logo

Carlotta - the museum database

Go back

AJD:59:2022:01 :: Rapport om rekognoseringstur i kulturlandskap vid Goahtnjunjes och Skájdásjjåhkå

Object description
Rapport från en fältundersökning av vallar, härdar m.m. vid Goahtnjunjes och Skájdásjjåhkå 2022-07-29-2019-08-04.
Dokument
AJD:59:2022:01
Titel
Rapport om rekognoseringstur i kulturlandskap vid Goahtnjunjes och Skájdásjjåhkå
Projekt - sammanhör med
AJP:2009:01
Redogörelse
Rapport från en fältundersökning av vallar, härdar m.m. vid Goahtnjunjes och Skájdásjjåhkå 2022-07-29-2019-08-04.
Media - format
pdf
Personnamn - Författare
Henriksson Jalle
Text
1 Bild 1: Vid Vuoksákbäcken nära skogsgränsen/årddå finns en av de endast två typiska renvallarna som jag hittade i området kring Goahtnjunjes. (Vall 2.5) Rapport om rekognoseringstur i kulturlandskap vid Goahtnjunjes. 220729-220804 Jalle Henriksson 2 Sökning av kulturlämningar Detta är fortsättningen av den rekognosering av landskapet längs Nuortvállegruppens flyttväg som jag påbörjade hösten 2009. Jag har sammantaget gjort nio resor som redovisas i rapporter. 1. Västerut från Buollemoajvve till Skielldajåhkå och längs Skielldadalen till Parka. (2009) 2. Västerut från Njalásj i Tsielekdalen till Gårsså ovanför Tarradalen. (2010) 3. Västerut från Gårsså till Etnavallda i sommarlandet. (2012) 4. Österut från Njalásj, över Skielldavárre och Sadjemnjuonnje och västerut mot Parka. (2013) 5. Västerut från Átjek, över Skielldavárre och vidare mot Njalásj. (2014) 6. Söderut från Njalásj och över Parkabäcken. (2015) 7. Rundtur kring Härráláhko och västra änden av Skielldavárre. (2016) 8. Från Etnavallda via Goallumgurra till Råvve och tillbaka längs flyttstråket till Gårsså. (2019) 9. Rundtur runt Goahtnjunjes samt en rekognosering upp längs Skájtásjbäcken. (2022) Karta 1: Skájdásjjåhkå, Ednavallda och Goahtnjunjes. Frågeställningarna inför denna sommars spaningar gällde dels flyttledens sträckning från spåren i dalen väster om Rivggotjåhkkå och ner längs Skájdásjbäcken till Ednavallda. Dels gällde de var flyttleden mot Goallumgurra och Råvve passerade Goahtnjunjesområdet och vilka vallar och boplatser som är synliga där. Denna resa är gjord i samband med insamling av kärlväxter till Ájtte museums herbarium och betalad av stipendiemedel från Hövens minnesfond. GPS-positionerna är angivna enligt SWEREF 99 TM. 3 Observationer 1. Skájdásjdalen I sin ungdom följde Gerda Omma sin familj på flyttningarna till sommarlandet vid Ednavallda. I grytan väster om Rivggotjåhkkå står ett röse, typ ”tsiekkim”, som jag redovisade i min rapport 2012. Det är rimligt att anta att nedstigningen mot Ednavallda började där. Det var en besvärlig väg ner till Darradalen, berättade Gerda. Jag har därför tänkt att det skulle finnas spår där i form av rösen och bläckor i skogen längre ned. Skájdásjbäcken rinner nämligen i en djup v-dal med branta sidor. Björkskogen längre ned i Darradalen är också myrig och snårig. Inga spår har jag hittat efter vägen. Att flyttleden skulle gå på norra sidan och sen över Skájdásjjåhkå och Goahtnjunjesjåhkå var för sig (som det kan ha sagts) har jag redan avfärdat.(Rapport 2013, intervju Evert-Allan Pavval 2014). Det är oftast ett lätt vad över Goahtnjunjesbäcken nere vid Darraälven, och när man har gått över den så är man nästan framme på Etnavállda. 