logo

Carlotta - the museum database

bild

AJ:003946 :: skohö, bast

Object description

En ICA-plastpåse som är fylld med bast. I påsen finns en mindre plastpåse som har varit en brödpåse och i den finns också bast. Basten är väl använd och har krummat ihop sig.

Basten ersatte skohöet under en tid från ca mitten av 1900-talet. Basten skräpade mindre, skohöet kunde bli till smulor. Sedan blev basten ersatt av sockor. I Kiruna kunde man köpa man basten ur en hel bal som fanns tex på blomsteraffären och av den köpte man en mängd som man sedan skar till lagom längd. Innan den försvann fanns den att köpa på Samegården i Kiruna. Basten var väldigt bra, då den var tålig. Man kasserade basten när den krummade ihop sig för mycket.

Inventarienummer
AJ:003946
Projekt - sammanhör med
Idivuoma-samlingen [sammanhör med]
Sakord
skohö; bast
Sakord - övergripande term
dräkt
Sakord - kategori
skodon
Antal
1
OCM
291 Dräkt
Beskrivning

En ICA-plastpåse som är fylld med bast. I påsen finns en mindre plastpåse som har varit en brödpåse och i den finns också bast. Basten är väl använd och har krummat ihop sig.

Basten ersatte skohöet under en tid från ca mitten av 1900-talet. Basten skräpade mindre, skohöet kunde bli till smulor. Sedan blev basten ersatt av sockor. I Kiruna kunde man köpa man basten ur en hel bal som fanns tex på blomsteraffären och av den köpte man en mängd som man sedan skar till lagom längd. Innan den försvann fanns den att köpa på Samegården i Kiruna. Basten var väldigt bra, då den var tålig. Man kasserade basten när den krummade ihop sig för mycket.

Historik
Skohö, gámasuojne har använts som sockar i skorna och som innervantar i handskarna. Det håller fötter och händer varma i kylan på vintern och torra under sommaren. Skohö görs av starr, Carex. Olika starrarter har använts till att göra skohö, de vanligaste är flaskstarr, Carex rostrata, och blåstarr, Carex vesicaria. Starr som skall användas till skohö skördas under sensommaren, i augusti-september. Då innehåller starren mycket växtfibrer (cellulosa), och är seg och smulas inte sönder då den bearbetas. Då man skördar skohö skärs den med kniv så nära marken som möjligt då den nedersta delen av starren blir det bästa skohöet. För att starren ska gå att använda som skohö måste det först göras mjukt. Genom att slå starren flera gången mot en vass sten blir det mjukt. Starren kan också kammas igenom en spikkam för att klyva stråna så de blir mjuka. Skohöet flätas sedan till en skohöfläta, bilggá. En skohöfläta är pösig och tar plats så därför gör man en skohöring, vierra, av två skohöflätor. De flätade skohöet virades runt en rundbunden videslana eller runt en ring av skohö till en krans tills det nästan inte finns något hål i mitten. En skohöring var lätt att frakta och förvara. Lulesamiska benämningar: gámasuojne – skohö, suojnnit -skörda skohö, bilggá –skohöfläta, vierra – skohöring, tjåhkom – skohökam, tsábbmet - slå skohöet, dállit - stoppa in skohöet i skon. (Källa: Kajsa Kuoljok: Gámasuojne/Skohö. Ájtte musei vänners småskrift 2012)
Material
plast/plásta; bast
Teknik svenska
skuret
Färg
beige, vitt/vielgat, rött/ruoksat, gult/fiskat, grönt/ruoná
Funktion
i skorna; användes i skorna som ersättning för skohö.
Plats
Idivuoma
län
Norrbottens län
kommun
Kiruna kn
socken
Karesuando sn
by
Idivuoma
Personnamn - Brukare
Piltto Johannes [brukare]; Piltto Lars Hendrik [brukare]; Piltto Maria Kristina [brukare]
Tillverkningstid
1900-tal
Användningstid
1900-tal