Fjällängssyra, Rumex acetosa ssp lapponicus.
Fjällängssyra, juobmo, växer på rika ängsmarker i hela fjällområdet. Den kallas även lappsyra. Man hittar den från barrskogen ända upp på kalfjället. Däremot fjällsyran, äbrro (Oxyria digyna), som den ibland blandas ihop med, växer högre upp på fjället på snölegemark, översilad rasmark, i branter, vid rännilar och älvstränder. Både fjällängssyran och fjällsyran är goda att äta.
Fjällängssyran är större och plockades i stora mängder. Den har en läskande och syrlig smak – barn äter den gärna färsk som godis.
Fjällängssyra, kvanne och torta kan kokas samman och blandas med syrad mjölk till rätten gompa. Så gör man särskilt i sydsamiskt område.
Kokt fjällängssyra, juobmo, äts utblandad i mjölk eller i syrad mjölk. Förr förvarades den i kaggar nedsänkta i kallkällor. På det sättet hade man vitaminrik mat även under vintern. Juobmo ansågs vara bra för hälsan – den gav både kraft och matlust.
Fjällängs- och fjällsyra innehåller oxalsyra (precis som rabarber) och barn bör inte äta alltför stora mängder av dem.
