1986:6:00035:A :: marknadsplats, marknadsfolk, bybebyggelse

Object description

Fotografiet visar vårmarknaden i Jokkmokk. Av klädseln att döma är tidpunkten sekelskiftet 1900. I uppgifterna om fotografiet skrivs: Nu har marknadsplatsen flyttats till Storgatan.

Idag hålls inte längre Jokkmokks vårmarknad. Däremot hålls varje år en vintermarknad i februari. Jokkmokks marknad är en av Sveriges äldsta marknad med sina drygt 400 år. Det var den svenska kungamakten som i början av 1600-talet instiftade fasta marknadsplatser i närheten av samernas vintervisten i samtliga lappmarker på båda sidor Bottenviken. Syftet var att stärka statens grepp om befolkningen i norr och driva in skatt, hålla laga ting och sprida Guds ord. När samerna var samlade vid Kyndelsmässan (i början av februari) och vid Vårfrudagen (i slutet av mars) fick birkarlarna lov att handla med samerna efter att lappfogdarna tagit upp skatten och köpt upp skinn för kronans räkning.

Under 1900-talet fann handeln många nya former med postorder, varuhus och snabbköpsbutiker. Järnvägar och vägnät byggdes ut och efter andra världskriget växte privatbilismen. Många traditionella marknader upphörde helt. Jokkmokks sista vårmarknad hölls i början på 1930-talet.

Vintermarknaden levde dock vidare men under stark konkurrens från detaljhandeln som ökade med den ökande befolkningen, både i centralorten och i byar och anläggarsamhällen. Framförallt skinnhandeln levde kvar. Samerna kom med både viltskinn och renskinn och sålde till uppköpare från kusten. Kyrkan höll gudstjänster och laestadianska möten, bröllop och dop.

Jokkmokks kommun hade börjat se ett värde för turismen och övriga näringslivet att vidmakthålla och också utveckla marknadstraditionen. På förslag från turistnämnden i Jokkmokk beslutades att år 1955 skulle marknaden fira 350-årsjubileum. 350-årsjubileet blev en vändpunkt för Jokkmokks marknad och har sedan dess vuxit från år till år.

Marknaden hålls idag torsdag-lördag i februari och har blivit en viktig kulturell institution och mötesplats.