logo

Carlotta - the museum database

Etn:37.33.4 :: skarskida, skidor, skida

Object description

skarskida för kvinna, vänsterskida, av talltjur. Ordinär storlek, längden torde ha varit ca 237 cm, är nu, med båda spetsarna avbrutna, 226,5 cm, bredd 7,9 - 7,2 - 7,3 cm, tjocklek 1,3 - 3,1 - 1,4 cm. Framtung. Vikt 2,15 kg (obs. de bortfallna bitarna). Spannhöjd 2,5 cm, brätthöjden torde ha varit ca 11 cm. Självsläppningen mindre god, rännan torde till större delen vara åstadkommen med hyvel, är synnerligen grund, vilket dock till stor del torde bero på skidans nötning, bredd 3,5 - 4,0 cm, djup 0,3 - 0,4 cm, rännan markerad med kantskåror. Fotstället ganska nött, ungefär liksidigt, bredd 5 cm, dess indragning 0,7 cm. Listpartiets längd 97 cm. Remhålet 3,7 x 0,7 cm. Ornamentiken som på nr 1 (dvs 37.33.1) men något sparsammare: våglinjen saknar bladmotivet, och uddsnittsmönstret i spetsarna är enklare. Skidan använd av hustrun till Lars Sjulsson i Setsele, tillverkad av skogssamen Petrus Jonsson från Koppsele i början av 1900-talet.

Malå skogssameby, Lycksele lappmark, Setsele. Ägare: Lars Sjulsson.

Inventarienummer
Etn:37.33.4
Projekt - sammanhör med
Etnografiska Museet [sammanhör med]; Mankers samling [sammanhör med]
Sakord
skarskida; skidor; skida
Sakord - övergripande term
transport och kommunikation
Sakord, samiska
treavka/treavkah (saS)
Antal
1
OCM
481 Personförflyttning genom egen kraft
Beskrivning

skarskida för kvinna, vänsterskida, av talltjur. Ordinär storlek, längden torde ha varit ca 237 cm, är nu, med båda spetsarna avbrutna, 226,5 cm, bredd 7,9 - 7,2 - 7,3 cm, tjocklek 1,3 - 3,1 - 1,4 cm. Framtung. Vikt 2,15 kg (obs. de bortfallna bitarna). Spannhöjd 2,5 cm, brätthöjden torde ha varit ca 11 cm. Självsläppningen mindre god, rännan torde till större delen vara åstadkommen med hyvel, är synnerligen grund, vilket dock till stor del torde bero på skidans nötning, bredd 3,5 - 4,0 cm, djup 0,3 - 0,4 cm, rännan markerad med kantskåror. Fotstället ganska nött, ungefär liksidigt, bredd 5 cm, dess indragning 0,7 cm. Listpartiets längd 97 cm. Remhålet 3,7 x 0,7 cm. Ornamentiken som på nr 1 (dvs 37.33.1) men något sparsammare: våglinjen saknar bladmotivet, och uddsnittsmönstret i spetsarna är enklare. Skidan använd av hustrun till Lars Sjulsson i Setsele, tillverkad av skogssamen Petrus Jonsson från Koppsele i början av 1900-talet.

Malå skogssameby, Lycksele lappmark, Setsele. Ägare: Lars Sjulsson.

Historik
Skidan kommer från Malå skogssameby i Lycksele lappmark i eller nära Setsele. Insamlad av Ernst Manker . Han skriver i sin artikel från 1938 om samiska skidor: Sedan gammalt hade man tre slags skidor: skarskidor (tjarve-sihpiek), lössnöskidor (luovasmuoht-s.) och vargskidor (guempe-s.). Som namnet angiver, användes det förstnämnda slaget när snön var skarbunden och hård, i synnerhet under de långa vårvinterflyttningarna nerifrån vinterbeteslandet. Skidorna var av olika träslag, den vänstra (guoute) av talltjur, den högra (sågäke) av björk. På tjurskidan, som var hård, glatt och tung, gled man, och med den lättare björkskidan sparkade man sig fram, varvid man som vanligt betjänade sig av endast en skidstav. De båda skidorna voro ungefär lika till formen, jämförelsevis smala (jfr 37.33.3 och 37.33.5). Lössnöskidorna var båda av björk samt betydligt bredare än skarskidorna men för övrigt av ungefär samma form (se 37.33.6). De användes under höstvintern och även längre fram på vintern i nyfallen och lös snö. Vargskidorna utgjorde egentligen en specialform av lössnöskidor, använd framför allt vid vargränning men även vid jakt på lodjur och järv. De gjordes helst av gran, som gav ett ännu lättare virke än björk, samt särskilt korta och breda. Man gled knappast på dem utan sprang med dem — som med snöskor — över den lösa snön. Bindningen (rejdo), bestående av tårem och en rem om häl och vrist, gjordes av sarvläder (sarv = rentjur). Skinnet avhårades genom smultning, garvades i björkbarkslag, torkades, drogs genom sämskjärnet och smordes med fiskfett. Även skidorna insmordes med fiskfett, helst av gädda. Detta gjordes alltid på våren, när skidorna lades upp för sommaren. För övrigt vallade man med vanlig trätjära.
Material
tall/bietsie
Källreferens - http(s)
runeberg.org
Kulturell tillhörighet
sydsamiskt/åarjelsaemie
Modell/Typ
bottnisk typ; Malå/Málage
Plats
Lycksele lappmark; Málage; Malå; Setsele
Plats, Svenska
Setsele
Sameby
Malå
land
Sverige
län
Västerbottens län; Norrbottens län
kommun
Malå kn; Jokkmokks kn
stad
Setsele
Personnamn - Tillverkare
Jonsson Petrus [tillverkning]
Personnamn - Brukare
Sjulsson Lars [brukare]
Personnamn - Insamlare
Manker Ernst
Tillverkningstid
1937 före
Litteratur
<space>Om samiska skidor har Ernst Manker skrivit i "Skogslapparna skidor – anteckningar från Malå", i "På Skidor 1938". I ”Hemslöjden nr 1 1998” har Yngve Ryd skrivit om ”Traditionell tillverkning av björkskidor – Kluvet i norr och i söder” samt ”Tjurskidor på vårskaren – Sommarförvaring i myren”