Carlotta - the museum database
Overview
About Carlotta
Accessibility
The museum
Search
Easy search
Advanced search
Search tips
Detail view
Go back
Gi:000075 :: grimma, renseldon
Object description
Tennbroderad med ca. 3 dm långa 2 cm breda fransar av ylle och två tofsar på skinnklädda snören.
Data elements
References (7)
Inventarienummer
Gi:000075
Projekt - sammanhör med
Geografiska Institutionens samiska samling
Geografiska%20Institutionens%20samiska%20samling
[sammanhör med];
Österberg
%C3%96sterberg
[sammanhör med];
Fördjupningsrummet föremål
F%C3%B6rdjupningsrummet%20f%C3%B6rem%C3%A5l
Sakord
grimma
grimma
;
renseldon
renseldon
Sakord - övergripande term
transport och kommunikation
transport%20och%20kommunikation
Sakord - kategori
seldon
seldon
Sakord, samiska
bágge (saL)
b%C3%A1gge%20%28saL%29
Antal
1
1
OCM
231 Tamdjur inkl sällskaps- o pälsdjur
231%20Tamdjur%20inkl%20s%C3%A4llskaps-%20o%20p%C3%A4lsdjur
;
326 Metallhantverk
326%20Metallhantverk
;
281 Skinn- och läderberedning
281%20Skinn-%20och%20l%C3%A4derberedning
Historik
Dragrenens seldon: Förr användes renarna som dragdjur vintertid. Med ren och ackja kunde man färdas på snön och transportera sina tillhörigheter. Att sela en ren: först lägger man trälokorna/ leŋga över renens nacke, framför frambenen och fäster ihop den/dem under renens mage med en läderrem. Från varje bogträ går sidoremmar till att fästa bukträet/tjoajvvevulmuorra i under renens mage. I sidoremmarna sitter också ryggremmen, som går över renens rygg. Från bukträet går dragremmen/ vuohtárájppe till ackjan. Före trälokorna tid användes skinnlokar/gäsás, sedan blev båda typerna vanliga. När man selar med skinnloka så används inte bukträ, utan dragremmen läggs i en ögla, som dras över skinnlokans ändknoppar. På renens huvud sätts grimman/bágge. I grimman sitter tömmen/ lábttje. Om renen inte skulle köras, utan ledas så fästes bara en rem i grimman. Den som ledde renen åkte då skidor. Vid högtidliga tillfällen pryddes renen. Då användes en grimma prydd med tofsar och en utsmyckad ryggrem/vuodjemavudis och en utsmyckad halsrem med skälla/divggariessa.
Dragrenens%20seldon%3A%20%0AF%C3%B6rr%20anv%C3%A4ndes%20renarna%20som%20dragdjur%20vintertid.%20Med%20ren%20och%20ackja%20kunde%20man%20f%C3%A4rdas%20p%C3%A5%20sn%C3%B6n%20och%20transportera%20sina%20tillh%C3%B6righeter.%20%0AAtt%20sela%20en%20ren%3A%20f%C3%B6rst%20l%C3%A4gger%20man%20tr%C3%A4lokorna%2F%20le%C5%8Bga%20%C3%B6ver%20renens%20nacke%2C%20framf%C3%B6r%20frambenen%20och%20f%C3%A4ster%20ihop%20den%2Fdem%20under%20renens%20mage%20med%20en%20l%C3%A4derrem.%20Fr%C3%A5n%20varje%20bogtr%C3%A4%20g%C3%A5r%20sidoremmar%20till%20att%20f%C3%A4sta%20buktr%C3%A4et%2Ftjoajvvevulmuorra%20i%20under%20renens%20mage.%20I%20sidoremmarna%20sitter%20ocks%C3%A5%20ryggremmen%2C%20som%20g%C3%A5r%20%C3%B6ver%20renens%20rygg.%20Fr%C3%A5n%20buktr%C3%A4et%20g%C3%A5r%20dragremmen%2F%20vuoht%C3%A1r%C3%A1jppe%20till%20ackjan.%20%0AF%C3%B6re%20tr%C3%A4lokorna%20tid%20anv%C3%A4ndes%20skinnlokar%2Fg%C3%A4s%C3%A1s%2C%20sedan%20blev%20b%C3%A5da%20typerna%20vanliga.