2. Goahtnjunjes När jag försökte följa flyttleden 2019 och kom västerifrån, gick jag över Goahtnjunjesbäcken direkt i Fierrovágge och sneddade upp i sluttningen till Tjievrakjávrásj. Evert-Allan uppgav att de brukade gå alldeles förbi sjön. (intervju Evert-Allan Pavval 2014). Den stig som är markerad på 1890 års generalstabskarta följer däremot Goahtnjunjesbäckens norra sida och går över den knappt en km ovanför där bäcken från Tjievrakjávrásj ansluter och går inte upp till sjön. Istället är den inritad österut längs den ganska branta fjällsidan ovanför Goahtnjunjesjåhkå och sedan rakt upp mot Skájdásjtjåhkkå. Jag antar att det är så att generalstabskartan är korrekt mellan Fierrovágge och den markerade övergången, men att Bild 2: Utsikt från Goahtnjunjes rakt söderut mot Skájdásjbäckens djupa v-dal. Som synes är det ett besvärligt ställe att flytta med klövjerajd. Längre upp är det liksom en gryta under Rivggotjåhkkå och därifrån fort- sätter flyttleden över det lägsta passet ner till Gurádalen. Längst bort syns fjället Stájggá på andra sidan Gurá. 4 flyttleden sedan gick upp till Tjievrakjávrásj innan den vände österut och gick mot passet vid Skájdásjtjåhkkå utan att komma upp i det branta och steniga landet på Tjievraks norrsida. Antagandet stärks av det röse som står i närheten av bäckövergången. Karta 2: Generalstabskartan från1890. Jag har fyllt i den markerade stigen med rött. Denna del av kartan är påfallande korrekt. Dock är området öster om Tjievrakjávrásj inte rätt med avseende på höjdkurvorna. Det framgår inte att terrängen där är betydligt flackare medan sluttningen ned mot Goahtnjunjesdalen är brant. Bild 3: Dalföret västerut längs med Goahtnjunjesbäcken där flyttleden sannolikt gick. 5 2.1. Röse av tsiekkim-typ nära Goahtnjunjesbäcken. (7441837/586580) Det är möjligt att den markerar var det var lämpligt att gå över bäcken. Som synes blir det därefter allt brantare att gå upp eller ned på andra sidan. Bild 3: Röset 2.1. Bilden tagen mot sydost. Måsgásjgájsse längst bort på andra sidan Darradalen. 2.2. Röse, även det av tsiekkim-typ. Detta röse står längre österut och längre från bäcken än röse 2.1. Jag förstår inte vad det markerar. (7441458/587413) Bild 4:Röset 2.2 6 2.3 Fjällängar. Mellan rösena 2.1 och 2.2 breder stora frodiga fjällängar ut sig. Där växer typiska vallväxter som fjälltimotej, kruståtel och låsbräken tillsammans med smörblommor, fjällmaskrosor, fjällfibblor, ängssyra, olika starrar och mycket mera. Detta var väntat då flyttlederna söker sig till sådana ställen. Däremot fanns det oväntat lite kulturspår. Förutom rösena såg jag bara ett par dåliga antydningar till härdar. Inga typiska renvallar fanns det. Jag tror att detta är livvamsaje, viloplatser vid renvallningen, men att boplatserna är någon annanstans. Kanske är de som Gerda sa ”vid Vuoksák under de där höga fjällen”. Det passar in på den kåtaplats jag hittade 2019, den som är markerad på karta 1 som härd/lämning. Men ”det finns många fler kåtaplatser i trakten” (GO 20120515). Jag tror inte att de är hittade än. Bild 5: Fjällängar vid Goahtnjunjesbäcken. Ungefär här kan flyttleden gått över bäcken. Bilden tagen mot SSV med Tjievrak i bakgrunden. Tjievrakjávrásj ligger skymd bakom de närmaste backarna. Bilden är tagen vid koordinaterna E7441684, N586989. 