Carlotta - the museum database
Overview
About Carlotta
Accessibility
The museum
Search
Easy search
Advanced search
Search tips
Detail view
Go back
Etn:33.14.084 :: loka, renseldon, träloka, bogträ
Object description
Av trä, utan stoppning; till seldon av nordlig typ. Se skiss.
Data elements
References (5)
Inventarienummer
Etn:33.14.084
Projekt - sammanhör med
Etnografiska Museet
Etnografiska%20Museet
[sammanhör med];
Mankers samling
Mankers%20samling
[sammanhör med]
Inventarienummer, tidigare
Etn:33.14.84
Sakord
loka
loka
;
renseldon
renseldon
;
träloka
tr%C3%A4loka
;
bogträ
bogtr%C3%A4
Sakord - övergripande term
transport och kommunikation
transport%20och%20kommunikation
Sakord - kategori
seldon
seldon
Antal
1
1
OCM
492 Transport med dragdjur
492%20Transport%20med%20dragdjur
Beskrivning
Av trä, utan stoppning; till seldon av nordlig typ. Se skiss.
Historik
Dragrenens seldon: Förr användes renarna som dragdjur vintertid. Med ren och ackja kunde man färdas på snön och transportera sina tillhörigheter. Att sela en ren: först lägger man trälokorna/ leŋga över renens nacke, framför frambenen och fäster ihop den/dem under renens mage med en läderrem. Från varje bogträ går sidoremmar till att fästa bukträet/tjoajvvevulmuorra i under renens mage. I sidoremmarna sitter också ryggremmen, som går över renens rygg. Från bukträet går dragremmen/ vuohtárájppe till ackjan. Före trälokorna tid användes skinnlokar/gäsás, sedan blev båda typerna vanliga. När man selar med skinnloka så används inte bukträ, utan dragremmen läggs i en ögla, som dras över skinnlokans ändknoppar. På renens huvud sätts grimman/bágge. I grimman sitter tömmen/ lábttje. Om renen inte skulle köras, utan ledas så fästes bara en rem i grimman. Den som ledde renen åkte då skidor. Vid högtidliga tillfällen pryddes renen. Då användes en grimma prydd med tofsar och en utsmyckad ryggrem/vuodjemavudis och en utsmyckad halsrem med skälla/divggariessa.
Dragrenens%20seldon%3A%20%0AF%C3%B6rr%20anv%C3%A4ndes%20renarna%20som%20dragdjur%20vintertid.%20Med%20ren%20och%20ackja%20kunde%20man%20f%C3%A4rdas%20p%C3%A5%20sn%C3%B6n%20och%20transportera%20sina%20tillh%C3%B6righeter.%20%0AAtt%20sela%20en%20ren%3A%20f%C3%B6rst%20l%C3%A4gger%20man%20tr%C3%A4lokorna%2F%20le%C5%8Bga%20%C3%B6ver%20renens%20nacke%2C%20framf%C3%B6r%20frambenen%20och%20f%C3%A4ster%20ihop%20den%2Fdem%20under%20renens%20mage%20med%20en%20l%C3%A4derrem.%20Fr%C3%A5n%20varje%20bogtr%C3%A4%20g%C3%A5r%20sidoremmar%20till%20att%20f%C3%A4sta%20buktr%C3%A4et%2Ftjoajvvevulmuorra%20i%20under%20renens%20mage.%20I%20sidoremmarna%20sitter%20ocks%C3%A5%20ryggremmen%2C%20som%20g%C3%A5r%20%C3%B6ver%20renens%20rygg.