%20N%C3%A4r%20man%20selar%20med%20skinnloka%20s%C3%A5%20anv%C3%A4nds%20inte%20buktr%C3%A4%2C%20utan%20dragremmen%20l%C3%A4ggs%20i%20en%20%C3%B6gla%2C%20som%20dras%20%C3%B6ver%20skinnlokans%20%C3%A4ndknoppar.%20%0AP%C3%A5%20renens%20huvud%20s%C3%A4tts%20grimman%2Fb%C3%A1gge.%20I%20grimman%20sitter%20t%C3%B6mmen%2F%20l%C3%A1bttje.%20Om%20renen%20inte%20skulle%20k%C3%B6ras%2C%20utan%20ledas%20s%C3%A5%20f%C3%A4stes%20bara%20en%20rem%20i%20grimman.%20Den%20som%20ledde%20renen%20%C3%A5kte%20d%C3%A5%20skidor.%20%0AVid%20h%C3%B6gtidliga%20tillf%C3%A4llen%20pryddes%20renen.%20D%C3%A5%20anv%C3%A4ndes%20en%20grimma%20prydd%20med%20tofsar%20och%20en%20utsmyckad%20ryggrem%2Fvuodjemavudis%20och%20en%20utsmyckad%20halsrem%20med%20sk%C3%A4lla%2Fdivggariessa.%0A
;
Tenntråd. Tekniken att dra, spinna och brodera med metalltråd är en teknik, som förekommit bland folk runtom i världen. Att just bearbeta tenn till tråd för utsmyckning är en teknik som verkar känd enbart hos samerna. Tekniken att brodera med metalltråd (guld och silver) kom till Europa från det Bysantiska riket De äldsta arkeologiska fynden i Sverige av både rund och plattdragen tenntråd är från 1000-talet och funna i Gråträsk, Piteå kommun, medan de äldsta skriftliga källorna om tenntråd bland samerna är från 1600-talet. Till exempel har Samuel Rheen beskrivit hur samerna tillverkar tenntråd genom att smälta tennet och sedan dra tenntråden genom horn med hål i, från grövre till tunnare. Rheen berättar att tråden ska dras bred, dvs.platt, för att kunna spinnas. Det gör man genom att sätta i ett litet ben i det hål som man drar tråden genom. Här beskriver han tillverkningssättet för platt tenntråd, som är mycket använt på äldre tenntrådsbroderade föremål. Kanske har platt tenntråd kan varit det normala från början, eftersom andra källor från 1600-, 1700- och 1800-talet omtalar att vid dragningen ska en liten syl av märgben användas för att platta till tenntråden innan spinning. Samuel Rheen berättar vidare att den spunna tenntråden spinns med en liten slända kring en annan tråd och att de kvinnor som är skicklast på tenntrådstillverkning och -broderande är högt ansedda. Det tidigaste sättet att spinna tenntråd verkar ha varit att genom antingen med en spinnkrok, även kallad vridare, eller en typ av slända tvinna den dragna tenntråden kring sentråd.
Tenntr%C3%A5d.%20Tekniken%20att%20dra%2C%20spinna%20och%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%C3%A4r%20en%20teknik%2C%20som%20f%C3%B6rekommit%20bland%20folk%20runtom%20i%20v%C3%A4rlden.%20Att%20just%20bearbeta%20tenn%20till%20tr%C3%A5d%20f%C3%B6r%20utsmyckning%20%C3%A4r%20en%20teknik%20som%20verkar%20k%C3%A4nd%20enbart%20hos%20samerna.%20%20Tekniken%20att%20brodera%20med%20metalltr%C3%A5d%20%28guld%20och%20silver%29%20kom%20till%20Europa%20fr%C3%A5n%20det%20Bysantiska%20riket%0D%0ADe%20%C3%A4ldsta%20arkeologiska%20fynden%20i%20Sverige%20av%20b%C3%A5de%20rund%20och%20plattdragen%20tenntr%C3%A5d%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201000-talet%20och%20funna%20i%20Gr%C3%A5tr%C3%A4sk%2C%20Pite%C3%A5%20kommun%2C%20medan%20de%20%C3%A4ldsta%20skriftliga%20k%C3%A4llorna%20om%20tenntr%C3%A5d%20bland%20samerna%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%201600-talet.