20ett%20nomadiserande%20samh%C3%A4lle%2C%20och%20kunde%20g%C3%B6mmas%20utan%20att%20f%C3%B6rst%C3%B6ras.%20Dr%C3%A4ktsilvret%20hade%20det%20ocks%C3%A5%20en%20social%20funktion%20genom%20att%20visa%20%C3%A4garens%20%28ekonomiska%29%20st%C3%A4llning.%20Silver%2C%20liksom%20andra%20metaller%2C%20ans%C3%A5gs%20ocks%C3%A5%20kunna%20skydda%20b%C3%A4raren%20mot%20ont.%20Dessutom%2C%20och%20s%C3%A4kert%20inte%20minst%2C%20var%20det%20f%C3%B6rst%C3%A5s%20ett%20s%C3%A4tt%20att%20pryda%20sig.%20%20%0A%0ASamerna%20smidde%20f%C3%B6rr%20inte%20sj%C3%A4lva%20sitt%20silver.%20Det%20tillverkades%20f%C3%B6r%20deras%20r%C3%A4kning%20av%20st%C3%A4dernas%20guldsmeder.%20Samerna%20hade%20best%C3%A4mda%20uppfattningar%20om%20vilka%20silverf%C3%B6rem%C3%A5l%20de%20ville%20ha%20och%20hur%20de%20skulle%20se%20ut.%20Det%20kunde%20vara%20smycken%2C%20dryckesk%C3%A4rl%20och%20skedar.%20Det%20var%20framf%C3%B6rallt%20%C3%A4ldre%2C%20g%C3%A4rna%20medeltida%2C%20former%20som%20samerna%20f%C3%B6redrog.%20Under%20senmedeltid%20upplevde%20de%20samiska%20samh%C3%A4llet%20en%20h%C3%B6gkonjunktur%20med%20stabil%20ekonomi%2C%20och%20den%20stil%20som%20d%C3%A5%20utvecklades%20h%C3%B6ll%20man%20sedan%20fast%20vid.%20%0A%0AF%C3%B6rem%C3%A5lsformerna%20kom%20%C3%A4ven%20att%20p%C3%A5verka%20de%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20samerna%20sj%C3%A4lva%20tillverkade%2C%20t.ex.%20hornskedarnas%20utsmyckning%20p%C3%A5verkas%20av%20silverskedarnas%20former.%20Samtidigt%20p%C3%A5verkas%20silverskeden%20av%20den%20samiska%20horngravyren.%20%0A%0ALitteraturtips%3A%20Fjellstr%C3%B6m%2C%20Phebe%3A%20Lapskt%20silver%201-2.%20Stockholm.%20%201962.; Silver glänser och pryder till fest och högtid och visar på status. Silver är värdebeständigt och hållbart och lätt att förvara och gömma. En bra försäkring i sämre tider. Redan på 1500-talet köpte välbärgade samer silver av guldsmeder i städerna. Maljor, knappar och spännen till kragar och bälten, skedar och kåsor. De medeltida formerna var uppskattade och förblev desamma i generation efter generation, när nya beställningar gjordes hos guldsmederna. Silverskedens form och dekor har influerats av hornskedarnas former. När man beställde silverskedar, tog man med sig sina hornskedar. Silverskedarna fick på detta sätt en form anpassad för en samisk kundkrets. Silver%20gl%C3%A4nser%20och%20pryder%20till%20fest%20och%20h%C3%B6gtid%20och%20visar%20p%C3%A5%20status.%20%0D%0ASilver%20%C3%A4r%20v%C3%A4rdebest%C3%A4ndigt%20och%20h%C3%A5llbart%20och%20l%C3%A4tt%20att%20f%C3%B6rvara%20och%20g%C3%B6mma.%20En%20bra%20f%C3%B6rs%C3%A4kring%20i%20s%C3%A4mre%20tider.%20%0D%0A%0D%0ARedan%20p%C3%A5%201500-talet%20k%C3%B6pte%20v%C3%A4lb%C3%A4rgade%20samer%20silver%20av%20guldsmeder%20i%20st%C3%A4derna.%20Maljor%2C%20knappar%20och%20sp%C3%A4nnen%20till%20kragar%20och%20b%C3%A4lten%2C%20skedar%20och%20k%C3%A5sor.%0D%0ADe%20medeltida%20formerna%20var%20uppskattade%20och%20f%C3%B6rblev%20desamma%20i%20generation%20efter%20generation%2C%20n%C3%A4r%20nya%20best%C3%A4llningar%20gjordes%20hos%20guldsmederna.%20%0D%0A%0D%0ASilverskedens%20form%20och%20dekor%20har%20influerats%20av%20hornskedarnas%20former.%20N%C3%A4r%20man%20best%C3%A4llde%20silverskedar%2C%20tog%20man%20med%20sig%20sina%20hornskedar.%20Silverskedarna%20fick%20p%C3%A5%20detta%20s%C3%A4tt%20en%20form%20anpassad%20f%C3%B6r%20en%20samisk%20kundkrets.%20%0D%0A
Material: silver/silbbasilver%2Fsilbba; guld/gålleguld%2Fg%C3%A5lle
Teknik svenska: slagetslaget; löttl%C3%B6tt
Färg: guldfärgat/gållebájnedumguldf%C3%A4rgat%2Fg%C3%A5lleb%C3%A1jnedum
Funktion: socialt, värdöresocialt%2C%20v%C3%A4rd%C3%B6re
Modell/Typ: mellantyp SKE-IV / SKE-VI
Sign/märkning: Stämplar: P6, CAÅ, "kattfoten", stämpel för Luleå. Inristat (otydligt): AF (?)
Vikt: 28,7 g28%2C7%20g
Mått: L ca 15, 5 B ca 5. Blad L 7 B 5 cm skaft L 8,5 B 3,5 cm
Personnamn - Tillverkare: Åström Carl Adolf%C3%85str%C3%B6m%20Carl%20Adolf [tillverkning]
Tillverkningstid: 18931893