%20Fr%C3%A5n%20buktr%C3%A4et%20g%C3%A5r%20dragremmen%2F%20vuoht%C3%A1r%C3%A1jppe%20till%20ackjan.%20%0AF%C3%B6re%20tr%C3%A4lokorna%20tid%20anv%C3%A4ndes%20skinnlokar%2Fg%C3%A4s%C3%A1s%2C%20sedan%20blev%20b%C3%A5da%20typerna%20vanliga.%20N%C3%A4r%20man%20selar%20med%20skinnloka%20s%C3%A5%20anv%C3%A4nds%20inte%20buktr%C3%A4%2C%20utan%20dragremmen%20l%C3%A4ggs%20i%20en%20%C3%B6gla%2C%20som%20dras%20%C3%B6ver%20skinnlokans%20%C3%A4ndknoppar.%20%0AP%C3%A5%20renens%20huvud%20s%C3%A4tts%20grimman%2Fb%C3%A1gge.%20I%20grimman%20sitter%20t%C3%B6mmen%2F%20l%C3%A1bttje.%20Om%20renen%20inte%20skulle%20k%C3%B6ras%2C%20utan%20ledas%20s%C3%A5%20f%C3%A4stes%20bara%20en%20rem%20i%20grimman.%20Den%20som%20ledde%20renen%20%C3%A5kte%20d%C3%A5%20skidor.%20%0AVid%20h%C3%B6gtidliga%20tillf%C3%A4llen%20pryddes%20renen.%20D%C3%A5%20anv%C3%A4ndes%20en%20grimma%20prydd%20med%20tofsar%20och%20en%20utsmyckad%20ryggrem%2Fvuodjemavudis%20och%20en%20utsmyckad%20halsrem%20med%20sk%C3%A4lla%2Fdivggariessa.%0A
Material
trä/muorra
tr%C3%A4%2Fmuorra
Funktion
Trälokorna/bogträet används när renen ska dra ackja. Lokorna läggs över renens rygg, hålls ihop upptill av en läderrem, och fästs ihop undertill, under renens hals. Från varje bogträ går sidoremmar till att fästa bukträet i. Från bukträet går dragremmen till ackjan. Från sidoremmen på det ena bogträet till sidoremmen på det andra bogträet går rygremmen, av läder. Vid finare tillfällen används en utsmyckad, bredare ryggrem, som läggs på renens rygg och knyts ihop under magen.
Tr%C3%A4lokorna%2Fbogtr%C3%A4et%20anv%C3%A4nds%20n%C3%A4r%20renen%20ska%20dra%20ackja.%20Lokorna%20l%C3%A4ggs%20%C3%B6ver%20renens%20rygg%2C%20h%C3%A5lls%20ihop%20upptill%20av%20en%20l%C3%A4derrem%2C%20och%20f%C3%A4sts%20ihop%20undertill%2C%20under%20renens%20hals.%20Fr%C3%A5n%20varje%20bogtr%C3%A4%20g%C3%A5r%20sidoremmar%20till%20att%20f%C3%A4sta%20buktr%C3%A4et%20i.%20Fr%C3%A5n%20buktr%C3%A4et%20g%C3%A5r%20dragremmen%20till%20ackjan.%20%20Fr%C3%A5n%20sidoremmen%20p%C3%A5%20det%20ena%20bogtr%C3%A4et%20till%20sidoremmen%20p%C3%A5%20det%20andra%20bogtr%C3%A4et%20g%C3%A5r%20rygremmen%2C%20av%20l%C3%A4der.%20Vid%20finare%20tillf%C3%A4llen%20anv%C3%A4nds%20en%20utsmyckad%2C%20bredare%20ryggrem%2C%20som%20l%C3%A4ggs%20p%C3%A5%20renens%20rygg%20och%20knyts%20ihop%20under%20magen.%20
Kulturell tillhörighet
sa
sa
Sign/märkning
se skiss
se%20skiss
Plats
Tuolpukka
Tuolpukka
;
Lannavaara
Lannavaara
;
Torne lappmark
Torne%20lappmark
;
Vittangi
Vittangi
;
Dulbbok
Dulbbok
Sameby
Vittangi
Vittangi
Landskap/Lappmark
T lpm
T%20lpm
socken
Karesuando
Karesuando
längd
34 cm
34%20cm
Personnamn - Insamlare
Manker Ernst
Manker%20Ernst
Tillverkningstid
1933 före
1933%20f%C3%B6re