7 2.4 Härd. På ett par platser fanns det stenar som liknade härdar men med ofullständiga stenläggningar. En har jag noterat, där det verkade finnas sotlämningar. Den ligger på en äng ganska högt över dalbotten. (7441901,587294) Bild 6: Fjälläng med härdliknande lämning (Härd 2.4). Bild 7: Härd 2.4 2.5 Vall. Strax ovanför vid trädgränsen i Vuoksákvágge ligger en vall, ca 50 x 30 m stor. På kullen mellan bäcken och vallen finns spår av en härd. (7442325 591729) Lite ovanför (i närheten av där bild 8 är tagen) finns rester av en byggnad (2.6). 400 m ovanför, på Vuoksákbäckens norra sida står en nybyggd renvaktarstuga. Bild 8: Vallen 2.5. Den är också avbildad på Bild 1. 2.6 Byggnadslämning. 200 m ovanför vallen 2.5 ligger rester av en byggnad. (7442334 591498) 8 2.7 Härd. 60 m söder om Vuoksákbäcken 600 m nedanför vallen 2.5 påträffade jag en ensam härd. (7441813 592077) Bild 9: Byggnadslämning 2.6. Goahtnjunjes nordsida i bakgrunden. Bild 10: Härd 2.7 2.8 Vall. Just i trädgränsen på Goahtnjunjes´ sluttning mot Darradalen ligger en vall, 60 x 50 m. Den är dominerad av tuvtåtel och kruståtel. Jag lyckades inte hitta någon härd eller någon annan lämning. Det finns en del täta en- och videsnår som kan dölja någon härd. Vallen är väl synlig nedifrån Darradalen. Koordinater på vallens mitt E7441463 N592312. Bild 10: Vall 2.8. Det stora vallområdet Ednavallda syns nere vid Darraälvens krök mitt i bilden. Bilden är tagen mot SO med Måsgásjgájsse i bakgrunden. 9 Läget för fortsatta rekognoseringar Jag har alltså gjort nio rekognoseringsturer längs Nuortvállegruppens flyttväg enligt listan ovan. Vissa delar är bättre undersökta, några delar har jag inte besökt. Här vill jag skissa vilka delar som borde vara föremål för kompletterande undersökningar (från öster till väster). 1. Den del av flyttvägen mellan Buollemoajvve och Sárvvásj som följer Nuortvállehöjden. Leden hade två huvudgrenar; den andra, som jag har undersökt (2009) gick förbi Rávdoajvve. Det var främst en höstväg. Det är känt att det på Nuortvállesträckan finns flera renvallar. 2. Vägen från Jámekvallda upp på Skielldavárre är inte heller riktigt klarlagd. (Sökte där 2013 och 2014). Det är dålig terräng en kort bit strax nedanför trädgränsen, där leden borde kunna klarläggas. Det var på denna sträcka som Gerda berättade att det skulle finnas gamla fångstgropar. 3. Ängsmarkerna vid Stájgga, väster om nuvarande renvaktarstugan. Där är stora gräsmarker, som jag försummade att undersöka 2012. Det borde klarläggas om detta är en renvall. Frågan är också om detta är Stájggaslädo eller om denna omnämnda vall är den som ligger nere vid Gurábäcken. 4. Flyttleden längs Rivggonjunnje och Skájdásjbäcken som jag letade 2022. Det är konstigt att inga märken syns i den branta, sneda och i Darradalen snåriga terrängen. 5. Området kring Råvvejávrre. 2019 undersökte jag den södra delen kring småsjölandskapet mellan sjö p.956 och västra änden av Gállojávrre. Där finns många lämningar. Det finns anledning att tro att det finns lämningar även kring själva Råvvejávrre och ända ned mot Basskajávrre. Källor Intervjuer med Gerda Omma 2012 och 2014 Intervju med Evert-Allan Pavval 2014 Diskussioner med Evert-Allan vintern 2020