Carlotta - the museum database

AJ:001507 :: brosch

Object description

brosch i form av sked. På skaftets långsidor är 6 rörliga ringar fastsatta (3/sida). Två hjärtformade hål, raka och svisslerade linjer som dekor. Stämplar: KSA-Kiruna stadsstämpel-830-010.

Broschen kom in i en vit papplåda, med påklistrad etikett:

Kvenangen Silba Sisti HB

Box 159

980 16 KARESUANDO

0981 - 202 53 Ellenora

0981 - 240 11 Marina

Se skiss.

Data elements
References (4)

Inventarienummer

AJ:001507

Sakord

Sakord - övergripande term

Sakord - kategori

Sakord, samiska

sålbbå (saL); härvva (saL)

Antal

OCM

3268; 556 Status genom ägodelar; 293 Dräkttillbehör; 301 Smycken

Beskrivning

brosch i form av sked. På skaftets långsidor är 6 rörliga ringar fastsatta (3/sida). Två hjärtformade hål, raka och svisslerade linjer som dekor. Stämplar: KSA-Kiruna stadsstämpel-830-010.

Broschen kom in i en vit papplåda, med påklistrad etikett:

Kvenangen Silba Sisti HB

Box 159

980 16 KARESUANDO

0981 - 202 53 Ellenora

0981 - 240 11 Marina

Se skiss.