%20Till%20exempel%20har%20Samuel%20Rheen%20beskrivit%20hur%20samerna%20tillverkar%20tenntr%C3%A5d%20genom%20att%20sm%C3%A4lta%20tennet%20och%20sedan%20dra%20tenntr%C3%A5den%20genom%20horn%20med%20h%C3%A5l%20i%2C%20fr%C3%A5n%20gr%C3%B6vre%20till%20tunnare.%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20att%20tr%C3%A5den%20ska%20dras%20bred%2C%20dvs.platt%2C%20f%C3%B6r%20att%20kunna%20spinnas.%20Det%20g%C3%B6r%20man%20genom%20att%20s%C3%A4tta%20i%20ett%20litet%20ben%20i%20det%20h%C3%A5l%20som%20man%20drar%20tr%C3%A5den%20genom.%20H%C3%A4r%20beskriver%20han%20tillverkningss%C3%A4ttet%20f%C3%B6r%20platt%20tenntr%C3%A5d%2C%20som%20%C3%A4r%20mycket%20anv%C3%A4nt%20p%C3%A5%20%C3%A4ldre%20tenntr%C3%A5dsbroderade%20f%C3%B6rem%C3%A5l.%20%0D%0AKanske%20har%20platt%20tenntr%C3%A5d%20kan%20varit%20det%20normala%20fr%C3%A5n%20b%C3%B6rjan%2C%20eftersom%20andra%20k%C3%A4llor%20fr%C3%A5n%20%201600-%2C%201700-%20och%201800-talet%20omtalar%20att%20vid%20dragningen%20ska%20en%20liten%20syl%20av%20m%C3%A4rgben%20anv%C3%A4ndas%20f%C3%B6r%20att%20platta%20till%20tenntr%C3%A5den%20innan%20spinning.%20%0D%0ASamuel%20Rheen%20ber%C3%A4ttar%20vidare%20att%20den%20spunna%20tenntr%C3%A5den%20spinns%20med%20en%20liten%20sl%C3%A4nda%20kring%20en%20annan%20tr%C3%A5d%20och%20att%20de%20kvinnor%20som%20%C3%A4r%20skicklast%20p%C3%A5%20tenntr%C3%A5dstillverkning%20och%20-broderande%20%C3%A4r%20h%C3%B6gt%20ansedda.%20%0D%0ADet%20tidigaste%20s%C3%A4ttet%20att%20spinna%20tenntr%C3%A5d%20verkar%20ha%20varit%20att%20genom%20antingen%20med%20en%20spinnkrok%2C%20%C3%A4ven%20kallad%20vridare%2C%20eller%20en%20typ%20av%20sl%C3%A4nda%20tvinna%20den%20dragna%20tenntr%C3%A5den%20kring%20sentr%C3%A5d.%20
;
Andreas Wilks (1884-1953) från Dikanäs är en viktig person inom den samiska tenntrådsslöjden, då han i början av 1900-talet revitaliserade konsten att tillverka och brodera med tenntråd. Den konsten hade nästan fallit i glömska vid sekelskiftet 1900. År 1905 fann Andreas i sin mors gamla tenntrådsverktyg och intervjuade äldre människor om hur slöjden gick till. Han studerade även traditionella tennbroderade föremål i detalj och började han experimentera med att göra sin egen tenntråd och brodera med den. Andreas Wilks moderniserade tillverkningen av tenntråd på flera vis. Istället för att spinna den kring en rensena som varit brukligt bland samerna spann han den kring en björntråd, det vill säga kring en kraftig niotrådig dubbeltvinnad bomullstråd som fanns att köpa i affären. Wilks förenklade även processen genom att byta ut den gamla vridaren mot en slags slända som samerna fram tills dess endast använt för att spinna ullgarn. Andreas Wilks höll många kurser och spred på så sätt kunskapen på nytt, så att den återupptogs och idag åter är ett utvecklat konsthantverk bland samerna.
