Carlotta - the museum database
Overview
About Carlotta
Accessibility
The museum
Search
Easy search
Advanced search
Search tips
Detail view
Go back
Etn:33.14.120 :: gevär, lodbössa, mynningsladdare
Object description
Lodbössa med tändhattsmekanism. På kolven 3 bomärken samt en grupp otydliga initialer (se skiss).
Data elements
References (7)
Inventarienummer
Etn:33.14.120
Projekt - sammanhör med
Isande vandring
;
Etnografiska Museet
Etnografiska%20Museet
[sammanhör med];
Mankers samling
Mankers%20samling
[sammanhör med];
Lappland 1834-1937 utställningen
Lappland%201834-1937%20utst%C3%A4llningen
Sakord
gevär
gev%C3%A4r
;
lodbössa
lodb%C3%B6ssa
;
mynningsladdare
mynningsladdare
Sakord - övergripande term
jakt
jakt
Sakord - kategori
jaktvapen
jaktvapen
Specialbenämning
vildrensbössa
Sakord, samiska
birsso (saL)
birsso%20%28saL%29
;
luodak (saL)
luodak%20%28saL%29
Antal
1
1
OCM
224 Jakt och fångst
224%20Jakt%20och%20f%C3%A5ngst
Beskrivning
Lodbössa med tändhattsmekanism. På kolven 3 bomärken samt en grupp otydliga initialer (se skiss).
Historik
Lodbössorna var en livsnödvändighet för stora delar befolkningen, då man många gånger fick förlita sig till vad jakten kunde ge, skriver Martin Johansson i sin bok Allmogebössor. En lodbössa är ett mynningsladdat spiralräfflat kulgevär avsett för jakt, med en för mynningsladdare relativt klen kaliber om cirka 6-15 mm. Benämningen kommer av att man med vapnen sköt lod eller runda blykulor. Detta var företrädesvis ett vapen för allmogen och då försett med flintsnapplås av svensk utfjäderstyp men under 1800-talets senare hälft med slagsnapplås eller slaglås. Enligt Pehr Gustaf Broman, "Anteckningar öfver jakt och skjutkonst etc.", 1842, hade lodbössor god precision på 200-300 alnars avstånd (ca 100-150 m). Dessa vapen användes företrädesvis för jakt på älg, björn, skogshöns och ekorre. Lodbössor tillverkades ofta av en lokal bysmed, men i många fall köptes piporna från speciellt duktiga pipsmeder av vilka, Per Gustafsson i Kassmyra, Lerbäcks socken i Närke är den mest namnkunnige. Lodbössor användes från 1500-talet till sekelskiftet 1900, med en till det yttre närmast oförändrad form, utom låsets utformning enligt ovan. källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lodb%C3%B6ssa
Lodb%C3%B6ssorna%20var%20en%20livsn%C3%B6dv%C3%A4ndighet%20f%C3%B6r%20stora%20delar%20befolkningen%2C%20d%C3%A5%20man%20m%C3%A5nga%20g%C3%A5nger%20fick%20f%C3%B6rlita%20sig%20till%20vad%20jakten%20kunde%20ge%2C%20skriver%20Martin%20Johansson%20i%20sin%20bok%20Allmogeb%C3%B6ssor.%20%0A%0AEn%20lodb%C3%B6ssa%20%C3%A4r%20ett%20mynningsladdat%20spiralr%C3%A4fflat%20kulgev%C3%A4r%20avsett%20f%C3%B6r%20jakt%2C%20med%20en%20f%C3%B6r%20mynningsladdare%20relativt%20klen%20kaliber%20om%20cirka%206-15%20mm.%20Ben%C3%A4mningen%20kommer%20av%20att%20man%20med%20vapnen%20sk%C3%B6t%20lod%20eller%20runda%20blykulor.%20Detta%20var%20f%C3%B6retr%C3%A4desvis%20ett%20vapen%20f%C3%B6r%20allmogen%20och%20d%C3%A5%20f%C3%B6rsett%20med%20flintsnappl%C3%A5s%20av%20svensk%20utfj%C3%A4derstyp%20men%20under%201800-talets%20senare%20h%C3%A4lft%20med%20slagsnappl%C3%A5s%20eller%20slagl%C3%A5s.%20Enligt%20Pehr%20Gustaf%20Broman%2C%20%22Anteckningar%20%C3%B6fver%20jakt%20och%20skjutkonst%20etc.%22%2C%201842%2C%20hade%20lodb%C3%B6ssor%20god%20precision%20p%C3%A5%20200-300%20alnars%20avst%C3%A5nd%20%28ca%20100-150%20m%29.%20Dessa%20vapen%20anv%C3%A4ndes%20f%C3%B6retr%C3%A4desvis%20f%C3%B6r%20jakt%20p%C3%A5%20%C3%A4lg%2C%20bj%C3%B6rn%2C%20skogsh%C3%B6ns%20och%20ekorre.%20Lodb%C3%B6ssor%20tillverkades%20ofta%20av%20en%20lokal%20bysmed%2C%20men%20i%20m%C3%A5nga%20fall%20k%C3%B6ptes%20piporna%20fr%C3%A5n%20speciellt%20duktiga%20pipsmeder%20av%20vilka%2C%20Per%20Gustafsson%20i%20Kassmyra%2C%20Lerb%C3%A4cks%20socken%20i%20N%C3%A4rke%20%C3%A4r%20den%20mest%20namnkunnige.%20Lodb%C3%B6ssor%20anv%C3%A4ndes%20fr%C3%A5n%201500-talet%20till%20sekelskiftet%201900%2C%20med%20en%20till%20det%20yttre%20n%C3%A4rmast%20of%C3%B6r%C3%A4ndrad%20form%2C%20utom%20l%C3%A5sets%20utformning%20enligt%20ovan.%20k%C3%A4lla%3A%20https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FLodb%25C3%25B6ssa
Material
Järn, Trä, Läder
Kulturell tillhörighet
sa
sa
Sign/märkning
se skiss
se%20skiss
Plats
Torne lappmark
Torne%20lappmark
;
Vittangi
Vittangi
;
Tuolpukka
Tuolpukka
;
Dulbbok
Dulbbok
Sameby
Vittangi
Vittangi
Landskap/Lappmark
T lpm
T%20lpm
Mått
L 114 varav pipan 85 cm
Personnamn - Insamlare
Manker Ernst
Manker%20Ernst
Tillverkningstid
före 1933
f%C3%B6re%201933
Litteratur
Johansson, Martin: Allmogebössor. Länsmuseet Västernorrland, Härnösand 1994.
Johansson%2C%20Martin%3A%20Allmogeb%C3%B6ssor.%20L%C3%A4nsmuseet%20V%C3%A4sternorrland%2C%20H%C3%A4rn%C3%B6sand%201994.