Historik

I samiskt dräktskick användes och används silver; platta silverknappar (-plåtar) på bälten och klotrunda silverknappar, maljor och spännen på silverkragen. I beståndet av samiska silversmycken finns sådant som har sin förklaring i senmedeltidens katolska Maria-fromhet. Det syns i hängen i form av bokstaven A, sk. Ave-Maria-monogram, samt hängen och maljor med ett krönt M, som betecknar Jungfru Maria. Som dekorationer lever dessa kvar än idag, särskilt vanliga är de på bälten och silverkragar. Silvret hade förr en viktig funktion som en säker och värdebeständig kapitalplacering, till skillnad från renhjorden, som ju kunde minska vid dåliga år. Silvret var lätt att ta med sig, viktigt i ett nomadiserande samhälle, och kunde gömmas utan att förstöras. Dräktsilvret hade det också en social funktion genom att visa ägarens (ekonomiska) ställning. Silver, liksom andra metaller, ansågs också kunna skydda bäraren mot ont. Dessutom, och säkert inte minst, var det förstås ett sätt att pryda sig. Samerna smidde förr inte själva sitt silver. Det tillverkades för deras räkning av städernas guldsmeder. Samerna hade bestämda uppfattningar om vilka silverföremål de ville ha och hur de skulle se ut. Det kunde vara smycken, dryckeskärl och skedar. Det var framförallt äldre, gärna medeltida, former som samerna föredrog. Under senmedeltid upplevde det samiska samhället en högkonjunktur med stabil ekonomi, och den stil som då utvecklades höll man sedan fast vid. När samerna under 1600-1800-talen gjorde beställningar hos guldsmederna i städerna lämnade de äldre föremål som förebilder. Därigenom bevarades det samiska silvrets medeltida former genom seklerna. Föremålsformerna kom även att påverka de föremål samerna själva tillverkade, t.ex. hornskedarnas utsmyckning påverkas av silverskedarnas former. Silverskeden influerades i sin tur i form och dekor av hornskedarnas former och gravyr. När samerna beställde silverskedar, tog man med sig sina hornskedar. Silverskedarna fick på detta sätt en form anpassad för en samisk kundkrets. Litteraturtips: Fjellström, Phebe: Lapskt silver 1-2. Stockholm. 1962. I%20samiskt%20dr%C3%A4ktskick%20anv%C3%A4ndes%20och%20anv%C3%A4nds%20silver%3B%20platta%20silverknappar%20%28-pl%C3%A5tar%29%20p%C3%A5%20b%C3%A4lten%20och%20klotrunda%20silverknappar%2C%20maljor%20och%20sp%C3%A4nnen%20p%C3%A5%20silverkragen.%20I%20best%C3%A5ndet%20av%20samiska%20silversmycken%20finns%20s%C3%A5dant%20som%20har%20sin%20f%C3%B6rklaring%20i%20senmedeltidens%20katolska%20Maria-fromhet.%20Det%20syns%20i%20h%C3%A4ngen%20i%20form%20av%20bokstaven%20A%2C%20sk.%20%20Ave-Maria-monogram%2C%20samt%20h%C3%A4ngen%20och%20maljor%20med%20ett%20kr%C3%B6nt%20M%2C%20som%20betecknar%20Jungfru%20Maria.%20Som%20dekorationer%20lever%20dessa%20kvar%20%C3%A4n%20idag%2C%20s%C3%A4rskilt%20vanliga%20%C3%A4r%20de%20p%C3%A5%20b%C3%A4lten%20och%20silverkragar.%0D%0A%0D%0ASilvret%20hade%20f%C3%B6rr%20en%20viktig%20funktion%20som%20en%20s%C3%A4ker%20och%20v%C3%A4rdebest%C3%A4ndig%20kapitalplacering%2C%20till%20skillnad%20fr%C3%A5n%20renhjorden%2C%20som%20ju%20kunde%20minska%20vid%20d%C3%A5liga%20%C3%A5r.%20Silvret%20var%20l%C3%A4tt%20att%20ta%20med%20sig%2C%20viktigt%20i%20ett%20nomadiserande%20samh%C3%A4lle%2C%20och%20kunde%20g%C3%B6mmas%20utan%20att%20f%C3%B6rst%C3%B6ras.%20Dr%C3%A4ktsilvret%20hade%20det%20ocks%C3%A5%20en%20social%20funktion%20genom%20att%20visa%20%C3%A4garens%20%28ekonomiska%29%20st%C3%A4llning.%20Silver%2C%20liksom%20andra%20metaller%2C%20ans%C3%A5gs%20ocks%C3%A5%20kunna%20skydda%20b%C3%A4raren%20mot%20ont.%20Dessutom%2C%20och%20s%C3%A4kert%20inte%20minst%2C%20var%20det%20f%C3%B6rst%C3%A5s%20ett%20s%C3%A4tt%20att%20pryda%20sig.%20%20%0D%0A%0D%0ASamerna%20smidde%20f%C3%B6rr%20inte%20sj%C3%A4lva%20sitt%20silver.%20Det%20tillverkades%20f%C3%B6r%20deras%20r%C3%A4kning%20av%20st%C3%A4dernas%20guldsmeder.%20Samerna%20hade%20best%C3%A4mda%20uppfattningar%20om%20vilka%20silverf%C3%B6rem%C3%A5l%20de%20ville%20ha%20och%20hur%20de%20skulle%20se%20ut.%20Det%20kunde%20vara%20smycken%2C%20dryckesk%C3%A4rl%20och%20skedar.%20Det%20var%20framf%C3%B6rallt%20%C3%A4ldre%2C%20g%C3%A4rna%20medeltida%2C%20former%20som%20samerna%20f%C3%B6redrog.%20Under%20senmedeltid%20upplevde%20det%20samiska%20samh%C3%A4llet%20en%20h%C3%B6gkonjunktur%20med%20stabil%20ekonomi%2C%20och%20den%20stil%20som%20d%C3%A5%20utvecklades%20h%C3%B6ll%20man%20sedan%20fast%20vid.%20N%C3%A4r%20samerna%20under%201600-1800-talen%20gjorde%20best%C3%A4llningar%20hos%20guldsmederna%20i%20st%C3%A4derna%20l%C3%A4mnade%20de%20%C3%A4ldre%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20som%20f%C3%B6rebilder.%20D%C3%A4rigenom%20bevarades%20det%20samiska%20silvrets%20medeltida%20former%20genom%20seklerna.%20%0D%0A%0D%0AF%C3%B6rem%C3%A5lsformerna%20kom%20%C3%A4ven%20att%20p%C3%A5verka%20de%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20samerna%20sj%C3%A4lva%20tillverkade%2C%20t.ex.%20hornskedarnas%20utsmyckning%20p%C3%A5verkas%20av%20silverskedarnas%20former.%20Silverskeden%20influerades%20i%20sin%20tur%20i%20form%20och%20dekor%20av%20hornskedarnas%20former%20och%20gravyr.%20N%C3%A4r%20samerna%20best%C3%A4llde%20silverskedar%2C%20tog%20man%20med%20sig%20sina%20hornskedar.%20Silverskedarna%20fick%20p%C3%A5%20detta%20s%C3%A4tt%20en%20form%20anpassad%20f%C3%B6r%20en%20samisk%20kundkrets.%20%0D%0A%0D%0ALitteraturtips%3A%20Fjellstr%C3%B6m%2C%20Phebe%3A%20Lapskt%20silver%201-2.%20Stockholm.%20%201962.%20%20; Silver glänser och pryder till fest och högtid och visar på status. Silver är värdebeständigt och hållbart och lätt att förvara och gömma. En bra försäkring i sämre tider. Redan på 1500-talet köpte välbärgade samer silver av guldsmeder i städerna. Maljor, knappar och spännen till kragar och bälten, skedar och kåsor. De medeltida formerna var uppskattade och förblev desamma i generation efter generation, när nya beställningar gjordes hos guldsmederna. Silverskedens form och dekor har influerats av hornskedarnas former. När man beställde silverskedar, tog man med sig sina hornskedar. Silverskedarna fick på detta sätt en form anpassad för en samisk kundkrets.

Material

Teknik svenska

Funktion

socialt, prydnad

Modell/Typ

degenererad SKE-VI

Sign/märkning

stämplar: KSA-Kiruna stadsstämpel-830-010

Vikt

Mått

L 4,2 B 1,2 cm

Personnamn - Tillverkare

Kvenangen Silba Sisti HB [tillverkning]

Tillverkningstid