Andreas%20Wilks%20%281884-1953%29%20fr%C3%A5n%20Dikan%C3%A4s%20%C3%A4r%20en%20viktig%20person%20inom%20den%20samiska%20tenntr%C3%A5dssl%C3%B6jden%2C%20d%C3%A5%20han%20i%20b%C3%B6rjan%20av%201900-talet%20revitaliserade%20konsten%20att%20tillverka%20och%20brodera%20med%20tenntr%C3%A5d.%20Den%20konsten%20hade%20n%C3%A4stan%20fallit%20i%20gl%C3%B6mska%20vid%20sekelskiftet%201900.%20%C3%85r%201905%20fann%20Andreas%20i%20sin%20mors%20gamla%20tenntr%C3%A5dsverktyg%20och%20%20intervjuade%20%C3%A4ldre%20m%C3%A4nniskor%20om%20hur%20sl%C3%B6jden%20gick%20till.%20Han%20studerade%20%C3%A4ven%20traditionella%20tennbroderade%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20i%20detalj%20och%20b%C3%B6rjade%20han%20experimentera%20med%20att%20g%C3%B6ra%20sin%20egen%20tenntr%C3%A5d%20och%20brodera%20med%20den.%20Andreas%20Wilks%20moderniserade%20tillverkningen%20av%20tenntr%C3%A5d%20p%C3%A5%20flera%20vis.%20Ist%C3%A4llet%20f%C3%B6r%20att%20spinna%20den%20kring%20en%20rensena%20som%20varit%20brukligt%20bland%20samerna%20spann%20han%20den%20kring%20en%20bj%C3%B6rntr%C3%A5d%2C%20det%20vill%20s%C3%A4ga%20kring%20en%20kraftig%20niotr%C3%A5dig%20dubbeltvinnad%20bomullstr%C3%A5d%20som%20fanns%20att%20k%C3%B6pa%20i%20aff%C3%A4ren.%20Wilks%20f%C3%B6renklade%20%C3%A4ven%20processen%20genom%20att%20byta%20ut%20den%20gamla%20vridaren%20mot%20en%20slags%20sl%C3%A4nda%20som%20samerna%20fram%20tills%20dess%20endast%20anv%C3%A4nt%20f%C3%B6r%20att%20spinna%20ullgarn.%20%20Andreas%20Wilks%20h%C3%B6ll%20m%C3%A5nga%20kurser%20och%20spred%20p%C3%A5%20s%C3%A5%20s%C3%A4tt%20kunskapen%20p%C3%A5%20nytt%2C%20s%C3%A5%20att%20den%20%C3%A5terupptogs%20och%20idag%20%C3%A5ter%20%C3%A4r%20ett%20utvecklat%20konsthantverk%20bland%20samerna.%20
;
Inköpt från skogssamen Pavva Mattson Mulka i Kåjkul 5 mil sydost om Jokkmokk till Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet av fil. kand. Österberg i januari 1910.
Ink%C3%B6pt%20fr%C3%A5n%20skogssamen%20Pavva%20Mattson%20Mulka%20i%20K%C3%A5jkul%205%20mil%20sydost%20om%20Jokkmokk%20till%20Kulturgeografiska%20institutionen%20vid%20Uppsala%20universitet%20av%20fil.%20kand.%20%C3%96sterberg%20i%20januari%201910.
Beskrivning
Tennbroderad med ca. 3 dm långa 2 cm breda fransar av ylle och två tofsar på skinnklädda snören.
Material
skinn
skinn
;
ull/ullo
ull%2Fullo
;
tenntråd
tenntr%C3%A5d
Funktion
att sela renen med.
att%20sela%20renen%20med.%20
Kulturell tillhörighet
lulesamiskt/julevsáme
lulesamiskt%2Fjulevs%C3%A1me
Modell/Typ
Jokkmokk/Jåhkåmåhkke
Jokkmokk%2FJ%C3%A5hk%C3%A5m%C3%A5hkke
Plats
Kåjkul
K%C3%A5jkul
;
Gåjkkul (saL)
G%C3%A5jkkul%20%28saL%29
län
Norrbottens län
Norrbottens%20l%C3%A4n
kommun
Jokkmokks kn
Jokkmokks%20kn
socken
Jokkmokk
Jokkmokk
Personnamn - Insamlare
Österberg fil.kand
%C3%96sterberg%20fil.kand
Inventarienummer - sammanhör med
AJ:001351
Litteratur
Rheen, Samuel. (1897) 1983. En kortt relation om lapparnes lefwerne och sedher, wijdskiepellsser, sampt i många stycken grofwe wildfarellsser. Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige. Faksimileutgåva av de s.k. prästrelationerna m.m. först publicerade av K. B. Wiklund 1897-1909. Umeå.
Rheen%2C%20Samuel.%20%281897%29%201983.%20En%20kortt%20relation%20om%20lapparnes%20lefwerne%20och%20sedher%2C%20wijdskiepellsser%2C%20sampt%20i%20m%C3%A5nga%20stycken%20grofwe%20wildfarellsser.%20Ber%C3%A4ttelser%20om%20samerna%20i%201600-talets%20Sverige.%20Faksimileutg%C3%A5va%20av%20de%20s.k.%20pr%C3%A4strelationerna%20m.m.%20f%C3%B6rst%20publicerade%20av%20K.%20B.%20Wiklund%201897-1909.%20Ume%C3%A5.
